Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Vid lärosätet är svensklärarutbildningen för grundskolans årskurs 7-9 en utbildning i förändring. Vid tidpunkten för utvärderingen beskriver inte lärosätet den nya utbildningen i tillräckligt stor utsträckning för att övertyga bedömargruppen om utbildningens kvalitet. Om utvecklingsarbetet vid lärosätet fortsätter anser bedömargruppen dock att samtliga utvärderade mål kommer att uppfyllas under den närmaste framtiden.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Förutsättningar vara tillfredsställande.

Det finns en ändamålsenlig variation av lärare med hög vetenskaplig, professionsrelaterad och pedagogisk kompetens. Lärarnas vetenskapliga och professionsrelaterade kompetens bedöms som hög. En stor andel av lärarna är disputerade, fast anställda och har forskning i tjänsten. Lärarna inom utbildningsvetenskaplig kärna (UVK) är många och undervisar på relativt låga procentsatser. Att låta lärare undervisa på högre procentandel inom UVK ser därför bedömargruppen som ett utvecklingsområde för lärosätet. Ett gott exempel på hur pedagogisk kompetens utvecklas i utbildningen är det meriteringsprogram lärosätet har för att stärka högskolepedagogisk kompetens men ett utvecklingsområde är att låta fler lärare ingå i detta program. Bedömargruppen ser inget som tyder på att kompetens inte kommer att finnas på lång sikt, men menar att lärosätet behöver tydliggöra vilka strategier det finns för den övergripande kompetensförsörjningen på utbildningen på både kort och lång sikt. Gruppen rekommenderar därmed lärosätet att ta fram fleråriga kompetensförsörjningsplaner som omfattar både kompetensutveckling och eventuella rekryteringsbehov.

Det finns en stark vetenskaplig miljö med en rad centrumbildningar och forskargrupper inom UVK. Den professionsinriktade miljön stärks av forskarskolan Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning där doktorander med tjänst inom skolverksamhet också forskar i ämnen som är av relevans för utbildningen. Att synliggöra den forskning som bedrivs inom UVK med relevans för utbildningen för studenterna ser bedömargruppen som ett utvecklingsområde. En styrka i inom UVK är att det finns en tydlig genomgående progression i kurserna. Detta är något som lärosätet arbetat mycket med vilket bedömargruppen ser som positivt. För inriktningen svenska framstår utbildningsmiljön som rik med flera olika forskarseminarier där praxisinriktningen är tydlig och det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning. Vidare finns en aktiv och levande ämnesdidaktisk forskning och praxisnära forskningsprojekt. Det framgår att lärosätet arbetar målmedvetet med att på olika sätt samordna lärare, kurser och involverade institutioner, exempelvis genom målmatriser, programguider, ämnesguide och kursguider. Bedömargruppens samlade intryck är också att de båda institutionerna som bemannar ämneskurserna i svenska har ett nära och välfungerande samarbete.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Utformning, genomförande och resultat vara inte tillfredsställande.

Målet om ämneskunskaper för yrkesutövningen, inbegripet aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete uppfylls inte. Lärosätet möjliggör för studenterna att nå delar av målet, det vill säga ämneskunskaper för yrkesutövningen, eftersom man beskriver kurser, uppgifter och examinationer som bedömargruppen anser ger både bredd och djup i ämnesstudierna. Lärosätet möjliggör dock inte att studenterna får insikter i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. Inte heller säkerställs målet. Lärosätet har dock startat ett utvecklingsarbete för att se över kursernas innehåll och bedömargruppen rekommenderar att arbetet även omfattar förberedelsen inför det självständiga arbetet. Om utvecklingsarbetet vid lärosätet fortsätter anser bedömargruppen att målet sannolikt kommer att uppnås under den närmaste framtiden.

Målet om vetenskapsteori och forskningsmetoder samt relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet uppfylls inom UVK men de fördjupade kunskaperna säkerställs inte i inriktningen svenska. Studenterna får i två kurser i UVK möta vetenskapsteorier och metoder. Kunskapen ska därefter fördjupas i ämnena och de självständiga arbetena. Relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet berörs i kurser inom UVK och examineras också där. Även för inriktningen svenska får kunskaper om vetenskapliga metoder och vetenskapligt arbete och om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Kunskaperna i ämnesrelevant vetenskapsteori kan dock inte sägas vara fördjupade. Inte heller säkerställs måluppfyllelsen. Ett utvecklingsområde är att ännu tydligare knyta samman UVK-kurserna till ämnena. Lärosätet beskriver att man startat ett utvecklingsarbete som medför ändringar i olika delkurser. Med de ändringarna anser bedömargruppen att lärosätet sannolikt kommer möjliggöra djup, men det är fortfarande osäkert hur man tänker säkerställa detta. Bedömargruppen rekommenderar att utvecklingsarbetet fortlöper, och ser att det finns flera delar i inriktningen mot gymnasieskolan som även inriktningen för grundskolans årskurs 7–9 skulle behöva få del av.

Målet om att kritiskt och självständigt tillvarata och systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt över forskningsresultat uppfylls. Bedömargruppen anser att målet nås genom studier i såväl UVK som VFU och i dessa delar av utbildningen är progressionen tydlig vilket bedömargruppen ser som särskilt positivt. Även ämneskurserna vid lärosätet ger studenterna flera möjligheter att utveckla förmågan att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera. Bedömargruppen anser dock, med tvekan, att utbildningen säkerställer att studenterna uppnår examensmålet. Målet säkerställs genom examination under utbildningens gång, men eftersom de självständiga arbetena som bedömargruppen tagit del av är svaga rekommenderas lärosätet att stärka arbetet med progressionen i de ämne- och ämnesdidaktiska kurserna så att måluppfyllelse säkerställs även i de självständiga arbetena.

Målet om att tillämpa didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik uppfylls, men förmågan är främst förlagd till VFU och ämnena. I UVK-kurserna är fokus i första hand på hur studenterna ska utveckla kunskap om didaktik och ämnesdidaktik och inte på hur de ska utveckla förmågan att tillämpa den. Lärosätet visar att det finns en progression genom utbildningen när det gäller både språkdidaktik och litteraturdidaktik, och bedömargruppen vill lyfta fram detta som ett gott exempel. Det finns även flera exempel på hur lärosätet säkerställer målet genom olika examinationer, både under högskoleförlagd utbildning och under VFU.

Målet om att utveckla undervisning och pedagogisk verksamhet i syfte att stimulera varje elevs lärande uppfylls. Målet uppfylls dels inom VFU-kurserna som alla är förlagda till ämnena, dels inom UVK där målet behandlas i kurser inom specialpedagogik och bedömning och betygsättning där examinationer sker. Ett utvecklingsområde är att tydligare integrera moment där studenter i praktiken får lära sig att planera undervisning för elever med olika behov, så som vuxna elever, elever med inlärningssvårigheter eller de med särskild begåvning. Att även säkerställa att VFU-handledaren har tillräckliga förutsättningar för att genomföra sitt uppdrag, framför allt för att handleda studenten och ha tillräckligt goda kunskaper i bedömning av studentens prestationer under VFU för att studenten ska få ett rättvist omdöme, är ytterligare ett område som bedömargruppen anser behöver utvecklas i utbildningen. Ämneskursernas utformning och upplägg ger studenterna möjlighet att utveckla förmågan att planera och utveckla svenskundervisning samt anpassa svenskundervisningen till olika elevers behov. Progressionen under utbildningen är tydlig när det gäller både språkdidaktik och litteraturdidaktik. Bedömargruppen anser sammantaget att utbildningen i sin helhet möjliggör och med viss tvekan säkerställer måluppfyllelse.

Målet om bedömningar utifrån relevanta aspekter samt hållbar utveckling uppfylls. Målet behandlas I kurser in om UVK och VFU och säkerställs genom examination. Det finns en tydlig progression och särskilt positivt är den satsning lärosätet gjort inom området hållbar utveckling.

Lärosätet beaktar jämställdhetsperspektivet genom att det har hög prioritet i frågor som rör bemanning, kursupplägg och kurslitteratur. Man har även ett omfattande och systematiskt jämställdhetsarbete på olika nivåer och följer upp perspektivet. Ett jämställdhetsperspektiv finns väl integrerat i UVK och behandlas i kurser, kurslitteratur och som perspektiv för analys i en hemtentamen. En styrka i UVK är att lärosätet arbetar med att få studenterna medvetna om hur elever kan behandlas olika beroende på kön, för att sedan kunna uppmärksamma och motverka detta i sitt eget framtida yrkesliv. För inriktningen svenska är det dock inte lika tydligt för bedömargruppen hur jämställdhet beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll och ett utvecklingsområde för lärosätet är att koppla samman läraktiviteter, lärandemål och examination när det gäller jämställdhet.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling bedöms som tillfredsställande för svensklärarutbildningen och det finns formaliserade strukturer och tillvägagångssätt för att följa upp och utveckla utbildningens innehåll, utformning och genomförande, liksom examination. Kursvärderingar görs, men ett utvecklingsområde är att tydligare återkoppla vilka förändringar som görs till följd av dessa till studenterna. Ett annat utvecklingsområde är att fortsätta arbeta för att fler besvarar de kursvärderingar som görs då svarsfrekvensen är låg. Det pågår ett arbete för att ytterligare följa upp VFU i samverkan med skolhuvudmännen, vilket bedömargruppen ser som positivt för att utveckla och stärka uppföljningen av utbildningen. Lärosätet verkar för att studenten genomför utbildningen inom planerad studietid. Man analyserar även avhopp och vidtar åtgärder för att stödja studenterna i att genomföra utbildningen inom planerad studietid.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Studentperspektiv vara tillfredsställande.

Studenterna bedöms ha goda möjligheter att påverka sin utbildning och det finns också flera exempel på hur kurser inom svenskämnet har förändrats till följd av studenternas synpunkter.

Studenterna finns representerade i formella påverkans- och beslutsorgan och bjuds även in till olika råd och träffar och deras åsikter från kursvärderingar tas omhand. Motivationsintervjuer ska testas under hösten 2019 för att stärka och motivera studenterna, vilket bedömargruppen ser som ett gott exempel på hur lärosätet arbetar med att på olika sätt öka studentinflytandet. Att utveckla de mer informella möjligheterna till påverkan, till exempel genom att kontakta lärare efter undervisning, ser bedömargruppen som ett utvecklingsområde.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Arbetsliv och samverkan vara tillfredsställande.

Utbildningen är utformad och genomförs på ett sådant sätt att den är användbar och utvecklar studenternas beredskap för att arbeta i en skola och i ett samhälle i förändring. Exempelvis förbereder den studenterna för arbetet i ett flerspråkigt samhälle och klassrum. Dock är intrycket att utbildningen bättre kan förbereda studenterna inför en digitaliserad undervisning och skola, vilket lärosätet arbetar med. Lärosätet ger exempel på samverkan med olika företrädare för VFU vilket bedömargruppen ser som goda exempel på samverkan med det omgivande samhället. Ett ytterligare gott exempel är en kurs om hållbar utveckling, vilken utformats i samarbete mellan olika aktörer.