Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Förutsättningar vara tillfredsställande.

Det finns tillfredsställande vetenskaplig, yrkesrelaterad och pedagogisk kompetens, och de flesta lärare är tillsvidareanställda. De flesta av de undervisande lärarna inom utbildningen har genomgått högskolepedagogiska kurser och har ämneslärarexamen. Lärosätets visar på en medvetenhet om den koordinering som samhällskunskapsämnet och utbildningen kräver samt hög och relevant kompetens för utbildningen. Bedömargruppen finner det som ett viktigt utvecklingsområde för lärosätet att, inom UVK, skaffa rutiner för hur alla lärare mer långsiktigt kan garanteras forskning inom sina tjänster för att säkerställa fortsatt kvalitet. För inriktningen samhällskunskap finns adekvat vetenskaplig, yrkesrelaterad och pedagogisk kompetens. Lärosätets visar på en medvetenhet om den koordinering som samhällskunskapsämnet och utbildningen kräver samt hög och relevant kompetens för utbildningen.

Det finns också en tillfredsställande utbildningsmiljö. Många forskningsprojekt inom miljön anknyter innehållsmässigt till relevanta delar av UVK. Av betydelse för lärarutbildning bedrivs forskning inom flera områden och inom flera fält som rör till exempel professionen, ledarskap, betyg och bedömning. För inriktningen samhällskunskap är undervisande lärare forskningsaktiva, studenter involveras i pågående forskning, utbildningens innehåll är förankrat i uppdaterade forskningsresultat. Det finns moment i utbildningen som syftar till att utveckla studenternas förmåga att förstå, värdera och använda processer där vetenskapligt baserad kunskap uppstår och ständigt om¬prövas. Lärosätet har också nyligen påbörjat satsningar på ämnesdidaktisk forskning med inriktning mot samhällskunskap.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Utformning, genomförande och resultat vara tillfredsställande.

Målet om ämneskunskaper för yrkesutövningen, inbegripet aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, uppfylls. Utbildningen möjliggör och säkerställer att studenterna når kunskap inom samhällskunskap som rymmer statsvetenskap, nationalekonomi, sociologi och ekonomisk historia. Ämnesteori och ämnesdidaktik integreras och det finns en variation av examinationsformer.

Målet om vetenskapsteori och forskningsmetoder samt relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet uppfylls. Lärosätet uppvisar en målmedveten, sammanhållen utbildning i vetenskaplig metod och ett vetenskapligt förhållningssätt genom hur kunskaps- och vetenskapsteori introduceras. Bedömargruppen finner att systematiken med ”grundläggande”, ”befästande” och ”fördjupande” är ett gott sätt att organisera utbildningen och garantera progression. Både kvalitativa och kvantitativa metoder behandlas och examineras. Fördjupning ska framförallt ske i det självständiga arbetet som skrivs inom ämnet. Det finner bedömargruppen rimligt men vill samtidigt som ett utvecklingsområde peka på att fördjupningar av kunskaper också kan ske tidigare under utbildningen. För inriktningen samhällskunskap finns en progression mot fördjupning av kunskaperna, vilket bekräftas av de självständiga arbeten som granskats, även om dessa arbeten är relativt få. En styrka är att lärosätet ger studenterna goda möjligheter och kunskaper att skriva akademisk text om teori om metod. Ett gott exempel är att studenterna får möjlighet att tillämpa teori och metod på olika empiriska fall. Kurser i självständigt arbete och metod omfattar totalt 60 högskolepoäng.

Målet att kritiskt och självständigt tillvarata och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat uppfylls. Genomgående krävs att studenterna gör kopplingar till relevant litteratur och forskning och måluppfyllelse säkerställs med examinationer såsom skriftlig hemtentamen, salstentamen, dagbok för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen (VFU-dagbok) och en skriftlig inlämningsuppgift. För inriktningen samhällskunskap framgår det att målet uppfylls genom undervisnings- och examinationsexempel från ämneskurser, som inkluderar en s.k. ämnesdidaktisk strimma, och självständigt arbete. Inom verksamhetsförlagd utbildning (VFU) i kurserna Att undervisa i samhällskunskap och Läraryrkets dimensioner får studenterna också möjlighet att tillvarata och reflektera över forskning. Det är däremot inte tydligt i det skriftliga underlaget hur studenterna bidrar till att utveckla yrkesverksamheten. Vid intervjun framkom ändå att det finns inslag i utbildningen när detta främjas.

Målet att tillämpa didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik uppfylls. Lärosätet ger flera goda exempel på hur målet vävs in i kurser och examineras på flera olika sätt. Det ges under utbildningen övningar innan och mellan VFU-kurserna, där bland annat rollspel möjliggör för studenterna att öva och visa sin förmåga till didaktiska val och analyser. Det är berömvärt att måluppfyllelse säkerställs på det sättet, eftersom det tränar studenterna i kunskaper som är för professionen relevanta kunskaper. För inriktningen samhällskunskap ger lärosätet ämnesdidaktisk undervisning inom en s.k. ämnesdidaktisk strimma inom ramen för ämneskurserna som möjliggör och säkerställer detta mål.

Målet om att utveckla undervisning och pedagogisk verksamhet för att stimulera varje elevs lärande uppfylls. Studenterna tränas i att planera, genomföra, utvärdera och utveckla sin undervisning, så att varje elev stimuleras och utvecklas. Det sker genom olika kurser med tillhörande examination. Det finns även en nära integration mellan UVK, VFU, ämnen och ämnesdidaktik. Bedömargruppen hade önskat en tydligare bild av hur progressionen sker inom UVK och VFU relateras till kurser inom de olika ämnena. För inriktningen samhällskunskap är verksamhetsförlagd utbildning (VFU) ett viktigt utvecklingsområde enligt bedömarna. Lärosätet planerar en översyn av de gemensamma riktlinjerna för VFU-besök, trepartssamtal och underlag för bedömning av VFU.

Målet om bedömningar utifrån relevanta aspekter och hållbar utveckling uppfylls. På en grundläggande nivå beskriver självvärderingen tydligt hur studenterna får möjlighet att utveckla de förmågor som målet om bedömningar utifrån relevanta aspekter och hållbar utveckling anger. Studenterna får i form av gruppövningar och i skrift resonera om ett case. Bedömargruppen anser att detta sätt att arbeta i viss mån kompenserar för vissa av de svårigheter som det innebär att ha den långa VFU:n så sent i utbildningen, men också att det rustar studenterna väl inför olika undervisningssituationer. Moment relaterat kring hållbar utveckling behöver enligt bedömarna stärkas, så att studenter får större del av dessa kunskaper. Detta utvecklingsområde identifierar lärosätet även i självvärderingen.

Bedömningsgrunden om jämställdhet bedöms som tillfredsställande. Bedömargruppen uppfattar att utbildningen i sin helhet behandlar jämställdhet, men noterar samtidigt att beskrivningarna i såväl självvärderingen som intervjuerna inte till fullo klargör hur jämställdhet examineras inom UVK. Därför är den här delen något som skulle kunna utvecklas mer. För inriktningen samhällskunskap behandlas jämställdhet på ett tillfredsställande sätt. Men en rekommendation är att detta också ska ha fokus på lärarnas undervisning och även bedömas i samband med VFU.

Uppföljning, åtgärder, återkoppling bedöms som tillfredsställande. Lärosätet följer upp utbildningen och resultaten av kursutvärderingarna behandlas och återkopplas. Ett utvecklingsområde är att metoder och enhetliga rutiner behöver stärkas inom samtliga kurser för hur studenterna ska få större inflytande över sin utbildning. Genomströmning och avhopp analyseras systematiskt två gånger per år via intervjuer med de studenter som har avslutat sin utbildning i förtid. För att stödja studenterna att genomföra studierna inom planerad tid genomfördes under hösten 2018 ett pilotprojekt för att stärka deras skrivande. Projektet fördjupades under 2019. Men bedömargruppen ser oklarheter i systematiken i de förebyggande insatserna. För inriktningen samhällskunskap gör lärosätet analyser av avhopp och genomströmning regelbundet. Studenter som har hoppat av intervjuas och svaren analyseras för eventuella åtgärder. Vidare erbjuds studenterna vägledningssamtal. Bedömarna ser detta som åtgärder som främjar studenternas genomströmning.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Studentperspektiv vara tillfredsställande.

Studentrepresentation finns i samtliga beredande och beslutande organ. Även på programnivå finns studentrepresentation, och dialog förs mellan ansvariga för lärarutbildningen och studentkåren. Informationsmöten hålls och på lärarutbildningens webbplats finns utbildningssidor med information och kontaktvägar. Flera av kontakterna mellan de kursansvariga och studenterna sker genom informella möten. Som ett led i detta är det särskilt viktigt att lärosätet arbetar med tillgänglighet av lärare och snabb återkoppling till de studerande. För inriktningen samhällskunskap visar lärosätet en strategi och struktur för att samla in studenternas synpunkter och ta tillvara dem i kursutvecklingsarbetet. En svaghet är däremot en låg svarsfrekvens i kursvärderingarna, även om det pågår ett visst arbete med alternativa utvärderingsformer. Lärosätet har också tillfredsställande rutiner för att omsätta kursutvärderingarna i praktiken och anger att ämneskoordinatorn ska utarbeta och genomföra kvalitetshöjande åtgärder, och återkoppla resultatet till relevanta intressenter. När det gäller studentperspektivet finns det formella strukturer för påverkan, men det är inte tydligt beskrivet hur lärarstudenterna är representerade. En informell möjlighet till påverkan finns, eftersom ämneskoordinatorn är en länk mellan lärarlagen och studentgrupperna, och ibland träffas studenterna på eget initiativ.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Arbetsliv och samverkan vara tillfredsställande.

Bedömargruppen finner att de kontakter som studenterna får under sin utbildning med arbetslivet är tillfredsställande. Lärosätet framhåller den långa VFU:n som viktig i förberedelsen för det kommande yrkeslivet. Även bedömargruppen menar att kurserna inom VFU är viktiga för att förbereda studenterna för arbetslivet. Men gruppen ser det som problematiskt om en student befinner sig på samma skola med en handledare som studenten inte kan utvecklas tillsammans med. Målsättningen är att studenterna ska få stifta bekantskap med flera skolor med olika strukturella förutsättningar, men skriver inget om hur detta görs. Detta är därför att betrakta som ett utvecklingsområde. En styrka i utbildningen är enligt bedömargruppen att yrkesverksamma lärare och skolledare medverkar i seminarier. För inriktningen samhällskunskap sker samverkan med arbetlivet främst genom VFU. Bedömarna rekommenderar lärosätet att se över andra typer av samverkan med det omgivande samhället.