Tillbaka till granskningar Spara som favorit

Samlat omdöme Ämneslärarexamen, svenska i gymnasieskolan

Hög kvalitet
Publicerad: 2020-02-19
Lärosäte: Umeå universitet
Typ av examen: Yrkesexamen
Ämne: Inom bild, dans, idrott och hälsa, matematik, musik, samhällskunskap respektive svenska.
Typ av granskning: Utbildningsutvärdering

Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Förutsättningar vara tillfredsställande.

Inom utbildningsvetenskaplig kärna (UVK) finns tillfredsställande vetenskaplig kompetens och de flesta lärare är tillsvidareanställda. De flesta av de undervisande lärarna har också genomgått högskolepedagogiska kurser och har ämneslärarexamen. För UVK finner bedömargruppen att ett viktigt utvecklingsområde för lärosätet är att skaffa rutiner för hur alla lärare mer långsiktigt kan garanteras forskning inom sina tjänster för att säkerställa fortsatt kvalitet. Den vetenskapliga, professionsrelaterade och pedagogiska kompetensen bedöms vara god i både svenska språket och litteraturvetenskap. Lärosätet menar att personalstyrkan för inriktningen svenska präglas av stabilitet, men bedömargruppen noterar att drygt en tredjedel har tidsbegränsad anställning. Lärosätet gör dock satsningar för att säkra kompetens och kontinuitet.

Även utbildningsmiljön bedöms vara god. Många forskningsprojekt inom miljön anknyter innehållsmässigt till relevanta delar av UVK. Av betydelse för lärarutbildning bedrivs forskning inom flera områden och inom flera fält som rör till exempel professionen, ledarskap, betyg och bedömning. Det finns också relevant ämne- och ämnesdidaktisk forskning. Olika satsningar sker för att stärka den vetenskapliga kompetensen och det finns en samordningsplats för lärarutbildningen i svenska, vilket bedömargruppen ser som en styrka. Forskarna undervisar med anknytning till sina forskningsområden och studenter inbjuds att skriva sina självständiga arbeten inom dem.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Utformning, genomförande och resultat vara tillfredsställande.

Målet om ämneskunskaper för yrkesutövningen, inbegripet aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete uppfylls. Svensklärarutbildningens utformning ger studenterna förutsättningar för att nå målet genom att kurserna i svenska har en tydlig progression i tre steg: grundlägga, befästa och fördjupa. Ämneskunskaperna och insikterna i forsknings- och utvecklingsarbete stärks exempelvis genom att studenterna skriver en kort vetenskaplig uppsats som föregår det självständiga arbetet. Dock kan lärosätet ytterligare säkerställa fördjupningen i ämnet.

Målet om vetenskapsteori och forskningsmetoder samt relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet uppfylls. Lärosätet uppvisar en målmedveten, sammanhållen utbildning i vetenskaplig metod och ett vetenskapligt förhållningssätt genom hur kunskaps- och vetenskapsteori introduceras. Bedömargruppen finner att systematiken med ”grundläggande”, ”befästande” och ”fördjupande” är ett gott sätt att organisera utbildningen och garantera progression. Både kvalitativa och kvantitativa metoder behandlas och examineras. Studenten får successivt fördjupad kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder och fördjupningen ska framförallt ske i det självständiga arbetet som skrivs inom ämnet. Bedömargruppen anser att ett utvecklingsområde är att ge studenterna möjlighet att ytterligare fördjupa kunskaperna. Det kan ske tidigare i utbildningen inom UVK men också att ytterligare fördjupning sker kopplat till ämnet för att i större utsträckning säkerställa måluppfyllelse. Bedömargruppen anser sammantaget att utbildningen i sin helhet möjliggör och säkerställer måluppfyllelse.

Målet om att kritiskt och självständigt tillvarata och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat uppfylls. Under utbildningens gång ställs allt större krav på att studenterna kan reflektera över, problematisera, analysera och värdera sina egna och andras erfarenheter och knyta dessa till forskning. Genomgående krävs att studenterna gör kopplingar till relevant litteratur och forskning och måluppfyllelse säkerställs med olika examinationer under UVK, under verksamhetsförlagd utbildning (VFU) och i de självständiga arbetena. Exempel på examinationer är skriftlig hemtentamen, salstentamen, dagbok för VFU (VFU-dagbok) men en skriftlig inlämningsuppgift. Bedömargruppen menar att målet uppfylls i stor utsträckning.

Målet om att tillämpa didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik uppfylls eftersom lärosätet ger flera goda exempel på hur målet vävs in i kurser och examineras på flera olika sätt. Det ges under utbildningen övningar innan och mellan VFU-kurserna, där bland annat rollspel möjliggör för studenterna att öva och visa sin förmåga till didaktiska val och analyser. Det är berömvärt att måluppfyllelse säkerställs på det sättet, eftersom det tränar studenterna i kunskaper som är för professionen relevanta kunskaper. Ytterligare ett positivt exempel på examinationsform är att studenterna ska förklara något på ett sådant sätt att elever kan förstå. Ämne och ämnesdidaktik hör nära samman, och ämnesdidaktiska inslag finns i alla kurser i svenska. Bedömargruppen ser det som en styrka att ämne och ämnesdidaktik integreras.

Målet om att utveckla undervisning och pedagogisk verksamhet i syfte att stimulera varje elevs lärande uppfylls eftersom studenterna tränas i att planera, genomföra, utvärdera och utveckla sin undervisning, så att varje elev stimuleras och utvecklas. Det sker genom olika kurser med tillhörande examination. Det finns även en nära integration mellan UVK, VFU, ämnen och ämnesdidaktik. Det finns en tydlig progression i utbildningen, och praktiskt inriktade övningar stärker studenternas förmåga att nå detta mål.

Målet om bedömningar utifrån relevanta aspekter och hållbar utveckling uppfylls. På en grundläggande nivå beskriver självvärderingen tydligt hur studenterna får möjlighet att utveckla de förmågor som målet om bedömningar utifrån relevanta aspekter och hållbar utveckling anger. Studenterna får i form av gruppövningar och i skrift resonera om ett case. Bedömargruppen anser att detta sätt att arbeta i viss mån kompenserar för vissa av de svårigheter som det innebär att ha den långa VFU:n så sent i utbildningen, men också att det rustar studenterna väl inför olika undervisningssituationer. Moment relaterat kring hållbar utveckling behöver enligt bedömarna stärkas, så att studenter får större del av dessa kunskaper. Detta utvecklingsområde identifierar lärosätet även i självvärderingen.

Bedömargruppen uppfattar att svensklärarutbildningen i sin helhet behandlar jämställdhet, men noterar samtidigt att beskrivningarna i såväl självvärderingen som intervjuerna inte till fullo klargör hur jämställdhet examineras inom UVK. Därför är den här delen något som skulle kunna utvecklas mer. Bedömargruppen ser positivt på hur jämställdhetsperspektivet uppmärksammas och genomsyrar samtliga kurser i svenska och synliggörs i kurslitteratur, lärandemål, genomförande och uppgifter. Studenterna får på olika sätt träna sin förmåga att beakta, kommunicera och förankra perspektivet i den pedagogiska verksamheten.

Lärosätet följer upp utbildningen och resultaten av kursutvärderingarna behandlas och återkopplas. Det finns tydliga rutiner för uppföljning, åtgärder och återkoppling. Exempelvis möts Samos två gånger per termin för att behandla bland annat utvärderingar, kursplaner och utvecklingsarbete, och förändringar görs utifrån framkomna synpunkter. Genomströmning och avhopp analyseras systematiskt två gånger per år via intervjuer med de studenter som har avslutat sin utbildning i förtid. För att stödja studenterna att genomföra studierna inom planerad tid genomfördes under hösten 2018 ett pilotprojekt för att stärka deras skrivande. Projektet fördjupades under 2019. Men bedömargruppen ser på programnivå oklarheter i systematiken i de förebyggande insatserna. För svensklärarutbildningen finns dock rutiner för att följa upp studenternas prestationer, och om de inte uppfyller kraven sätter lärosätet in åtgärder för att stötta studenten ifråga.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Studentperspektiv vara tillfredsställande.

Studentrepresentation finns i samtliga beredande och beslutande organ. Även på programnivå finns studentrepresentation, och dialog förs mellan ansvariga för lärarutbildningen och studentkåren. Informationsmöten hålls och på lärarutbildningens webbplats finns utbildningssidor med information och kontaktvägar. Flera av kontakterna mellan de kursansvariga och studenterna sker genom informella möten. Eftersom inflytande sker på detta sätt är det enligt bedömargruppen särskilt viktigt att lärosätet arbetar med tillgänglighet av lärare och snabb återkoppling till de studerande. Av bedömargruppens samlade underlag framgår också att kursutvärderingar genomförs rutinmässigt och upplevs som ointressanta. Det är därför motiverat att ytterligare utveckla formerna för utvärdering och återkoppling för att studenterna ska få än större inflytande över sin utbildning. Sammantaget har dock studenterna har goda möjligheter att aktivt utveckla utbildningen på både ämnes- och programnivå.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Arbetsliv och samverkan vara tillfredsställande.

Studenterna kommer i kontakt med arbetslivet via lärare på lärosätet med bakgrund i skolan men främst via sin VFU. Lärosätet framhåller den långa VFU:n som viktig i förberedelsen för det kommande yrkeslivet. Bedömargruppen menar att den långa VFUn kan bli problematisk om en student befinner sig på samma skola med en handledare som studenten inte kan utvecklas tillsammans med. För svensklärarutbildningen verkar det dock fungera väl och som ett gott exempel vill bedömargruppen framhålla att studenterna under den avslutande VFU:n får praktisera i båda sina ämnen. Det framgår att studenterna genomför VFU på olika skolor vilket stämmer överens med lärosätets målsättning att studenterna ska få stifta bekantskap med flera skolor med olika strukturella förutsättningar. I kurser i språksociologi får studenterna kunskap om den språkliga situationen i dagens Sverige, vilket är en viktig del i beredskapen för att möta förändringar i arbetslivet. Kontakter finns mellan forskare, skola och arbetsliv via Litum och den forskning som där bedrivs. Även externa aktörer, till exempel logopeder, deltar i utbildningen. En styrka i utbildningen är enligt bedömargruppen att yrkesverksamma lärare och skolledare medverkar i seminarier. Utifrån det samlade underlaget bedömer bedömargruppen att studenterna väl förbereds inför arbetslivet.

Kontakta utvärderingsavdelningen:
Utvärderingsavdelningen (e-post)