Tillbaka till granskningar Spara som favorit

Samlat omdöme Ämneslärarexamen, samhällskunskap i grundskolans årskurs 7-9

Hög kvalitet
Publicerad: 2020-02-19
Lärosäte: Malmö universitet
Typ av examen: Yrkesexamen
Ämne: Inom bild, dans, idrott och hälsa, matematik, musik, samhällskunskap respektive svenska.
Typ av granskning: Utbildningsutvärdering

Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Förutsättningar vara tillfredsställande.

Lärosätets personal inom den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK) har tillfredsställande vetenskaplig, professionsrelaterad och pedagogisk kompetens. Lärarna erbjuds kompetensutveckling inom pedagogisk, ämnesmässig och professionsrelaterad utbildning, vilket bedömargruppen ser positivt på. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att omsätta sina planer med rekryteringar inom området för att säkerställa kompetens på lång sikt. Bedömningsgrunden personal bedöms som tillfredsställande. Inom inriktningen samhällskunskap har lärosätet adekvat vetenskaplig, professionsrelaterad och pedagogisk kompetens i relation till volym, innehåll och genomförande samt strategier för kompetensförsörjning finns. Vidare genomgår handledare inom VFU en obligatorisk utbildning om 7,5 högskolepoäng. En svaghet gäller lärarförsörjningen på lång sikt på grund av pensionsavgångar. Men det finns ett pågående arbete med rekryteringar för att ersätta den personalen.

Inom den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK) finns det en vetenskaplig miljö och forskning inom olika forskningsnätverk och forskningsprogram. Lärosätet har ett pågående utvecklingsarbete för att förstärka forskningsanknytningen. Bedömargruppen vill rekommendera lärosätet att tydliggöra UVK som huvudområde inom den vetenskapliga forskningen. Gällande professionsrelaterad kompetens bedöms den som tillfredsställande, vilket stöds av ett upparbetat samarbete med partnerskolorna. Sambandet mellan forskning och utbildning finns i dag, men bör stärkas ytterligare. Bedömningsgrunden utbildningsmiljö bedöms som tillfredsställande för inriktningen samhällskunskap dock med vissa svagheter. Lärosätet uppger ett antal satsningar av olika slag, som ett nytt kvalitetssäkringssystem från hösten 2018 och en satsning på att anknyta lärarutbildningen till forskning samt rekrytera personal. I en försöksverksamhet (2018–2021) använder lärosätet särskilt yrkesskickliga lärare i den campusförlagda utbildningen som ska stärka tillgången till lärare med aktuell yrkeserfarenhet. Av intervjuerna framgår att utlysningar sker för närvarande och att tjänster som biträdande lektor ingår. Detta innebär att lärosätet förverkligar en satsning på forskning och på forskande personal. Lärosätet redovisar en vetenskaplig miljö med pågående forskningsprojekt som har ämnesdidaktiskt fokus eller där lärande står i förgrunden. Ett forskningsprogram pågår för närvarande med inriktningen Ämnesspråk och ämnesfrågor i de samhällsorienterande ämnena i grundskolan. En svaghet är att samhällskunskap har en liten del av den forskning som tas upp och att den berörs mer perifert. Av intervjun framkom att det i samband med den rekryteringsprocess som pågår kommer ske ett fokus på samhällskunskap och forskning. Däremot framgår det inte tydligt hur och på vilka olika sätt studenterna tar del av (aktuell) ämnesdidaktisk forskning.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Utformning, genomförande och resultat vara tillfredsställande.

Målet om ämneskunskaper för yrkesutövningen, inbegripet aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, uppfylls. En styrka är att lärosätet ger ett brett ämnesstoff med relevans för samhällskunskapsämnet och den fördjupning som krävs. Lärosätet ger förutom ämneskurser i statsvetenskap, ekonomi och sociologi också kurser i ekonomisk historia, media och kommunikation.

Målet om vetenskapsteori och forskningsmetoder samt relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet uppfylls. Målet berörs inom UVK-kurserna som lärandemål. Det finns en progression inom UVK-kurserna kopplat till lärandemål, läraktiviteter och examination, vilket utvecklar studenternas kunskap för måluppfyllelse. Bedömargruppen har noterat att det förekommer ett smalt fokus på forskningsmetoder, och bedömer därför att det är ett utvecklingsområde. För inriktningen samhällskunskap har lärosätet haft en tonvikt på kvalitativa metoder, eftersom forskningen vid lärosätet främst använder dem, men detta har uppmärksammats och kommer att ses över hösten 2019.

Målet om att kritiskt och självständigt ta tillvara och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat uppfylls. Det finns en progression inom UVK, där studenterna ska systematisera och reflektera, och kravet ökar under följande UVK-kurser. Lärosätet har som ambition att det självständiga arbetet ska bidra till måluppfyllelse, men i nuläget är det övriga examinationsuppgifter som skriftliga analyser och seminarier som ligger till grund för säkerställandet av måluppfyllelsen. För inriktningen samhällskunskap rekommenderar bedömargruppen samtidigt lärosätet att undersöka och analysera de möjligheter som innebär differentiering av kurser, moment, uppgifter och examinationsuppgifter av relevans för respektive inriktning (7–9 och gymnasiet).

Målet om att tillämpa didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik uppfylls. Lärosätet pekar på trepartssamtalet som en viktig del i säkerställandet av måluppfyllelse. VFU-kurserna utformas individuellt för att studenten ska nå måluppfyllelse genom kurserna, vilket bedömargruppen ser positivt på. Bedömargruppen menar samtidigt att lärosätet behöver säkerställa att studenterna examineras i samtliga ämnen under sin VFU. Bedömargruppen menar också att lärosätet behöver undersöka möjligheten att förlägga VFU vid en tidpunkt som gynnar studenternas tillämpning av sina ämneskunskaper. För inriktningen samhällskunskap anger lärosätet inte poäng i ämnesdidaktik, vilket bidrar till att beskrivningen av ämnesdidaktik blir något otydlig för det här målet, som främst behandlas i underlaget under målet om att kritiskt och självständigt ta tillvara och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat och målet om att utveckla undervisning och pedagogisk verksamhet för att stimulera varje elevs lärande. Vid intervjun framkom att lärosätet uppfattar att ämnesdidaktik är så väl sammanflätad med ämneskurserna att den därför inte ger poäng. Av underlaget i sin helhet framgår att kurserna på ett tillfredsställande sätt behandlar och examinerar målet.

Målet om att utveckla undervisning och pedagogisk verksamhet för att stimulera varje elevs lärande uppfylls. Lärosätet hänvisar måluppfyllelsen till lärandemålen i UVK-kurser där studenterna bland annat ska kunna visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra bland annat utveckla undervisning genom till exempel analys av en utvärdering. Måluppfyllelsen säkerställs till stor del genom muntliga redovisningar, men även här spelar trepartssamtalet en stor roll. I en specialpedagogisk kurs sker en koppling till studentens ämne, för att på bästa sätt kunna stimulera varje elevs lärande och utveckling. För inriktningen samhällskunskap framgår av underlaget att studenterna får olika slags möjligheter att utveckla och identifiera sina kunskapsbehov av allmän- och ämnesdidaktisk kunskap och att de examineras muntligt och skriftligt på dessa. Det framgår också att studenten ska kunna utveckla flerstämmiga läromiljöer. Detta handlar om att studenten ser och bekräftar varje elev samt anger vidare bedömningskrav rörande utveckling av studentens självständighet med avseende på empatisk förmåga. Sammantaget erbjuds ämnes- och ämnesdidaktisk kunskap och kompetens i relation till elevernas behov.

Målet om bedömningar utifrån relevanta aspekter och hållbar utveckling uppfylls. Bedömargruppen finner utformningen och arbetssätten för att säkerställa examensmålet som väl organiserat. Arbetet med att uppnå målet inriktas enligt självvärderingen till stor del mot att studenternas förmåga att göra bedömningar fördjupas, utifrån vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter. Utifrån studier av skolans uppdrag, styrning och organisation ges exemplet där studenten problematiserar ett etiskt dilemma inom ramen för ett grupparbete.

Jämställdhetsperspektivet ingår i flera av programmets kurser. Perspektivet examineras muntligt och skriftligt. Bedömargruppen anser att perspektivet är väl förankrat i utbildningen innehåll. Lärosätet har en plan för att verka för att perspektivet behandlas systematiskt, vilket bedömargruppen ser positivt på. För inriktningen samhällskunskap rekommenderar bedömargruppen att de utvecklingsområden som lärosätet anger får prioritet, vilket innefattar att lärosätet slår fast en handlingsplan för jämställdhet.

Det finns ett kvalitetssäkringssystem på fakultetsnivå som inbegriper principer om utformning, genomförande och examination, studentinflytande och samverkan med externa partner samt jämställdhet. Det framgår att kursvärderingar görs i anslutning till varje kurs och information om värderingen kommer upp på webbplatsen för programmet. Vid intervjuerna framkommer att kursutvärderingarna är levande dokument som används i kvalitetsförbättrande syfte. För inriktningen samhällskunskap anger lärosätet en rad olika tillvägagångssätt och system för att studenterna ska genomföra utbildningen i utsatt tid. Lärosätet har även genomfört telefonintervjuer med studenter som avbrutit utbildningen. I kurser som uppfattas som särskilt svåra organiseras stöd enligt en särskilt utarbetad stödmodell och studenter som inte har klarat studierna i de inledande kurserna följs upp. Tillgång till skrivverkstad och matematikverkstad finns vid behov för studenter, och det är dit studenter hänvisas som fångas upp genom Early Alert.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Studentperspektiv vara tillfredsställande.

Lärosätet har enligt självvärderingen en policy för studentinflytande som vägleder arbetet inom ämneslärarprogrammet. Ett samarbete med studentkåren bedrivs för att informera och engagera studenter samt sprida kunskap om vilka möjligheter till inflytande över utbildningen som finns. Lärosätet tar också enligt självvärderingen ett aktivt ansvar för att få fler studenter att engagera sig, eftersom det har visat sig att många studenter inte vetat om hur de kan utöva inflytande över sin utbildning. Denna brist på information framkommer också vid intervjuerna med lärosätets representanter, och därför rekommenderar bedömargruppen starkt en ökad information om hur studenter faktiskt kan påverka sin utbildning inom organisationen.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Arbetsliv och samverkan vara tillfredsställande.

Aktuella utvecklingsprojekt som redovisas i självvärderingen är medverkan av skickliga yrkeslärare i campuskurser samt att knyta studenternas examensarbeten till skolornas verksamhet. Det anordnas regelbundet arbetsmarknads- och inspirationsdagar enligt vad som framkommer vid självvärderingen. Enligt bedömarna är det i första hand utbildningens samverkan med yrkeslivet inom partnerskolor som förbereder studenterna för ett föränderligt arbetsliv. För inriktningen samhällskunskap sker god samverkan med det omgivande samhället och studenterna får därmed inblick i olika slags verksamheter genom externa föreläsare och samarbete med lärare i åk 7–9 och gymnasiet.

Kontakta utvärderingsavdelningen:
Utvärderingsavdelningen (e-post)