Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Förutsättningar vara tillfredsställande.

Lärosätets personal inom utbildningsvetenskaplig kärna (UVK) har tillfredsställande vetenskaplig, professionsrelaterad och pedagogisk kompetens. Lärarna erbjuds kompetensutveckling inom pedagogisk, ämnesmässig och professionsrelaterad utbildning, vilket bedömargruppen ser positivt på. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att omsätta sina planer med rekryteringar inom området för att säkerställa kompetens på lång sikt. För inriktningen svenska bedöms de personalmässiga förutsättningarna vid lärosätet vara goda. De flesta lärarna är disputerade och tillsvidareanställda, och kompetens finns i både svenska och litteraturvetenskap. Även den ämnesdidaktiska kompetensen bedöms vara god. Många disputerade och odisputerade lärare är involverade i VFU, och de flesta lärarna har relevant yrkesexamen.

Inom UVK finns det en vetenskaplig miljö som forskar inom olika forskningsnätverk och forskningsprogram. Lärosätet har ett pågående utvecklingsarbete för att förstärka forskningsanknytningen. Bedömargruppen vill rekommendera lärosätet att tydliggöra UVK som huvudområde inom den vetenskapliga forskningen. Den professionsrelaterade kompetensen bedöms som tillfredsställande, vilket stöds av ett upparbetat samarbete med partnerskolorna. Sambandet mellan forskning och utbildning finns i dag, men bör stärkas ytterligare inom UVK. För inriktningen svenska arbetar lärosätet medvetet med att utveckla utbildningsmiljön, och till exempel kommer engelska att inkluderas. Forskarmeriterade lärare deltar i utbildningen, vilket ger möjligheter att knyta samman forskning och professionsutbildning. Vidare bidrar forskarskola och forskningsprogram till att studenterna har tillgång till aktuell forskning.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Utformning, genomförande och resultat vara tillfredsställande.

Målet om ämneskunskaper för yrkesutövningen, inbegripet aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete uppfylls. Utformningen av svenskämnets kurser ger en tydlig progression med successiv fördjupning, och krav ställs på att uppgifter knyts till relevanta teoretiska perspektiv, vilket ger god förberedelse inför skrivandet av det självständiga arbetet. Bedömargruppen anser att studenterna får möjligheter att uppnå de ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen och ser positivt på den genomgående tanken att ämneskunskaper och ämnesdidaktik integreras och fördjupas successivt under utbildningens gång.

Målet om vetenskapsteori och forskningsmetoder samt relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet uppfylls. Målet berörs inom UVK-kurserna som lärandemål. Det finns en progression inom UVK-kurserna kopplat till lärandemål, läraktiviteter och examination, vilket utvecklar studenternas kunskap för måluppfyllelse. De två självständiga arbetena på grundnivå respektive avancerad nivå anknyter till varandra, vilket ger möjligheter till fördjupning, men trots det finns brister i en del av de självständiga arbetena när det gäller bland annat tydlighet, systematik och reflektion. Lärosätet arbetar systematiskt med vetenskapsteori och forskningsmetoder under utbildningens gång, och man använder olika former av läraktiviteter och examination. Bedömningen görs dock med viss reservation på grund av brister i en del av de självständiga arbetena och att kvantitativa metoder behöver stärkas mer inom UVK. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att fokusera mer på teori- och metoddelarna av utbildningen och ställa tydliga krav på dessa i de självständiga arbetena.

Målet om att kritiskt och självständigt ta tillvara och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat uppfylls inom UVK men säkerställs inte inom inriktningen svenska. Det finns en progression inom UVK, där studenterna ska systematisera och reflektera, och kravet ökar under följande UVK-kurser. Bedömargruppen anser att lärosätet i självvärderingen visar att man arbetar medvetet för att uppfylla examensmålet och den tydliga progressionstanken har potential att ge studenterna en stabil grund att stå på. Det finns dock brister i hur man säkerställer fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat. Lärosätet har som ambition att det självständiga arbetet ska bidra till måluppfyllelse, men i nuläget är det övriga examinationsuppgifter som skriftliga analyser och seminarier som ligger till grund för säkerställandet av måluppfyllelsen inom UVK. Det bekräftas för inriktningen svenska där de självständiga arbetena brister. För att säkerställa måluppfyllelse av fördjupad förmåga rekommenderar bedömargruppen lärosätet att i ännu högre grad fokusera på förmågan att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat.

Målet om att tillämpa didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik uppfylls. Lärosätet pekar på trepartssamtalet som en viktig del i säkerställandet av måluppfyllelse. VFU-kurserna utformas individuellt för att studenten ska nå måluppfyllelse genom kurserna, vilket bedömargruppen ser positivt på. Bedömargruppen menar samtidigt att lärosätet behöver säkerställa att studenterna examineras i samtliga ämnen under sin VFU. Bedömargruppen menar också att lärosätet behöver undersöka möjligheten att förlägga VFU vid en tidpunkt som gynnar studenternas tillämpning av sina ämneskunskaper. I utbildningen vävs ämne och ämnesdidaktik samman, och olika slags läraktiviteter ger studenterna tillfällen att tillägna sig didaktisk kunskap, inklusive metodik. Lärosätet ställer krav på att studenterna kan planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning samt koppla den till ämnesdidaktisk teori. Bedömargruppen anser sammantaget att utbildningen i sin helhet möjliggör och säkerställer måluppfyllelse.

Målet om att utveckla undervisning och pedagogisk verksamhet för att stimulera varje elevs lärande uppfylls. Lärosätet hänvisar måluppfyllelsen till lärandemålen i UVK-kurser där studenterna bland annat ska kunna visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra bland annat utveckla undervisning genom till exempel analys av en utvärdering. Måluppfyllelsen säkerställs till stor del genom muntliga redovisningar, men även här spelar trepartssamtalet en stor roll. I en specialpedagogisk kurs sker en koppling till studentens ämne, för att på bästa sätt kunna stimulera varje elevs lärande och utveckling. Studenterna förbereds också för en skola med språklig och kulturell mångfald, vilket bedömargruppen anser är viktiga ämnesdidaktiska områden för att studenterna ska kunna stimulera varje elevs lärande och utveckling.

Målet om bedömningar utifrån relevanta aspekter och hållbar utveckling uppfylls. Bedömargruppen finner utformningen och arbetssätten för att säkerställa examensmålet som väl organiserat. Arbetet med att uppnå målet inriktas enligt självvärderingen till stor del mot att studenternas förmåga att göra bedömningar fördjupas, utifrån vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter. Utifrån studier av skolans uppdrag, styrning och organisation ges exemplet där studenten problematiserar ett etiskt dilemma inom ramen för ett grupparbete. Svenskämnet i sig berör målet på olika sätt, vilket också lärandemålen i svenska vid lärosätet visar, då krav ställs att studenter gör bedömningar och tar ställning. Samhälleliga och etiska aspekter berörs, där till exempel hållbar utveckling kan behandlas om studenten väljer detta perspektiv framför jämställdhet eller andra värdegrundsfrågor. Lärosätet visar att man arbetar på ett genomtänkt sätt med uppfyllelsen av målet och strävar tydligt efter att ytterligare utveckla arbetet med de områden som det omfattar.

Bedömargruppen anser att jämställdhetsperspektivet är väl förankrat i utbildningens innehåll. Lärosätet har en plan för att verka för att perspektivet behandlas systematiskt, vilket bedömargruppen ser positivt på. Jämställdhetsperspektivet ingår i flera av UVK:s kurser. Perspektivet examineras muntligt och skriftligt. Jämställdhetsperspektivet beaktas och behandlas även i både svenska och litteraturvetenskap, och det ger studenten redskap att hantera jämställdhetsfrågor i undervisningen. Bedömargruppen noterar att perspektivet synliggörs även i lärandemål för VFU.

Det finns ett kvalitetssäkringssystem på fakultetsnivå som inbegriper principer om utformning, genomförande och examination, studentinflytande och samverkan med externa partner samt jämställdhet. Det framgår att kursvärderingar görs i anslutning till varje kurs och information om värderingen kommer upp på webbplatsen för programnivå. Vid intervjuerna framkommer att kursutvärderingarna är levande dokument som används i kvalitetsförbättrande syfte. Inriktningen svenska följs även upp med bland annat skriftliga ”på plats-utvärderingar” med efterföljande samtal. För de studenter som får svårigheter vidtas adekvata åtgärder. Bedömargruppen gör bedömningen att uppföljning, åtgärder och återkoppling sker systematiskt.

Lärosätet har genomfört telefonintervjuer med studenter som avbrutit utbildningen. I kurser som uppfattas som särskilt svåra organiseras stöd enligt en särskilt utarbetad stödmodell, och studenter som inte har klarat studierna i de inledande kurserna följs upp. Tillgång till skrivverkstad och matematikverkstad finns vid behov för studenter, och studenter som fångas upp genom Early Alert, hänvisas dit.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Studentperspektiv vara tillfredsställande.

Lärosätet har enligt självvärderingen en policy för studentinflytande som vägleder arbetet inom ämneslärarprogrammet. Ett samarbete med studentkåren bedrivs för att informera och engagera studenter samt sprida kunskap om vilka möjligheter till inflytande över utbildningen som finns. Lärosätet tar också enligt självvärderingen ett aktivt ansvar för att få fler studenter att engagera sig, eftersom det har visat sig att många studenter inte vetat om hur de kan utöva inflytande över sin utbildning. Denna brist på information framkommer också vid intervjuerna med lärosätets representanter, och därför rekommenderar bedömargruppen starkt en ökad information om hur studenter faktiskt kan påverka sin utbildning inom organisationen. För inriktningen svenska har studenten möjligheter att påverka utbildningen, bland annat under kursens gång, men svårigheter finns även här när det gäller att engagera studenter. Ett skäl som framkommer är den begränsade undervisningstiden, ofta fyra timmar per vecka. Eftersom kontaktytan är begränsad är det svårt för lärosätet att öka engagemanget.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Arbetsliv och samverkan vara tillfredsställande.

Aktuella utvecklingsprojekt som redovisas i självvärderingen är medverkan av skickliga yrkeslärare i högskoleförlagda kurser samt att knyta studenternas självständiga arbeten till skolornas verksamhet. Det anordnas regelbundet arbetsmarknads- och inspirationsdagar enligt vad som framkommer vid självvärderingen. Enligt bedömarna är det i första hand utbildningens samverkan med yrkeslivet inom partnerskolor som förbereder studenterna för ett föränderligt arbetsliv. För inriktningen svenska samverkar man med övningsskolor och verksamma lärare. Nästan all VFU görs på samma skola, vilket har många fördelar, men bedömargruppen vill också påtala nackdelarna i och med att studenterna inte får erfarenhet från olika skolors verksamhet och skiftande förutsättningar. Bedömargruppens uppfattning är ändå att svenskämnets utformning vid lärosätet bör ge studenten god beredskap i att undervisa i heterogena klassrum och möta förändringar i samhället, i synnerhet sådana som är kopplade till språkliga perspektiv på lärande. Samverkan sker inte med det omgivande samhället i övrigt, med externa aktörer såsom bibliotek och teater.