Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Förutsättningar vara tillfredsställande.

Det finns en ändamålsenlig variation av lärare inom utbildningsvetenskaplig kärna (UVK) med vetenskaplig, professionell och pedagogisk kompetens, och en stor andel av lärarna är även tillsvidareanställda. Ett utvecklingsområde är att låta en större andel av professorer och docenter medverka inom UVK, vilket skulle stärka kvaliteten ytterligare. Även för inriktningen svenska är antalet lärare och deras sammantagna vetenskapliga, professionsrelaterade och pedagogiska kompetens adekvat och står i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt. Lärargruppen framstår enligt bedömargruppen som stabil, med relevant kompetens och lång erfarenhet av lärarutbildning.

Inom UVK finns en livaktig forskningsmiljö med en rad centrumbildningar och forskargrupper, vilket bland annat borgar för goda kopplingar mellan vetenskap och profession. För inriktningen svenska har lärosätet har en stark vetenskaplig miljö för utbildningen och verksamheten bedrivs så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning. Studenterna möter verksamma svensklärare i flera kurser, vilket säkerställer att utbildningen är aktuell och förankrad i skolverksamheten. Både den vetenskapliga miljön och utbildningsmiljön framstår som stabil, rik och välutvecklad. Ett utvecklingsområde är dock att via programrådet ytterligare tydliggöra kopplingarna mellan utbildningens olika delar.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Utformning, genomförande och resultat vara tillfredsställande.

Målet om ämneskunskaper för yrkesutövningen, inbegripet aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, uppfylls. Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande att studenterna får både breda och djupa ämneskunskaper. Kurser och examinationer har en genomtänkt progression och examinationerna är även genomgående relevanta för professionen.

Målet om vetenskapsteori och forskningsmetoder samt relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet uppfylls. Bedömargruppen framhåller vikten av att det bör finnas tydliga kopplingar mellan vetenskapsteori och forskningsmetodik inom ämnesstudier och UVK, eftersom målet examineras och behandlas inom båda dessa områden. Lärosätet beskriver hur man samordnar ämnesstudierna med en UVK-kurs för att bredda och fördjupa studenternas vetenskapsteoretiska kunnande, och man planerar att se över en fortbildningskurs för VFU-lärare som syftar till att överbrygga gapet mellan teori och praktik. Bedömargruppen ser positivt på båda dessa utvecklingsinsatser. I UVK finns ett gott exempel på hur kvantitativa metoder behandlas i och med den enkätundersökning som studenterna utför, men för fördjupningen inom inriktningen svenska framgår att lärosätet behöver lägga större fokus på kvantitativa metoder och examinationen av dem. Bedömargruppen anser sammantaget att utbildningen i sin helhet möjliggör och säkerställer måluppfyllelse.

Målet om att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt över forskningsresultat uppfylls. Målet nås genom studier i såväl UVK, inom den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) samt i ämne och ämnesdidaktik. Ett tydligt exempel på hur lärosätet säkerställer måluppfyllelsen inom UVK är den skriftliga examinationsuppgift som berör utvärdering och effekter av kvalitets- och resultatmätning. Även ämneskurserna vid lärosätet ger studenterna flera möjligheter att utveckla denna förmåga, och man säkerställer också måluppfyllelse genom examination. Bedömargruppen vill särskilt lyfta fram lärosätets arbete med att föra tillbaka studenternas resultat i de självständiga arbetena till yrkesverksamheten. Underlagen visar att lärosätet har utmaningar med att organisera utbildningen så att studenterna upplever att dess olika delar ömsesidigt befruktar varandra. Därför uppmuntrar bedömargruppen till fortsatta aktiva insatser av Nämnden för lärarutbildning och programrådet, där arbete redan bedrivs.

Målet om att tillämpa didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik uppfylls. Samtliga kurser har specificerad ämnesdidaktisk litteratur och examinationer som är renodlat didaktiska. Det finns också olika typer av examinationer som säkerställer att studenterna når målet.

Bedömargruppen uppskattar lärosätets utvecklingsarbete som innebär att man fördjupar samarbetet med verksamma gymnasielärare för bättre ta tillvara och integrera deras metodiska kunnande i ämneskurserna.

Målet om att utveckla undervisning och pedagogisk verksamhet i syfte att stimulera varje elevs lärande uppfylls. I förhållande till målet ser bedömargruppen positivt på att lärosätet visar att det finns både en bred syn på varje elevs lärande och utveckling samt en mer specifik syn på elever i behov av särskilt stöd. Genom ämneskursernas utformning och upplägg kan studenterna utveckla förmågan att planera och utveckla svenskundervisning, och att anpassa svenskundervisningen till olika elevers behov och förutsättningar. Lärosätet säkerställer genom olika typer av examinationer att studenterna når detta examensmål.

Målet om bedömningar utifrån relevanta aspekter samt hållbar utveckling uppfylls. Bedömargruppen ser särskilt positivt på att forskning och utbildning bedrivs i en miljö som präglas av ett hållbarhetsperspektiv.

Ett jämställdhetsperspektiv genomsyrar både utformningen av utbildningen samt dess innehåll och genomförande. Jämställdhet beaktas till exempel i rekrytering av lärare och marknadsföring av utbildningen samt i strategier för rekrytering, forskningsmedelsfördelning och sakkunniggranskningar. Lärandemål som berör jämställdhet tas upp i flera kurser inom UVK, och olika beteenden som är förknippade med traditionella könsmönster uppmärksammas och problematiseras. Jämställdhet berörs även i examinationsuppgifter där flickors och pojkars situation i skolan fokuseras ur ett jämställdhetsperspektiv. Perspektivet behandlas också i ämnesstudierna, där studenterna blir medvetna om perspektivet, och i VFU-kurserna där examensmålet prövas och examineras.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling bedöms som tillfredsställande och lärosätet bedriver ett stort och systematiskt kvalitets- och utvecklingsarbete för utbildningen i sin helhet och på kursnivå. Bedömargruppen ser positivt på de åtgärder som lärosätet har gjort till följd av resultaten av kursvärderingar, enkäter, alumnundersökningar och programuppföljningar. Ett exempel är vidareutvecklingen av VFU-kurser med avseende på deras koppling till den campusförlagda delen av utbildningen. Utvecklingsinsatser har även gjorts för studenters akademiska skrivande. Lärosätet verkar för att studenterna genomför utbildningen inom planerad studietid bland annat genom att regelbundet analysera kvarvarostatistik och genom att erbjuda extra stöd, som handledning via Studieverkstaden, om studenterna har problem med akademiskt skrivande.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Studentperspektiv vara tillfredsställande.

Studenterna bedöms ha goda möjligheter att påverka sin utbildning. Studenterna får möjlighet att ta en aktiv roll i arbetet med att utveckla utbildningens innehåll och genomförande. Vid lärosätet finns övergripande rutiner och forum, för att möjliggöra både formellt och informellt studentinflytande. Som en särskild styrka vill bedömargruppen nämna de fokusgruppssamtal som fungerar som en ytterligare kvalitativ dimension till de skriftliga kursvärderingarna.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Arbetsliv och samverkan vara tillfredsställande.

Svensklärarutbildningen är utformad och genomförs på ett sådant sätt att den är användbar och utvecklar studenternas beredskap för att arbeta i en skola och i ett samhälle i förändring. Lärosätet ger exempel på många väl fungerande aktiviteter för att stärka samverkan mellan utbildning och arbetsliv. Ett utvecklingsområde är att även studenter med inriktningen svenska får del av verksamhetsintegrering för att förstärka utbildningens professionsanknytning. Bedömargruppen uppmuntrar den fortsätta utvecklingen av interkulturell och digital kompetens i utbildningen, och ser en ytterligare förstärkning av samverkan med det omgivande samhället utanför skolan som ett utvecklingsområde. Samtidigt framgår att lärosätet redan arbetar för att utveckla samverkan på internationell nivå. Bedömargruppen anser därmed att det finns en väl utvecklad samverkan med arbetslivet.