Förutsättningar

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Bedömargruppen anser att lärosätet tillhandahåller en miljö som främjar den undervisande personalens möjligheter att vidareutvecklas både ämnesmässigt och pedagogiskt. Lärarna får tydliga förutsättningar för sitt arbete i föreskrifter, som beskriver insatserna i forskning respektive undervisning. Lärosätet säkerställer att infrastruktur, studentstöd och läranderesurser är ändamålsenliga för studenternas och doktorandernas lärande. Utbildningsprogrammens struktur, processer och innehåll definieras för att skapa bra förhållanden för studentens lärande. Detta bestämmer i sin tur vilken lärarkompetens som krävs. Det är alltså utbildningen som ställer krav på institutionerna.

14,5 studenter per lärare understryker att det finns goda möjligheter för kontakter mellan studenter och lärare. Studenter och doktorander får goda förutsättningar att genomföra utbildningen inom planerad studietid genom olika rutiner och processer riktade både individuellt och mot studentgruppen som helhet.

Viktiga planeringsinstrument för kvalitets- och utbildningsbehov är kompetensförsörjningsplaner, anställningsordning och en årlig process för avstämning av undervisningsbehov. Avstämningen är mycket viktig, eftersom institutionschefen och programdirektören stämmer av vilka undervisningsbehov som finns och att detta uppfylls samtidigt som lärarens forskningskompetens kan utnyttjas optimalt av institutionen.

Styrkor

• Varje institution har strategiska rekryteringsplaner för att identifiera och kunna möta behov av specialiserad kompetens på lång och medellång sikt.
• Det finns en pedagogisk utvecklingsenhet som ger stöd för pedagogisk utveckling och vänder sig både till lärare och till doktorander samt arbetar med internationella samarbeten.
• Lärarna kan utveckla "egna" kurser inom sitt specialområde, vilket säkrar en vetenskaplig grund och att det finns förutsättningar för forskningsanknytning i utbildningen.
• Hög lärartäthet understryker att det finns goda möjligheter för kontakter mellan studenter och lärare.
• Lärosätet arbetar proaktivt för att identifiera studenter som behöver stöd. Målet är att kunna följa individuella studenters prestationer och framsteg även på de största programmen. Inom Global Challenges Track har studentgruppen därför delats upp i mindre grupper.
• Studenterna får en introduktion till studierna före start eller i samband med start, där de får information via tryckt och digitalt material samt genom en introduktionsvecka. Även för doktorander finns en introduktionsvecka.
• Studenterna som kommer från ett annat land får specifik information som är viktig för dem.
• Det finns stöd till studenter med särskilda behov.
• Det pågår lovande nya undervisningsinitiativ vid två program som bl.a. innehåller handledning och en ny kursstruktur (BSc Retail Management respektive BSc in Business and Economics).

Utvecklingsområden

• Stimulera lärarna att utnyttja de pedagogiska utvecklingsmöjligheterna. Det ställs allt högre formella krav på pedagogisk kompetens vid meritering för högre tjänster, och därför är det av stor betydelse både för lärosätet och för den individuella läraren. Det stämmer i så fall också överens med SUHF:s rekommendationer för högskolepedagogisk utbildning för lärare vid landets universitet och högskolor.
• Utveckla de pedagogiska kurserna ytterligare genom att organisera dem som inspirationskurser som inte bara vänder sig till mindre erfarna lärare utan också till de erfarna lärarna, vilket ger möjlighet för lärarna att dela med sig av sina erfarenheter till både yngre och äldre kollegor.
• Överväg att förstärka pedagogisk utveckling genom att inrätta särskilda medel för pedagogiska utvecklingsprojekt som lärare kan ansöka om för att utveckla en kurs eller moment i kurser.
• Undersök möjligheterna och intresset för att inrätta en pedagogisk karriärväg så att särskilt meriterade lärare kan ansöka om att få en titel att jämföra med docent på forskningssidan. Idéer kan hämtas från flera högskolor/universitet, men det är viktigt att lärosätet finner en egen väg som är accepterad och anpassad till organisationen.
• Erbjud konsultativa insatser som riktar sig till lärarlag, för att utveckla en befintlig kurs gemensamt. Det kan leda till intressanta resultat och vara speciellt betydelsefullt eftersom utbildningen digitaliseras i allt större utsträckning.
• Mentorsprogram för undervisande doktorander eller junior faculty skulle kunna förstärka befintliga tenure track-program. Här kan de äldre erfarna lärarnas erfarenheter utnyttjas.
• Säkerställ att de årliga sammanställningarna för kommande års kompetens- och utbildningsbehov dokumenteras.

2.1 Lärosätet säkerställer att den undervisande personalens kompetens motsvarar utbildningsverksamhetens behov.

Uppfylld

Bedömargruppen anser att lärosätets organisation understödjer att den undervisande personalens kompetens uppfyller utbildningens behov. Vid lärosätet betonas vilka krav som utbildningen ställer på lärarnas kompetens. Detta skapar goda förutsättningar för att utbildningsprogrammet kan uppfylla sina specifika behov, samtidigt som institutionen kan bidra med uppdaterad information om den forskningsbas som utbildningsprogrammen vilar på.

I självvärderingen beskrivs hur de sju institutionerna är inrättade så att utbildningsprogrammen ska ha en forskningsmässig grund på respektive institution, vilket stärker utbildningens forskningsanknytning. Bedömargruppen uppfattar detta som att lärosätet är organiserat så att det är utbildningen som ställer krav på institutionerna. Bedömargruppen har erfarenhet av att det vid många andra högskolor och universitet gäller det omvända, det vill säga det är den kompetens som forskningen genererar som styr utbildningen.

I självvärderingen framgår det att FPB definierar och beslutar om varje utbildningsprograms mål, struktur, processer och innehåll, för att skapa bäst förhållanden för studentens lärande. Detta bestämmer vilken lärarkompetens som krävs.

En institution "äger" inte ett speciellt utbildningsprogram. Flera institutioner bidrar till att förse utbildningsprogrammet med relevant kompetens. I självvärderingen beskrivs ett bra exempel på samspel mellan utbildningsprogram och institution. Lärosätet omorganiserade sin institutionsstruktur i samband med att man införde en moderniserad MSc, som omfattade innovation och entreprenörskap. Bedömargruppen anser att detta visar på stor uppmärksamhet på utbildningens och forskningens samspel.

I självvärderingen beskrivs viktiga planeringsinstrument för kompetens- och utbildningsbehov genom kompetensförsörjningsplaner, anställningsordning och en årlig process för avstämning av undervisningsbehov. Den sistnämnda är mycket viktig, eftersom institutionschefen och programdirektören stämmer av vilka undervisningsbehov som finns och att detta uppfylls samtidigt som lärarens forskningskompetens kan utnyttjas optimalt av institutionen. Bedömargruppen poängterar vikten av att de årliga avstämningarna för kommande års utbildningsbehov dokumenteras, eftersom kompetensbehov ofta behöver en längre tidsplanering än ett år. Vikten av detta understryks av att varje institution har strategiska rekryteringsplaner för att identifiera och kunna möta behov av specialiserad kompetens på lång och medellång sikt (självvärderingen).

2.2 Lärosätet säkerställer att de tillhandahåller en främjande miljö som ger undervisande personal möjlighet att utveckla såväl sin pedagogiska kompetens som sin ämneskompetens, samt förutsättningar att bedriva sitt arbete på ett effektivt sätt.

Uppfylld

Bedömargruppen anser att lärosätet tillhandahåller en miljö som främjar den undervisande personalens möjligheter att vidareutvecklas både ämnesmässigt och pedagogiskt.

Självvärderingen presenterar tydliga förutsättningar för lärarnas arbete i föreskrifter, som beskriver insatserna i forskning respektive undervisning. Vid platsbesöket betonades det att lärarna får möjlighet att utveckla "egna" kurser inom sitt specialområde, vilket säkrar en vetenskaplig grund och att det finns förutsättningar för forskningsanknytning i utbildningen. Bedömargruppen anser att lärosätets storlek och organisation skapar goda förutsättningar för den undervisande personalen att integrera forskning i undervisningen.

Självvärderingen ger exempel på systematiska processer för att följa upp lärarnas kompetensutveckling:

• centrala utvärderingar av kurser
• årliga utvecklingssamtal med institutionschefen
• utvärdering i en tenure review-process av den ämnesmässiga och pedagogiska kompetensen samt övriga kompetenser som ingår i academic citizenship.

Bedömargruppen anser att det finns ett gott stöd för pedagogisk utveckling som presenteras ingående i självvärderingen och som bekräftades vid intervjuerna.

Det finns en pedagogisk utvecklingsenhet som ger stöd för pedagogisk utveckling som vänder sig till både lärare och doktorander. Självvärderingen ger exempel på att stöd kan ges på många olika sätt:

• arrangera kurser och workshoppar
• ge stöd till programdirektörer och ledningspersoner
• ge stöd till FPB och Tenure Review Board
• koordinera internationella samarbeten, t.ex. skapar International Teachers Program (ITP) möjlighet för lärare till internationell kompetensutveckling och Global Colloquium on Participant-Centered Learning (GloColl) skapar möjlighet för lärare att utbildas i case-metodik vid Harvard Business School.

Med de goda förutsättningar som finns till hands inom lärosätet finns det flera intressanta möjligheter för ytterligare pedagogisk utveckling. Bedömargruppen bidrar med följande idéer:

• Stimulera lärarna att utnyttja de pedagogiska utvecklingsmöjligheterna. Det ställs allt högre formella krav på pedagogisk kompetens vid meritering för högre tjänster, och därför är det av stor betydelse både för lärosätet och den individuella läraren. Det är i så fall också i överensstämmelse med SUHF:s rekommendationer för högskolepedagogisk utbildning för lärare vid landets universitet och högskolor.
• Utveckla de pedagogiska kurserna ytterligare, genom att organisera dem som inspirationskurser som inte bara vänder sig till mindre erfarna lärare utan också till de erfarna lärarna. Det ger möjlighet för lärarna att dela med sig av sina erfarenheter till både yngre och äldre kollegor.
• Överväg att förstärka pedagogisk utveckling genom att inrätta särskilda medel för pedagogiska utvecklingsprojekt som lärare kan ansöka om för att utveckla en kurs eller moment i kurser.
• Undersök möjligheterna och intresset för att inrätta en pedagogisk karriärväg, så att särskilt meriterade lärare kan ansöka om att få en titel att jämföra med docent på forskningssidan.
• Hämta idéer från flera högskolor och universitet, men se till att hitta en egen väg som är accepterad och anpassad till organisationen.
• Erbjud konsultativa insatser som riktar sig till lärarlag för att utveckla en befintlig kurs gemensamt. Det kan leda till intressanta resultat och vara speciellt betydelsefullt eftersom utbildningen digitaliseras i allt större utsträckning.
• Mentorsprogram för undervisande doktorander eller junior faculty skulle kunna förstärka befintliga tenure track-program.

2.3 Lärosätet säkerställer att infrastruktur, studentstöd och läranderesurser är ändamålsenliga för studenternas och doktorandernas lärande och att dessa används på ett effektivt sätt

Uppfylld

Bedömargruppen anser att lärosätet säkerställer att infrastruktur, studentstöd och läranderesurser är ändamålsenliga för studenternas och doktorandernas lärande. Hög lärartäthet möjliggör god kontakt mellan studenter och lärare.

Kvaliteten för lärosätets infrastruktur, studiestöd och läranderesurser säkerställs genom bland annat externa kvalitetsdialoger (EQUIS, CEMS, PRME). Ett aktuellt exempel på inhämtande av extern kvalitetsinformation är UKÄ:s utvärdering av lärosätets forskarutbildning (som framgår av i självvärderingen).

Interna kvalitetsdialoger sker återkommande och har genomgående varit positiva, enligt självvärderingen. Lärosätet samlar in studenternas och doktorandernas synpunkter på infrastruktur och miljö via programutvärderingar, fokusgrupper, forskarutbildningsenkäter och forskarutbildningskommittén.

Lokaler har kompletterats med fler studieplatser som en följd av kvalitetsdialogerna. Studenterna har tillgång till biblioteksresurser och grupprum i tillräcklig utsträckning, vilket framgår av självvärderingen och studentinlagan. Vid de senaste ackrediteringarna har infrastrukturen bedömts vara tillfredsställande, enligt UKÄ (2018, SSE’s PhD programmes in economics and finance) och EFMD/EQUIS (2018; 2013). Självvärderingen beskriver också att lärosätet investerar i utveckling av it-stöd för digitalisering inom flera områden.

Lärosätet arbetar proaktivt för att identifiera studenter i behov av stöd. Målet är att kunna följa individuella studenters prestationer och framsteg även på de största programmen. Inom Global Challenges Track har studentgruppen därför delats upp i mindre grupper.

I både studentinlagan och vid platsbesöken framgick det att studenterna har möjligheter att påverka infrastrukturen, även om insamlingen av synpunkter via exempelvis kursvärderingar förlitar sig på att studenterna själva skriver om detta i de öppna frågorna. Synpunkter samlas även in genom studentkårens möten med SSE President och Senior Executive Vice President. Studentstödet följs upp via ovan nämnda kanaler.

Det finns ett Office of Academic Support and Records och Student Health Unit, som ger stöd och riktlinjer för studenter med särskilda behov. Bedömargruppen ser ytterligare ett gott exempel, enligt studentinlagan och platsbesöken, i att studentkåren har tagit initiativ till och startat Student Health Council, bland annat för att arbeta med psykisk ohälsa och stress bland studenter. Studenternas hälsa hanteras genom ett samarbete med Stockholms universitet.

2.4 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, att studenter och doktorander ges goda förutsättningar att genomföra utbildningen inom planerad studietid.

Uppfylld

Bedömargruppen anser att studenter och doktorander får goda förutsättningar att genomföra utbildningen inom planerad studietid genom olika rutiner och processer riktade både individuellt och mot studentgruppen som helhet.

Självvärderingen ger exempel på ett stort antal rutiner och processer som syftar till att ge studenter stöd för att genomföra utbildningen inom stipulerad tid:

• stöd som riktar sig mot hela utbildningen
• stöd som riktar sig till individuella studenter
• stöd till lärare och forskare.

Sådana exempel på stöd är de introduktioner som studenter och doktorander får. Studenterna får en introduktion till studierna före start eller i samband med start, där de får information via tryckt material, på webben och genom en introduktionsvecka. Även för doktorander finns en introduktionsvecka. Studenterna som kommer från andra länder får specifik information som är viktig för dem. Det finns stöd till studenter med särskilda behov.

Självvärderingen beskriver flera initiativ med målet att stärka studenternas deltagande. Ett intressant initiativ utförs i programmet BSc Retail Management som använder sig av handledning. Detta är möjligt genom extern finansiering och relativt få studenter på programmet. Vid ett annat initiativ för det största programmet BSc in Business and Economics introduceras konceptet Global Challenges Track, där studenterna introduceras i hållbarhetstänkande som presenteras i en alternativ kursstruktur. Studenterna organiseras i mindre grupper (i samma storlek som de mindre utbildningsprogrammen), för att få en närmare kontakt mellan studenter och lärare.

Bedömargruppen menar att 14.5 studenter per lärare ger goda möjligheter för kontakter mellan studenter och lärare. Vid intervjuerna framhöll flera lärare vikten av att kunna namnen på studenterna. Lärosätet är relativt litet med cirka 60 studenter per program för de mindre programmen, vilket gör att de flesta studenter är "sedda". Mentorer används ofta.

Studenternas resultat följs upp för att identifiera stödbehov vid lärosätet, det finns poänggränser som måste nås för att studenten ska få gå vidare. Även här identifieras behov av stöd.

Doktoranderna följs upp via sina individuella studieplaner. Eftersom doktoranderna är anställda på institutionerna omfattas de också av institutionens kvalitetssäkring. Genom PhD Handbook är regelverket presenterat på ett samlat sätt.