Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Förutsättningar vara tillfredsställande.

Inom utbildningsvetenskaplig kärna (UVK) finns en ändamålsenlig variation av lärare med hög vetenskaplig, professionsrelaterad och pedagogisk kompetens. En stor andel av lärarna är disputerade, fast anställda och har forskning i tjänsten. Lärarna inom UVK är många och undervisar på relativt låga procentsatser. Och bedömargruppen anser att detta kan upplevas som splittrat och att det vetenskapliga sammanhanget inte blir tillräckligt tydligt för studenterna. Att låta lärare undervisa på högre procentandel inom UVK ser därför bedömargruppen som ett utvecklingsområde för lärosätet. Ett gott exempel på hur pedagogisk kompetens utvecklas i utbildningen är det meriteringsprogram lärosätet har för att stärka högskolepedagogisk kompetens. Att låta fler lärare ingå i detta program och att tydliggöra vilka strategier det finns för den övergripande kompetensförsörjningen inom UVK på både kort och lång sikt, ser bedömargruppen som utvecklingsområden.

Det finns en stark vetenskaplig miljö med en rad centrumbildningar och forskargrupper. Den professionsinriktade miljön stärks av forskarskolan Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning där doktorander med tjänst inom skolverksamhet också forskar i ämnen som är av relevans för utbildningen. Att synliggöra den forskning som bedrivs med relevans för utbildningen för studenterna ser bedömargruppen som ett utvecklingsområde. En styrka i utbildningen är att det finns en tydlig genomgående progression i kurserna. Detta är något lärosätet arbetat mycket med vilket bedömargruppen ser som positivt. Inom inriktningen samhällskunskap är bedömningsgrunden personal tillfredsställande. Högskolepedagogisk utbildning ges, liksom VFU-handledarutbildning. Ett förändringsarbete har stärkt samordningen av utbildningen som helhet och relevant kompetens finns i utbildningsmiljön. Forskningsmiljön är gedigen, men knyter i begränsad utsträckning an till skolämnet samhällskunskap och läraryrket. Strategier för att stärka den ämnesdidaktiska forskningen och den professionsinriktade miljön finns.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Utformning, genomförande och resultat vara tillfredsställande.

Målet om ämneskunskaper för yrkesutövningen, inbegripet aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, uppfylls. Lärosätet visar en genomtänkt idé om innehåll och progression i studierna i samhällskunskap. Politiska, sociala och samhällsekonomiska perspektiv ingår. Studierna ger både bredd och väsentligt djup inom vissa områden, inklusive insikter i aktuell forskning. Tematisk inriktning på vissa kurser bedöms vara fördelaktigt.

Målet om vetenskapsteori och forskningsmetoder samt relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet uppfylls. Studenterna får i två kurser i UVK möta vetenskapsteorier och metoder. Kunskapen ska därefter fördjupas i ämnena och de självständiga arbetena. Relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet berörs i kurser inom UVK och examineras också där. Ett utvecklingsområde är att ännu tydligare knyta samman UVK-kurserna till ämnena. Bedömningen blir att UVK tydligt bidrar till detta mål men att UVK ensamt inte kan tillgodose hela målet då fördjupningen ska ske i ämnena. För inriktningen samhällskunskap visar lärosätet att vetenskapsteoretiska frågor och metod, både kvalitativ och kvantitativ, har en tydlig och återkommande plats i utbildningen. Metodundervisning, både i form av moment på kurser och som en egen delkurs, sker inom ämnesstudierna. professionsanknytningen är här inte framträdande, utan den kopplas främst till de självständiga arbetena, som ska knyta an till ämnesdidaktik och utbildningsvetenskap.

Målet att kritiskt och självständigt tillvarata och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat uppfylls. Bedömargruppen anser att målet nås genom studier i såväl UVK som inom den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Att progressionen är tydlig ser bedömargruppen som särskilt positivt. Bedömningen blir att UVK tydligt bidrar till detta mål men att UVK ensamt inte kan tillgodose hela målet då fördjupningen ska ske i ämnena. Lärosätet visar i relation till ämnesstudierna i samhällskunskap en tydlig strategi för förmågan att systematisera, reflektera och kritiskt tillvarata samhällsvetenskapliga forskningsresultat. Kopplingen till de ämnesdidaktiska och utbildningsvetenskapliga forskningsfälten är svagare, men har stärkts. Med försiktighet visar de granskade de självständiga arbetena dock att vissa svagheter fortfarande finns. VFU har förutsättningar att vara en betydelsefull del av utbildningen när det gäller att reflektera över egna och andras erfarenheter. Att VFU framstår som tämligen svagt kopplad till ämnesstudierna framstår som en delvis outnyttjad potential.

Målet om att tillämpa didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik uppfylls, men förmågan är främst förlagd till VFU och ämnena. I UVK-kurserna är fokus i första hand på hur studenterna ska utveckla kunskap om didaktik och ämnesdidaktik och inte på hur de ska utveckla förmågan att tillämpa den. Bedömningen blir därför att UVK inte ensamt tillgodoser detta mål då all VFU är förlagd till ämnena och målet därför bedöms där. För inriktningen uppfylls målet. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att fortsätta arbetet med att integrera ämnesdidaktik i ämnesstudierna och överväga om det finns skäl att inkludera (minst) en delkurs som i sin helhet fokuserar på ämnesdidaktik. Bedömargruppen rekommenderar också att lärosätet gör en genomlysning för att säkerställa att utbildningen i ämnesdidaktik kontinuerligt knyter an till teori och forskningslitteratur på området, samt strävar efter att stärka relationen mellan ämnesstudier/ämnesdidaktiska studier och VFU.

Målet att utveckla undervisning och pedagogisk verksamhet för att stimulera varje elevs lärande uppfylls. Målet uppfylls dels inom VFU-kurserna som alla är förlagda till ämnena, dels inom UVK där målet behandlas i kurser inom specialpedagogik och bedömning och betygsättning. Målet säkerställs genom examination. Ett utvecklingsområde är att tydligare integrera moment där studenter i praktiken får lära sig att planera undervisning för elever med olika behov, så som vuxna elever, elever med inlärningssvårigheter eller de med särskild begåvning. Att även säkerställa att VFU-handledaren har tillräckliga förutsättningar för att genomföra sitt uppdrag, framför allt för att handleda studenten och ha tillräckligt goda kunskaper i bedömning av studentens prestationer under VFU för att studenten ska få ett rättvist omdöme, är ytterligare ett område som bedömargruppen anser behöver utvecklas i utbildningen. UVK bidrar tydligt till att uppfylla detta mål men kan inte ensamt tillgodose hela målet då delar av måluppfyllelsen sker i ämnena, i synnerhet inom VFU. Inom inriktningen samhällskunskap har lärosätet stärkt och arbetar vidare med att stärka den ämnesdidaktiska delen av utbildningen. Praktiska övningar och metodik med koppling till styrdokument dominerar. Anknytning till ämnesdidaktisk teori och forskning finns, men framstår som svagare.

Målet om bedömningar utifrån relevanta aspekter och hållbar utveckling uppfylls. Målet behandlas I kurser in om UVK och VFU och säkerställs genom examination. Det finns en tydlig progression och särskilt positivt är den satsning lärosätet gjort inom området hållbar utveckling.

Ett jämställdhetsperspektiv finns väl integrerat i utbildningen och behandlas i kurser, kurslitteratur och som perspektiv för analys i en hemtentamen. Litteraturlistor granskas utifrån könsfördelning och lärosätet har god uppsikt över hur könsfördelningen ser ut. En styrka i utbildningen är att lärosätet arbetar med att få studenterna medvetna om hur elever kan behandlas olika beroende på kön, för att sedan kunna uppmärksamma och motverka detta i sitt eget framtida yrkesliv. För inriktningen samhällskunskap visar lärosätet visar god medvetenhet och en klar strategi i arbetet med jämställdhet, både i form av ett genomtänkt ämnesinnehåll och god organisation. Kontinuerligt utvecklingsarbete pågår också.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling bedöms som tillfredsställande och det finns formaliserade strukturer och tillvägagångssätt för att följa upp och utveckla utbildningens innehåll, utformning och genomförande, liksom examination. Kursvärderingar görs, men ett utvecklingsområde är att tydligare återkoppla vilka förändringar som görs till följd av dessa till studenterna. Ett annat utvecklingsområde är att fortsätta arbeta för att fler besvarar de kursvärderingar som görs då svarsfrekvensen är låg. Det pågår ett arbete för att ytterligare följa upp VFU i samverkan med skolhuvudmännen, vilket bedömargruppen ser som positivt för att utveckla och stärka uppföljningen av utbildningen. Lärosätet verkar för att studenten genomför utbildningen inom planerad studietid. Analyser av kvarvaro görs och lärosätet har arbetat med att minska avhoppen, vilket bedömargruppen ser som positivt. Det finns även olika stödåtgärder för de studenter som behöver det. För inriktningen samhällskunskap finns utvecklade procedurer för systematisk uppföljning av utbildningen, för förändringsarbete, samt återkoppling till studenterna. Analys av genomströmning på olika kurser, översyner av behörighetskrav och examinationsmöjligheter görs för att studenterna ska genomföra utbildningen inom planerad studietid. Andelen studenter som avbryter sin utbildning till ämneslärare är mindre än riksgenomsnittet.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Studentperspektiv vara tillfredsställande.

Studenterna får möjlighet att ta en aktiv roll i arbetet med att utveckla utbildningens innehåll och genomförande och finns representerade i formella påverkans- och beslutsorgan. Studenterna bjuds även in till olika råd och träffar och deras åsikter från kursvärderingar tas omhand. Motivationsintervjuer ska testas under hösten 2019 för att stärka och motivera studenterna, vilket bedömargruppen ser som ett gott exempel på hur lärosätet arbetar med att på olika sätt öka studentinflytandet. Att utveckla de mer informella möjligheterna till påverkan, till exempel genom att kontakta lärare efter undervisning, ser bedömargruppen som ett utvecklingsområde. För inriktningen samhällskunskap är lärarstudenterna är representerade i relevanta beslutsorgan. Studenternas synpunkter samlas också in och tillvaratas i kursutvecklingsarbetet. Studierektorsrollen är – både formellt och informellt – särskilt viktig för lärarstudenterna i samhällskunskap, vars utbildning sker vid flera olika institutioner. Utrymme finns för reflektion om avvägning mellan standardiserade centrala processer och mer utbildningsnära arbetssätt.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Arbetsliv och samverkan vara tillfredsställande.

Utbildningen är användbar och ger studenten verktyg för att möta förändringar i arbetslivet. Ett gott exempel på detta är den planerade kursen om språk- och kunskapsutvecklande arbete som riktar sig mot andraspråksinlärning. Lärosätet ger exempel på samverkan med olika företrädare för VFU vilket bedömargruppen ser som goda exempel på samverkan med det omgivande samhället. Ett ytterligare gott exempel är en kurs om hållbar utveckling, vilken utformats i samarbete mellan olika aktörer.

För inriktningen samhällskunskap förbereder utbildningen studenterna för förändringar i arbetslivet, både generellt genom samhällskunskapskursernas ämnesinnehåll och genom att betona vikten av att kunna hantera förändringar och ta till sig ny kunskap också efter utbildningen. Etablerade samverkanskanaler, som utbildningskonferenser, finns också. Ett utvecklingsarbete pågår för att stärka professionsmiljön.