Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Förutsättningar vara tillfredsställande.

Det finns en ändamålsenlig variation av lärare med vetenskaplig, professionell och pedagogisk kompetens, och en stor andel av lärarna är även fast anställda. Ett utvecklingsområde är att låta en större andel av professorer och docenter medverka inom utbildningsvetenskaplig kärna (UVK), vilket skulle stärka kvaliteten ytterligare. Lärosätet redovisar konkreta planer för att säkra professionsinriktad och vetenskaplig kompetens inom inriktningen på kort och lång sikt.

Det finns en livaktig forskningsmiljö med en rad centrumbildningar och forskargrupper, vilket bland annat borgar för goda kopplingar mellan vetenskap och profession. Det är ett utvecklingsområde att ytterligare tydliggöra kopplingarna mellan utbildningens olika delar. Det finns en vetenskaplig miljö som är relevant för samhällskunskapen, med ett nära samband mellan utbildning och forskning. Lärosätet redovisar teoretisk fördjupning och forskning inom ämnesdidaktik som ett utvecklingsområde, något som bedömargruppen instämmer i.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Utformning, genomförande och resultat vara tillfredsställande.

Målet om ämneskunskaper för yrkesutövningen, inbegripet aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete uppfylls. Lärosätet tillgodoser ämnets bredd med relevant innehåll från olika discipliner. Värdinstitutionens forskningsinriktning ger studenterna möjlighet få fördjupade kunskaper och insikter i relevant och aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete.

Målet om vetenskapsteori och forskningsmetoder samt relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet uppfylls. Studenterna får direkt i starten på utbildningen öva i akademiskt skrivande och läsande och utbildningen tar upp vetenskapsteori, källkritik, text- och idéanalys, intervjuer, statistik och komparativa metoder. I kursen Vetenskapsteori och forskningsmetodik för ämneslärare ska studenterna även problematisera relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i relation till den kommande yrkesutövningen. Studenterna examineras i både kvalitativ och kvantitativ metod. En sammantagen bedömning av de granskade självständiga arbetena är att de visar god ämnes- och yrkesrelevans samt god metodologisk medvetenhet. Studenten får möjlighet till fördjupad kunskap i vetenskaplig teori och metod, både kvalitativ och kvantitativ, och om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Länken mellan ämne, den utbildningsvetenskapliga kärnan och den verksamhetsförlagda utbildningen är ett utvecklingsområde.

Målet att kritiskt och självständigt tillvarata och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat uppfylls. Målet nås genom studier i både UVK och inom den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) samt i ämnen/ämnesdidaktik. Ett tydligt exempel på hur lärosätet säkerställer måluppfyllelsen inom UVK är den skriftliga examinationsuppgift som berör utvärdering och effekter av kvalitets- och resultatmätning. De självständiga arbeten från lärosätet som granskats indikerar att målet uppfylls. Genom auskultation och kollegiala samtal ska studenten reflektera över andras erfarenheter. Ämnet har hand om den första VFU-kursen under termin tre, ett annat ämne har hand om den sista VFU-kursen. Lärosätet redovisar den nyutvecklade kursen Undervisa i samhällskunskap, termin 10, där förmågan att utveckla yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen i ämnet och ämnesdidaktiken tränas och examineras. Examinationsuppgiften går ut på att analysera kurs- och ämnesplaner i samhällskunskap med särskilt fokus på mänskliga rättigheter. Kursen kommer sent i utbildningen och förutsätter gedigna ämneskunskaper, och har en direkt koppling till bedömningsområdet. Bedömargruppen anser att de här förmågorna också bör tränas tidigare i utbildningen även inom inriktningen samhällskunskap. Underlagen visar att lärosätet har utmaningar med att organisera utbildningen så att studenterna upplever att dess olika delar ömsesidigt befruktar varandra. Därför uppmuntrar bedömargruppen fortsatta aktiva insatser av Nämnden för lärarutbildning och programrådet, där arbete redan bedrivs.

Målet att tillämpa didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik uppfylls. Som ett positivt exempel på hur lärosätet arbetar med målet vill bedömargruppen lyfta fram projektet med de verksamhetsintegrerade dagarna (VI-dagarna) i Kalmar. Här arbetar lärosätet med att tydliggöra professionsanknytningen i utbildningens olika delar, vilket stärker studentens färdighet och förmåga. Lärosätet har under läsåret 2018/19 stärkt de ämnesdidaktiska inslagen i utbildningen med ämnesdidaktiska stråk och inslag. Detta redovisas även som ett pågående utvecklingsarbete för att stärka praktiska och teoretiska inslag i utbildningen.

Målet att utveckla undervisning och pedagogisk verksamhet för att stimulera varje elevs lärande uppfylls. Utbildningen möjliggör för studenterna att lära sig planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisningen samt den pedagogiska verksamheten i övrigt för att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling. Detta examineras också på olika sätt, bland annat inom VFU. Länken mellan ämne och VFU beskrivs som ett utvecklingsområde, där ämnet i dag har ansvar för den första VFU-kursen. Bedömargruppen instämmer i beskrivningen och anser att länken mellan ämne och VFU bör stärkas. I förhållande till målet ser bedömargruppen positivt på att lärosätet visar att det finns både en bred syn på varje elevs lärande och utveckling och en mer specifik syn på elever i behov av särskilt stöd.

Målet om bedömningar utifrån relevanta aspekter och hållbar utveckling uppfylls. Bedömargruppen ser särskilt positivt på att forskning och utbildning bedrivs i en miljö som präglas av ett hållbarhetsperspektiv.

Ett jämställdhetsperspektiv genomsyrar både utformningen av utbildningen och dess innehåll och genomförande. Jämställdhet beaktas till exempel i rekrytering av lärare och marknadsföring av utbildningen samt i strategier för rekrytering, forskningsmedelsfördelning och sakkunniggranskningar. Lärandemål som berör jämställdhet tas upp i flera kurser inom UVK, och olika beteenden som är förknippade med traditionella könsmönster uppmärksammas och problematiseras. Jämställdhet berörs även i examinationsuppgifter där flickors och pojkars situation i skolan fokuseras ur ett jämställdhetsperspektiv. Bedömargruppen anser att det här finns ett utvecklingsområde där studenten får möjlighet visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten för inriktningen samhällskunskap.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling bedöms som tillfredsställande, och bedömargruppen ser positivt på de åtgärder som lärosätet har gjort till följd av resultaten av kursvärderingar, enkäter, alumnundersökningar och programuppföljningar. Ett exempel är vidareutvecklingen av VFU-kurser med avseende på deras koppling till den campusförlagda delen av utbildningen. Utvecklingsinsatser har även gjorts för studenters akademiska skrivande. Lärosätet verkar för att studenterna genomför utbildningen inom planerad studietid bland annat genom att regelbundet analysera kvarvarostatistik och genom att erbjuda extra stöd, som handledning via Studieverkstaden, om studenterna har problem med akademiskt skrivande. Exemplen visar också en handlingsberedskap för att utöver det centrala kvalitetsarbetet göra förändringar i ämnet, när till exempel studenter har goda argument.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Studentperspektiv vara tillfredsställande.

Studenterna får möjlighet att ta en aktiv roll i arbetet med att utveckla utbildningens innehåll och genomförande. Vid lärosätet finns övergripande rutiner och fora, för att möjliggöra både formellt och informellt studentinflytande. Som en särskild styrka vill bedömargruppen nämna de fokusgruppssamtal som fungerar som en ytterligare kvalitativ dimension till de skriftliga kursvärderingarna. Detta till trots är bedömargruppens uppfattning, med grund i lärosätets redovisning, att studentinflytande är ett utvecklingsområde när det gäller fungerande former och kanaler för ämneslärarstudenterna i samhällskunskap, så att studenternas synpunkter tas upp och återkopplas.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Arbetsliv och samverkan vara tillfredsställande.

Arbetsliv och samverkan bedöms som tillfredsställande. Lärosätet ger exempel på många väl fungerande aktiviteter för att stärka samverkan mellan utbildning och arbetsliv. Ett särskilt gott exempel är den verksamhetsintegrering av utbildningen som sker i Kalmar. Att ytterligare förstärka professionsanknytningen genom verksamhetsintegrering för alla studenter i utbildningen är något som lärosätet kan utveckla vidare. För att möta förändringar i arbetslivet och i skolans villkor nämns digitalisering och migration, flerspråkighet och mångkultur. Det finns inslag i undervisningen och möten med inbjudna experter om dessa delar. Bedömargruppen uppmuntrar den fortsätta utvecklingen av interkulturell och digital kompetens i utbildningen, och ser en ytterligare förstärkning av samverkan med det omgivande samhället utanför skolan som ett utvecklingsområde.