Bedömargruppens uppdrag

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har gett oss i uppdrag att granska kvalitetssäkringsarbetet vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. I detta yttrande framgår våra bedömningar med vidhängande motiveringar och ett förslag till samlat omdöme.

Härmed överlämnar vi vårt yttrande till UKÄ.

Bedömargruppens sammansättning

I bedömargruppen har följande ledamöter ingått:

• Lars Lundberg, dekan vid Blekinge tekniska högskola (ordförande fr.o.m. april 2020, sakkunnig)
• Silvana Naredi, professor vid Göteborgs universitet (ordförande t.o.m. april 2020, sakkunnig)
• Jørn Mortensen, dekan vid Høyskolen Kristiania (sakkunnig)
• Thomas Nilsson, prodekan vid Karlstads universitet (sakkunnig fr.o.m. april 2020)
• Efva Lilja, konstnär (sakkunnig)
• Jonathan Edin, Kungliga Tekniska Högskolan, (studentrepresentant)
• Maria Saveland, rektor vid Basis konstskola (arbetslivsföreträdare).

Bedömargruppens arbete

Granskningen har utgått ifrån de krav som ställs i högskolelagen (1992:1434) och högskoleförordningen (1993:100) samt i Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area (ESG 2015). Se vidare Vägledning för granskning av lärosätenas kvalitetssäkringsarbete (UKÄ 2018). Underlag för bedömningen har utgjorts av lärosätets självvärdering, studentinlaga samt dokumentation kopplat till det fördjupningsspår (se bilaga 3) som bedömargruppen har granskat vid det andra platsbesöket. Intervjuer har genomförts i samband med två platsbesök, med representanter för lärosätet och för studenter. Scheman för platsbesöken återfinns i bilaga 1 och 2.

Bedömningsprocessen

På grundval av underlagen har vi granskat lärosätets kvalitetssäkringsarbete och gjort en bedömning utifrån nedanstående bedömningsområden.

Bedömningsområden:

• styrning och organisation
• förutsättningar
• utformning, genomförande och resultat
• jämställdhet
• student och doktorandperspektivet
• arbetsliv och samverkan.

UKÄ har delgivit lärosätet vårt preliminära yttrande för att ge möjlighet att korrigera eventuella sakfel. Delningstiden var tre veckor. Lärosätet har inte inkommit med något svar på det preliminära yttrandet men har meddelat att de inte har några synpunkter.

För bedömargruppen

Lars Lundberg

Ordförande

Bedömargruppens bedömning

Kungl. Musikhögskolan i Stockholm

Lärosäte

Kungl. Musikhögskolan i Stockholm ID-nr

A-2019-01-46831. Styrning och organisation

Bedömning med motivering: Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Inte tillfredsställande

Sammantaget finner bedömargruppen att lärosätets styrning och organisation inte är tillfredsställande, framför allt beroende på att kvalitetssystemet inte innefattar fungerande och ändamålsenlig utvärdering av utbildningarna på programnivå. Dels är den modell som beskrivs i underlaget inte färdigutvecklad och införd, dels anser bedömargruppen att modellen behöver kompletteras med regelbunden granskning av utbildningsprogrammen i deras helhet. Organisation och ansvarsförhållanden är i huvudsak väldefinierade, men bedömargruppen finner att ansvarsförhållandena för kvaliteten i genomförandet av program behöver förtydligas.

Bedömargruppen identifierar följande styrkor:

• Kvalitetssystemet ingår explicit i den strategiska styrningen genom att det tas upp i verksamhetsplaner och uppföljningsrapporter. Det ger goda förutsättningar för förbättringsarbete som kommer lärosätets samtliga utbildningar till godo.
• Det har initierats ett utvecklingsarbete för utvärdering av entillenundervisning, som balanserar studenternas anonymitet med utvärderingens förmåga att leverera användbar information. Lärosätet uppmanas att ta del av erfarenheter från andra lärosäten inom detta område i sitt fortsatta arbete.

Bedömargruppen identifierar följande utvecklingsområden som de mest angelägna:

• Lärosätet behöver utveckla och införa en modell för regelbunden granskning av utbildningsprogram i deras helhet, det vill säga progression, uppfyllelse av nationella mål och att utbildningarna motsvarar studenternas och samhällets behov.
• Lärosätet behöver förtydliga vem som ansvarar för kvalitet i genomförande av program inom akademierna.

1.1 Lärosätets kvalitetssystem är uppbyggt för att säkerställa kvaliteten i utbildningarna och det relaterar till övergripande mål och strategier som lärosätet fastställt för sin utbildningsverksamhet.

Inte uppfylld

Utbildningsverksamheten vid lärosätet går tillbaka till 1771, ursprungligen under Kungliga Musikaliska Akademins huvudmannaskap och sedan 1971 som statlig högskola. Det nuvarande utbildningsutbudet på grundnivå innefattar utbildningsprogram som leder till konstnärlig kandidatexamen i musik inom olika områden som klassisk musik, kyrkomusik, jazz, folkmusik och musikproduktion. Lärosätet utbildar även ämneslärare i musik. På avancerad nivå finns ett antal masterprogram som leder till konstnärlig masterexamen. Lärosätet har inte egen examensrätt på forskarnivå, men det finns ett antal verksamma doktorander som är antagna vid andra lärosäten.

Sedan 2018 är lärosätet organiserat i tre akademier. Varje akademi innefattar en eller flera institutioner och leds av en akademichef som är direkt underställd rektor. Akademichefen har personal- och ekonomiansvar för hela akademin. Inom varje akademi finns även flera studierektorer som ansvarar för den utbildningsnära arbetsledningen, kurssamordningen och programsamordningen. Det finns också en konstnärlig/vetenskaplig företrädare för varje institution, med ansvar för att vidareutveckla institutionens ämnesområden. På lärosätesnivå finns direkt under rektor en utbildnings- och forskningsnämnd med ansvar för planering och kvalitet i utbildning, forskning och konstnärligt utvecklingsarbete. Utbildnings- och forskningsnämnden beslutar i frågor om utbildningsinnehåll, som inrättande av kurser och program, samt om kursplaner och utbildningsplaner. På lärosätesnivån finns även högskoleförvaltningen och andra gemensamma nämnder.

Kvalitetssystemet vid lärosätet är som det beskrivs i självvärderingen och i Riktlinjer för kvalitetssäkring vid KMH uppbyggt kring mål- och styrdokument och deras tillämpning. I detta system ingår också kommunikation av dokumentens innehåll och tillämpning, liksom även systematisk tillämpning av cykeln Planera/Göra/Utvärdera/Justera (PDCA-cykeln). Måldokumenten innefattar vision och strategi, långsiktiga treårsplaner för tolv verksamhetsområden som har identifierats, ettåriga verksamhetsplaner för olika delar av organisationen, utbildningsplaner, kursplaner och kursvärderingar/kursrapporter. Uppföljning av de långsiktiga treårsplanerna och de ettåriga verksamhetsplanerna ingår i verksamhetsstyrningen, samt ligger till grund för kommande beslut om planer. Styrdokumenten innehåller riktlinjer för ett antal områden, bland annat kursvärderingar. Bedömargruppen fick vid platsbesöken intrycket av ett lärosäte med en utvecklad kvalitetsförståelse på ledningsnivån och i administrationen, samt en dimensionering av kvalitetssystemet som verkar lämplig i förhållande till lärosätets storlek och komplexitet.

De beslutade riktlinjerna för kvalitetssäkring adresserar de områden som beskrivs i Standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring i det europiska området för högre utbildning (ESG) och ger hänvisningar till relevanta styrdokument inom de olika områdena. Lärosätets riktlinjer för kvalitetssäkring är dess kvalitetssäkringspolicy. Inom området kontinuerlig uppföljning och regelbunden granskning baseras uppföljningen av utbildningarna helt på kursvärderingar och kursrapporter. Utöver sin funktion vid uppföljning och granskning av de enskilda kurserna, ska kursvärderingar och kursrapporter även vara underlag till uppföljning och granskning av utbildningsprogrammen. Riktlinjerna anger att en sådan utvärdering av programmen baserad på kursvärderingar ska genomföras varje år. Processen för hur sådana utvärderingar ska utföras och kommuniceras framgår däremot inte av underlaget. Vid platsbesöken fick bedömargruppen intrycket att införandet av programutvärderingen enligt den här modellen inte var påbörjad; någon årlig utvärdering av den här typen verkar ännu inte ha genomförts.

Bedömargruppen anser att processerna för kursvärderingar och kursrapporter är adekvata för uppföljning på kursnivån, men det saknas belägg för att den programutvärdering baserad på kursvärderingar som beskrivs i riktlinjerna är införd och fungerar som avsett. Bedömargruppen menar därför att modellen inte är tillräckligt utvecklad och utprovad för att fylla den funktion som anges i kvalitetssäkringspolicyn.

Granskning av utbildningsprogram som helhet, utöver vad som baseras på kursvärderingar, ingår inte i lärosätets riktlinjer för kvalitetssäkring. Bedömargruppen anser att utvärdering av utbildningsprogrammen i deras helhet är nödvändig för att säkerställa progression och att studenterna uppnår de nationella examensmålen, samt för att säkerställa att utbildningarna motsvarar studenternas och samhällets behov. Bedömargruppen menar därför att det saknas en väsentlig komponent i kvalitetssäkringssystemet.

I självvärderingen nämns alumnundersökningar, men deras roll i kvalitetsarbetet framgår inte av styrdokumenten. Självvärderingen anger vidare att olika aspekter av lärande och progression mot examensmål behandlas vid akademimöten med den undervisande personalen, men den funktionen för akademimötena framgår inte av riktlinjerna för kvalitetssäkring eller av arbetsordningen. Självvärderingen beskriver även användning av en målmatris för att belysa uppfyllelsen av examensmålen i ämneslärarprogrammet. I riktlinjerna för utformningen på grundnivå och avancerad nivå som utbildnings- och forskningsnämnden har beslutat om framgår dessutom att underlag för beslut om nya utbildningsplaner ska innehålla en beskrivning av förhållandet mellan utbildningsprogrammens lärandemål och de nationella examensmålen. Sådana beskrivningar ingår dock inte i kvalitetssäkringspolicyn Riktlinjer för kvalitetssäkring vid KMH när det gäller utvärdering av redan befintliga utbildningar. Även om alumnundersökningar, diskussion av måluppfyllelse vid akademimöten och användning av målmatriser förekommer, så anser bedömargruppen att detta inte sker med tillräcklig systematik för att säkerställa uppföljning och granskning på programnivå.

Måldokumentet Vision och strategi 2018–2020 anger nio strategiska mål för lärosätet och kvalitetssäkringsarbetet är ett av dem. Likaså är kvalitetssäkringsarbetet ett av tolv verksamhetsområden som har identifierats vid lärosätet och som har var sina treårsplaner; det finns alltså också en långsiktig plan för kvalitetssäkringsarbetet vid KMH 2018–2020. Detta sammantaget visar att kvalitetssäkringsarbetet är väl integrerat i lärosätets system för verksamhetsstyrning och verksamhetsuppföljning. Kvalitetssystemet har i och med detta god koppling till övergripande mål och strategier.

Trots detta anser bedömargruppen att bedömningsgrunden inte är uppfylld. Det beror främst på att den process för utvärdering av utbildningarna baserad på kursvärderingar som anges i kvalitetssäkringspolicyn inte verkar vara fullständigt beskriven och införd samt att det saknas en beslutad process för programutvärderingar, det vill säga regelbundna granskningar av utbildningsprogrammen i deras helhet. Bedömargruppen rekommenderar för övrigt att alumnundersökningarnas roll i kvalitetsprocessen förtydligas i lärosätets styrdokument.

1.2 Lärosätet har en kvalitetssäkringspolicy, eller motsvarande, som är offentlig och en del av den strategiska styrningen.

Uppfylld

Dokumentet Riktlinjer för kvalitetssäkring vid KMH är den beslutade kvalitetssäkringspolicyn. Dokumentet är tillgängligt på lärosätets externa webbplats. Lärosätets arbete med förankring av kvalitetspolicyn hos personalen beskrevs vid platsbesöken. Kvalitetssäkringspolicyn beskriver både verksamhetsstyrningen med långsiktiga treårsplaner för verksamhetsområden och ettåriga verksamhetsplaner för de olika delarna av organisationen utifrån lärosätets mål och vision, samt hur styrdokument som rör utbildningarnas innehåll och genomförande relaterar till ESG. Kvalitetssäkringsarbete är ett av de tolv verksamhetsområden som har identifieras av lärosätet och motsvarande långsiktiga treårsplan innehåller mål och handlingsplan för utveckling av lärosätets kvalitetssystem. Därmed är kvalitetsarbetet en del av den strategiska styrningen.

1.3 Lärosätet har en ändamålsenlig och tydligt definierad ansvarsfördelning för kvalitetsarbetet.

Inte uppfylld

Ansvarsfördelningen för kvalitetsarbetet är beskriven i dokumentet Arbetsordning vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Motsvarande delegationer finns i dokumentet Beslut och delegationer vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Bedömargruppen finner att det råder en rimlig koppling mellan ansvar och befogenheter i organisationen. Utbildnings- och forskningsnämnden har det övergripande ansvaret för inrättande och utformning av utbildningar och beslutar i frågor som rör utbildningarnas innehåll (utbildningsplaner och kursplaner). Akademierna ansvarar för genomförande av utbildningarna.

Arbetsordningen ger inte explicit överordnat ansvar för kvalitet i ett utbildningsprogram till någon specifik funktion i organisationen, utöver utbildnings- och forskningsnämnden. Vid platsbesöken klargjordes studierektorernas administrativa ansvar. Ansvaret för kvalitet i genomförande av program förefaller däremot inte vara tydligt fördelat mellan akademichefen, studierektorn och den konstnärliga/vetenskapliga företrädaren. Bedömargruppen menar att en utpekad funktion med helhetsansvar för kvalitet i genomförandet är viktig för kontinuitet och progression i studiegången i ett program.

De konstnärliga/vetenskapliga företrädarnas roll och ansvar för vidareutveckling av institutionens ämnesområden är beskriven i arbetsordningen. Vid platsbesöken framträdde ett behov av att förtydliga att det innefattar medverkan i kommunikationen mellan utbildnings- och forskningsnämnden och akademierna. Det framgår även från minnesanteckningar från möten mellan utbildnings-och forskningsnämnden och lärosätets ledning att behovet har uppmärksammats av lärosätet. Här framgår att rektor avser att förankra en central roll för de konstnärliga/vetenskapliga företrädarna i kommunikationen, särskilt i frågor som rör kursvärdering, masteröversyn och forskningsanknytning.

I avsaknad av en väldefinierad ansvarsfördelning på akademinivå för kvaliteten i genomförandet av program anser bedömargruppen att bedömningsgrunden inte är uppfylld. Bedömargrupper anser att det också är angeläget att fullfölja den pågående utvecklingen av de konstnärliga/vetenskapliga rollerna. I utbildnings- och forskningsnämndens verksamhetsplan för 2020 anges en planerad översyn av existerande masterprogram som ett prioriterat område för nämnden. Inte minst i det arbetet borde en smidig samverkan mellan nämnden och akademierna vara betydelsefull.

1.4 Lärosätet har systematiska processer som uppmuntrar till delaktighet, engagemang och ansvar hos lärare, övrig personal samt studenter och doktorander.

Uppfylld

I självvärderingen ligger tyngdpunkten i beskrivningen av den här bedömningsgrunden på hur lärosätet uppmuntrar till delaktighet, engagemang och ansvar hos studenterna. Studentinflytande är ett av de tolv verksamhetsområden som har identifieras av lärosätet och motsvarande långsiktiga treårsplan innefattar mål och handlingsplaner för att utveckla studentinflytandet vid lärosätet. Arbetsordningen beskriver studenternas representation i relevanta nämnder, självvärderingen beskriver studentmedverkan i akademiernas beslutsmöten och den centrala samverkansgruppen samt studentinlagan beskriver studentmedverkan i rektors ledningsråd. Studentinlagan bekräftar att representationen fungerar väl och ger goda möjligheter att påverka lärosätet och dess verksamhet ur ett studentperspektiv, vilket bedömargruppen ser positivt på. Platsbesöken bekräftade att studentrepresentationen i de olika organen fungerar väl.

Kursvärderingarna lyfts i självvärderingen fram som en viktig kanal för studenternas inflytande och delaktighet. En-till-en-undervisning är ett stort och viktigt inslag i lärosätets utbildningar och självvärderingen diskuterar specifika utmaningar vid utvärdering av den här undervisningsformen samt de arbetssätt som lärosätet har utvecklat för att hantera studenternas synpunkter. Ett specifikt problem rör studenternas möjligheter att lämna synpunkter anonymt. I studentinlagan beskrivs det problemet som en balansgång mellan möjlighet att få in information som är användbar för utveckling och studentens trygghet i sin anonymitet. För att hantera problemet beskriver självvärderingen att lärosätet har utvecklat en modell med relativt många fritextfält, där svaren anonymiseras och behandlas i särskild ordning av berörd studierektor för dialog med kursansvarig och akademichef. Bedömargruppens uppfattning är att den modellen förefaller vara ändamålsenlig, baserat på övrigt underlag som bekräftar det tillvägagångssättet. Bedömargruppen noterar samtidigt att kursvärderingar som kanal för studentinflytande kräver god svarsfrekvens.

När det gäller lärarkårens engagemang, så framhåller självvärderingen det engagemang som ligger i det faktum att en stor del av lärarkåren kombinerar sin lärargärning med aktivt musikutövande utanför lärosätet i både nationella och internationella sammanhang. Självvärderingen beskriver återkommande möten vid akademierna för all undervisande personal där olika aspekter av lärande och progression i förhållande till examensmålen diskuteras. Det hålls även gemensamma möten en till två gånger per termin, dit all undervisande personal kallas och där kvalitetsfrågor diskuteras. Lärosätet har även en gemensam personaldag vid läsårsstart, med lärosätets vision och strategi som utgångspunkt. Vid platsbesöken framkom att lärosätets arbete med att införa riktlinjerna för kvalitetssäkring innefattade förankringsrundor med de anställda och att akademicheferna har ansvar för att följa upp (bland annat via medarbetarsamtal) att medarbetare känner till policy och riktlinjer. Bedömargruppen ser detta som ett gott exempel på systematik i lärosätets arbete för engagemang i kvalitetsfrågor.

En specifik utmaning som diskuteras i självvärderingen och vid platsbesöken är att många av lärarna har deltidsanställningar på ibland liten omfattning och sin huvudsakliga verksamhet utanför lärosätet. Bedömargruppen instämmer i att det är ett utvecklingsområde för lärosätet att skapa förståelse för verksamhetens struktur och villkor hos den personalgruppen.

Det är bedömargruppens uppfattning att lärosätet har struktur och systematik i sitt arbete med engagemang hos studenter och personal. Därför anser bedömargruppen att bedömningsgrunden är uppfylld. Bedömargruppen rekommenderar dock att lärosätet utvecklar tydligare åtgärder för engagemang och delaktighet hos personal som har anställningar med liten omfattning.

1.5 Lärosätet säkerställer att de resultat och slutsatser som genereras av kvalitetssystemet systematiskt tas tillvara i den strategiska styrningen, kvalitetsarbetet och i utvecklingen av kvalitetssystemet.

Inte uppfylld

Med den strategiska styrningen som utgångspunkt för kvalitetsarbetet blir uppföljning av verksamhetsplanerna för de olika delarna av organisationen en viktig mekanism för att ta till vara på resultat och slutsatser. Verksamhetsrapporter för tidigare år (2017 och 2018) som ingår i underlaget visar god förmåga att formulera och följa upp mål för verksamheten som led i den strategiska styrningen. På denna nivå handlar det huvudsakligen om uppbyggnad av strukturer för kvalitetsarbete exempelvis målet att utveckla kursvärderingssystemet 2017.

De resultat som genereras av kvalitetssystemet och som direkt rör utbildningarnas innehåll och genomförande är kursvärderingar och kursvärderingsrapporter. Enligt arbetsordningen har utbildnings- och forskningsnämnden ansvar och befogenhet att besluta om riktlinjer för kursvärderingar och uppföljning av resultaten av dem. I det beslut om riktlinjer för kursvärderingar vid lärosätet som har fattats av utbildnings- och forskningsnämnden får den kursansvarigas institution ansvaret för genomförande och analys samt uppföljning av kursvärderingar, med akademichefen som ytterst ansvarig. Om analysen visar att en kurs behöver utvecklas, förändras eller avvecklas är det akademinivåns ansvar att meddela utbildnings- och forskningsnämnden. I sina riktlinjer anger nämnden även att nämnden själv kommer att analysera kursvärderingsrapporter och utifrån diskussion föreslå olika typer av förändringar. Självvärderingen anger att nämnden kan begära in kursvärderingsrapporter genom stickprov eller på förekommen anledning.

Det finns i underlaget dock inte något exempel på att utbildnings- och forskningsnämnden har diskuterat någon enskild kursvärderingsrapport och det framkom inte heller något exempel på en sådan diskussion vid platsbesöken. Det framgår i underlaget att genomförandet av kursvärderingarna rapporteras terminsvis till nämnden av ansvariga för drift av systemet, med data för andelen utvärderade kurser och genomsnittlig svarsfrekvens. Bedömargruppen finner att andelen kurser som har utvärderats och rapporterats är tillfredställande och noterar att det finns en pågående diskussion om åtgärder för förbättrad svarsfrekvens.

Självvärderingen beskriver hur resultat och slutsatser från kursvärderingarna om kursernas genomförande företrädesvis tas om hand genom revidering av kursguiderna, som beskriver undervisning och examination i mer detalj än kursplanerna. Detta arbete sker helt vid den berörda akademin och underlaget ger exempel på hur återkoppling via kursvärdering har tagits om hand. Vid ändringar i kursinnehåll eller examination som innebär revision av en kursplan lämnar akademin förslag till utbildnings- och forskningsnämnden. Bedömargruppen anser att den arbetsfördelningen mellan utbildnings- och forskningsnämnden och akademierna är ändamålsenlig.

För den årliga utvärderingen av program som baseras på kursvärderingar enligt kvalitetssäkringspolicyn är det inte definierat i styrdokumenten hur sammanställningen genomförs eller hur resultatet tas till vara. Vid platsbesöken framkom att någon sådan årlig utvärdering ännu inte är genomförd och bedömargruppen kunde därför inte heller identifiera någon praxis för hur lärosätet tar tillvara resultaten som genereras av den delen av kvalitetssystemet.

Utöver resultat och slutsatser från det egna kvalitetssystemet beskrivs i självvärderingen hur resultatet av externa granskningar har hanterats, bland annat i Universitetskanslersämbetets utvärderingsomgång 2011–2014. De senare resulterade i en större översyn av utbildningsstrukturen som avrapporterades 2017 och låg till grund för en ny struktur för utbildningsprogrammen som sjösattes höstterminen 2019. Den processen visar enligt bedömargruppen på en kapacitet hos lärosätet att ta hand om utvärderingar av bredare områden än kurser. Egeninitierade utvärderingar på programnivå har dock inte genomförts – vare sig av karaktären kontinuerlig uppföljning genom kursvärderingar eller regelbunden granskning i form av programutvärderingar. Bedömargruppen menar att utvärderingar på programnivå på eget initiativ är ett angeläget utvecklingsområde.

Sammanfattningsvis anser bedömargruppen att organisation och ansvarsfördelning för att hantera de utvärderingsresultat som faktiskt finns – det vill säga kursvärderingar och kursvärderingsrapporter – är ändamålsenliga, vilket bedömargruppen ser positivt på. Bedömargruppen rekommenderar ändå lärosätet att se över formerna för kommunikation mellan akademierna och utbildnings- och forskningsnämnden när det gäller studenternas återkoppling på kursinnehåll och examination, så att nämndens tillgång till relevant information för sitt uppdrag och ansvarsområde säkerställs. I dag verkar utbildnings- och forskningsnämnden bara få sammanställningar som anger svarsfrekvensen och andelen utvärderade kurser.

Bedömargruppen saknar däremot en beskrivning av hur utvärderingar på programnivå tas tillvara. Den beskrivning av programutvärdering baserad på kursvärderingar som finns i lärosätets riktlinjer för kvalitetssäkring innefattar inte processen för och ansvarsfördelningen av hur resultat och slutsatser ska tas till vara i kvalitetsarbetet. Eftersom någon sådan programvärdering ännu inte är genomförd finns inte heller exempel på hur resultatet har hanterats. Bedömargruppen anser därför att den bedömningsgrunden inte är uppfylld.

Som tidigare nämnts anser bedömargruppen även att den modell som beskrivs i lärosätets riktlinjer för kvalitetssäkring inte är tillräcklig för att belysa viktiga kvalitetsaspekter som progression och uppfyllelse av nationella examensmål. Det är därför mycket angeläget att lärosätet utvecklar en modell för regelbunden granskning av program i deras helhet. En sådan modell bör inkludera en process och ansvarsfördelning för att ta tillvara resultaten. I utbildnings- och forskningsnämndens verksamhetsplan för 2020 anges just att "utreda möjligheten för programutvärderingar" är ett prioriterat område under året och detta välkomnas av bedömargruppen.

1.6 Lärosätet säkerställer att den information som genereras av kvalitetssystemet publiceras och kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt med relevanta intressenter och får en spridning inom organisationen

Uppfylld

Rapporterna från uppföljningen av de ettåriga verksamhetsplanerna i den strategiska styrningen rapporteras till högskolestyrelsen och görs tillgängliga på lärosätets intranät. Rapporterna innehåller viss kvalitetsrelaterad information, framför allt uppföljning av utvecklingen av kvalitetssystemet. Sådan information om utbildningarna som har genererats av kvalitetssystemet – exempelvis resultat från kursvärderingar och eventuellt genomförda åtgärder – ingår däremot inte i rapporterna. Självvärderingen beskriver även processen för uppföljning av den treåriga strategin. Det arbetet görs av en särskild arbetsgrupp och resulterar i ett förslag till nytt strategidokument som föredras av rektor för högskolestyrelsen.

Den information om utbildningarnas kvalitet som genereras av kvalitetssystemet består i huvudsak av kursvärderingsrapporterna. Återkoppling av sådana rapporter till studenterna sker på akademinivån och ingår i de kursansvarigas uppdrag. Akademicheferna ansvarar för att information om resultat av kursvärderingar och eventuella åtgärder hålls tillgängliga, men det finns däremot inte i underlaget några riktlinjer om intern eller extern publicering. I fördjupningsspåret framgår dock att kursvärderingsrapporter publiceras på lärplattformen Moodle och då blir tillgängliga för alla studenter och all personal. Men vid platsbesöken framgick att den informationen ibland är svår att hitta. Stöd för att synliggöra resultaten lämnas av utbildnings- och forskningsavdelningen vid förvaltningen och den studieadministrativa avdelningen.

Andra informationskanaler som tas upp i självvärderingen är nyhetsbrev, akademimöten när teman om undervisning och kvalitetsfrämjande åtgärder behandlas samt den centrala samverkansgruppen som beskrivs i det lokala samverkansavtalet mellan lärosätet och de fackliga organisationerna.

Bedömargruppen finner att uppföljningen av hur kvalitetssystemet utvecklas kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt i den strategiska styrningen. Det är även bedömargruppens uppfattning att kvalitetssystemet borgar för att information som genereras av kursvärderingssystemet kommuniceras till berörda studenter, arbetsledning och undervisande personal. Bedömargruppen anser därför att bedömningsgrunden är uppfylld. I självvärderingen diskuteras däremot inte kommunikation av information som kvalitetssystemet genererar med andra intressenter, exempelvis avnämare eller presumtiva studenter. Bedömargruppen uppmanar lärosätet att se över kommunikationen av information från kvalitetssystemet också till externa intressenter.

2. Förutsättningar

Bedömning med motivering: Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Lärosätet redogör för en tillfredsställande och väl fungerande situation i relation till ett säkerställande av kvalitetsarbetet. Det finns en långsiktig kompetensförsörjningsplan som säkerställer att lärosätet kan attrahera, rekrytera, behålla och utveckla personal. Självvärderingen redogör väl för hur lärosätet säkerställer tillhandahållandet av en främjande miljö som ger undervisande personal möjlighet att utveckla sin pedagogiska kompetens, ämneskompetens och de förutsättningar som krävs för att bedriva arbetet på ett effektivt sätt.

Lärosätet redogör för en framstående vetenskaplig forskningsmiljö i relation till lärarutbildningen och utbildning i folkmusik, men motsvarande satsning har inte gjorts för att säkerställa den konstnärliga forskningsmiljön i anslutning till de konstnärliga utbildningarna. Bedömargruppen ser lärosätets satsningar på en vetenskaplig forskningsmiljö, men menar att det behövs tydligare insatser för att också säkerställa den konstnärliga kunskapsbildningen genom en utvecklad konstnärlig forskningsmiljö.

En tät dialog med studenterna och studentkårens styrelse upprätthålls och lärosätet redogör väl för arbetet med att genom rutiner och olika processer säkerställa att studenterna får goda förutsättningar att genomföra utbildningen inom planerad studietid. Vid granskningen framgick att studenterna upplever en god dialog och goda förutsättningar att påverka sin utbildning.

Följande styrkor lyfts fram av bedömargruppen inom bedömningsområdet:

• Lärosätet har väl meriterade och kvalificerade lärare med en nära koppling till musiklivet.
• Lärosätet säkerställer en fysisk miljö av hög kvalitet för den undervisning som bedrivs.
• Lärosätet har rutiner och processer som säkerställer att studenterna får goda förutsättningar att genomföra utbildningen inom planerad studietid.
• Lärosätet redovisar en hög etableringsgrad bland alumner.

Bedömargruppen vill lyfta fram följande utvecklingsområden:

• Lärosätet bör säkerställa samtliga lärares deltagande i högskolepedagogiska kurser.
• Lärosätet bör se över möjligheter att tillgodose studenternas behov av sociala ytor och kreativa platser i den fysiska miljön.
• Lärosätet bör säkerställa utvecklingen av den konstnärliga forskningen som en kompetenshöjande insats för den konstnärligt meriterade personalens kompetens och utbildningarnas forskningsanknytning.

2.1 Lärosätet säkerställer att den undervisande personalens kompetens motsvarar utbildningsverksamhetens behov

Uppfylld

Lärosätet anger i självvärderingen att de har en långsiktig kompetensförsörjningsplan. I planen står att lärosätet ska attrahera, tillvarata, utveckla, omställa och avveckla den kompetens som behövs för att uppnå verksamhetens mål. Av planen framgår dock inte hur det systematiska kompetensbehovet faktiskt kartläggs, det ansvaret ligger på akademicheferna. Lärosätet anger att akademichefen lyfter behov till lärarförslagsnämnden. Därefter förs en diskussion i rektorsrådet, varpå rektor beslutar om anställningsprofil och ledigkungörande och lärarförslagsnämnden tar vid. Rektor beslutar om anställningar.

Det faktum att lärosätets lärarkår till stora delar kombinerar sin lärargärning med yrkeslivet bidrar enligt lärosätet till att säkerställa att undervisande personal har den kompetens som motsvarar utbildningens ämnesmässiga behov. Bedömargruppen instämmer i den bedömningen. Bedömargruppens uppfattning är att detta sammantaget skapar goda förutsättningar för att personalens kompetens ska motsvara utbildningsverksamhetens behov.

2.2 Lärosätet säkerställer att de tillhandahåller en främjande miljö som ger undervisande personal möjlighet att utveckla såväl sin pedagogiska kompetens som sin ämneskompetens, samt förutsättningar att bedriva sitt arbete på ett effektivt sätt

Uppfylld

Lärosätet redogör i självvärderingen för sina insatser för pedagogisk utveckling, ämnesutveckling och övrig kompetensutveckling. Av självvärderingen framgår det att kompetensutveckling är en fråga som är viktig för lärosätet, vilket bekräftades vid platsbesöken. Lärosätets lärare har 20 procent av sin tid avsatt för kompetensutveckling. Med utgångspunkt i medarbetarsamtal mellan akademichefen och läraren, enligt lärosätets strukturella modell kallad KUT, görs planeringen av hur tiden ska användas och aktiviteter följas upp.

Den satsning på pedagogik som har genomförts framstår som prioriterad och bred inom lärosätet, inte minst genom inrättandet av en ny högskolepedagogisk kurs. Den är dock frivillig. Det väcker frågan om relevans och om kursen når dem som bäst behöver den. Vid platsbesöken framkom att lärarna ska ha högskolepedagogisk kompetens inom två år efter anställning. Bedömargruppen anser att lärosätet bör tydliggöra att kursen ska genomföras under angiven tid, att den högskolepedagogiska kursen ska ses som obligatorisk för att säkerställa ämnesövergripande och likvärdig pedagogisk kompetens samt metoder för uppföljning och eventuella åtgärder.

Bedömargruppen anser att lärosätet har en god vetenskaplig forskningsmiljö, men vill lyfta fram behovet av en fortsatt utveckling av den konstnärliga forskningen och dess betydelse för utvecklingen av både lärarnas konstnärliga kompetens och studenternas relation till konstnärlig spetskompetens. Bedömargruppen menar att det är ytterst angeläget att utveckla bättre förutsättningar för de konstnärligt meriterade lärarna att bedriva konstnärlig forskning till att bli en väsentlig del av kompetensutvecklingen.

Av självvärderingen framgår att biblioteket är en viktig del av lärandemiljön. Där finns bland annat databaser för forskning, som bedömargruppen menar är en viktig tillgång för lärarnas ämnesutveckling.

En organisations- och arbetsmiljöundersökning genomfördes enligt lärosätet våren 2020 som ett led i utvecklingen av det fortsatta kvalitetsarbetet. Bedömargruppen anser att detta sätt att utvärdera kan ge goda underlag för arbetet med fortsatt positiv utveckling av den miljö som ger undervisande personal förutsättningar att bedriva sitt arbete på ett effektivt sätt.

I självvärderingen och vid platsbesöken redogör lärosätet utförligt för hur tillhandahållandet av en främjande miljö som ger undervisande personal möjlighet att utveckla ämneskompetens och i viss mån sin pedagogiska kompetens säkerställs, samt för de förutsättningar som krävs för att bedriva arbetet på ett effektivt sätt. Detta gäller även infrastrukturen och den fysiska arbetsmiljön. För försörjning av fysiska lärandemiljöer finns en särskild strategisk plan. Sammantaget anser bedömargruppen att bedömningsgrunden är uppfylld.

2.3 Lärosätet säkerställer att infrastruktur, studentstöd och läranderesurser är ändamålsenliga för studenternas och doktorandernas lärande och att dessa används på ett effektivt sätt

Uppfylld

Lärosätet anser sig erbjuda förstklassiga konsertsalar, musikinstrument och övningsrum för både studenter och lärare. Övningsrummen används för enskilda studier eller gruppstudier och är enligt lärosätet byggda utifrån högsta kravställning på olika akustikklasser och olika instrumentutrustningar eller utifrån andra specifika krav. Studenter och lärare kommer åt rummen via ett centralt bokningssystem som säkerställer att lärare och studenter har åtkomst och kan hitta rätt rum. Bedömargruppen anser att den fysiska lärandemiljön är mycket viktig för undervisningen, samt för konstnärliga och pedagogiska processer. Lärosätet har en långsiktig plan för arbetsmiljöns utveckling med tillhörande handlingsplan och vart tredje–fjärde år görs en översyn av planen vilket bedömargruppen ser positivt på.

Lärosätet anger att musikutbildning traditionellt till stora delar genomförs med en-till-en-undervisning. I självvärderingen beskrivs en-till-en-undervisning som avgörande för lärandet och det framhålls att en indikator på kvaliteten i modellen finns i graden av etablering av lärosätets konstnärliga alumner. Undervisningsformen baseras på en dialogisk pedagogik med en lång tradition och lärosätet arbetar aktivt med att utveckla det här pedagogiska formatet, där det kontinuerliga samtalet är centralt. På lärosätet finns en medvetenhet om att maktmissbruk kan förekomma till följd av den starka beroendeställning som den studerande befinner sig i. Lärosätet har försökt förebygga sådana situationer genom att den fysiska miljön systematiskt utformats på ett sätt som medför stor möjlighet till insyn i lokalerna.

I studentinlagan samt vid platsbesöken framkommer att studenterna upplever delar av den fysiska miljön som steril och att det motverkar kreativitet och konstnärligt skapande. Bland annat framhålls hårda restriktioner om hur lokalerna kan möbleras, användas och anpassas till olika behov som negativt. Studenterna upplever också brist på sociala umgängesytor. Bedömargruppen erfar dessutom en konflikt mellan högskolans öppenhet för allmänheten och studenternas behov av tillgång till sin fysiska miljö. Detta bör enligt bedömargruppen föranleda åtgärder för att säkerställa att studenternas behov har prioritet.

Lärosätets bibliotek är en central del av lärandemiljön. Här finns notmaterial, musiklitteratur, databaser för forskning med mera. Av självvärderingen framgår att biblioteket är som en viktig mötesplats för studenterna och att det är både en formell och en informell lärandemiljö. Bedömargruppen instämmer med detta.

Lärosätet använder en digital lärplattform, Moodle, som omfattar i stort sett hela utbildningsutbudet vid lärosätet. Alla studenter som är antagna till en kurs får tillgång till den plattformen och bedömargruppen anser att den är en viktig del av infrastrukturen.

Enligt självvärderingen arbetar studievägledningen med att fånga upp eventuella missförhållanden för att kunna identifiera områden där studenterna inte upplever att lärosätet erbjuder den förväntade kvaliteten. Vid platsbesöken framkom att både lärare och studenter upplever att det fungerar förhållandevis väl, men att det finns oklarheter om vart studenter ska vända sig med olika frågor eftersom det finns flera både informella och formella vägar att gå. Både akademichefen, studierektorn, studievägledarna, huvudlärarna, instuderingslärarna, studentombuden och studentkåren är exempel på befattningar eller inrättningar som i olika utsträckning erbjuder studentstöd. Enligt lärosätet är det dock studentombudet som ska fånga upp eventuella missförhållanden mellan lärare och studenter och ta in extern hjälp vid behov. Bedömargruppen anser att lärosätet behöver kommunicera detta tydligare till både lärare och studenter.

En faktor som kan lyftas fram som positiv men också som en risk, är det beroende studenten utvecklar till sin lärare och den risk för bristande likvärdighet i utbildningen som det medför. Bedömargruppen anser att det är angeläget att stärka både studenter och lärare med hänsyn till att minska eventuella negativa konsekvenser av det beroendeförhållande som oundvikligen infinner sig vid en-till-en-undervisning. Det är viktigt att lärosätet säkerställer att kursvärderingarna är anonyma, liksom att lärosätet tydliggör de möjligheter studenterna har att få stöd i frågor som handlar om kritik, problem och förslag till utvecklande åtgärder. Bedömargruppen anser att det från lärosätets sida finns en struktur och rutiner, men att de inte alltid är kommunicerade på ett sätt som tydliggör möjligheterna för studenterna. Det är enligt bedömargruppen av stor betydelse att både studentstöd och läranderesurser tillkommer alla studenter i lika hög grad trots den speciella psykosociala situation som en-till-en-undervisning innebär.

Lärosätet har en tät dialog med studenterna och studentkårens styrelse. Förutom studentrepresentation i beslutande organ och vid akademimöten träffas rektor, högskoledirektören och studentkårens styrelse på en gemensam lunch cirka en gång per månad. Här får studenterna tillfälle att föra fram synpunkter och funderingar. Även chefen för samverkansavdelningen genomför liknande möten cirka en gång per månad med delar av studentkårens styrelse. Sammantaget menar bedömargruppen att den representationen kan ge goda förutsättningar att säkerställa utvecklingen av den infrastruktur som ett effektivt studentstöd och en god samverkan kräver.

Bedömargruppen anser att lärosätet redogör väl för hur det säkerställs att infrastruktur, studentstöd och läranderesurser vid lärosätet är ändamålsenliga och används effektivt. Ett utvecklingsområde är att förtydliga informationen och kommunikationen till studenterna vad gäller deras möjligheter till stöd i olika frågor.

2.4 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, att studenter och doktorander ges goda förutsättningar att genomföra utbildningen inom planerad studietid

Uppfylld

Lärosätet redogör väl i självvärderingen och vid platsbesöken för hur de arbetar för att genom rutiner och olika processer säkerställa att studenterna får goda förutsättningar att genomföra utbildningen inom planerad studietid. Studievägledningen fyller här en viktig funktion för att kunna fånga upp studenter som behöver extra stöd.

I de konstnärliga programmen sker examinationen ofta i konsertform. Studenternas konserter är i stort sett alltid öppna för allmänheten med tillhörande konsertprogram, inbjudningar och allmän annonsering. Studenterna är där delaktiga i alla steg. Den här examensformen innebär att det läggs stor vikt vid att varje kurs genomförs inom planerad studietid. Att så sker och att studenterna examineras som planerat bekräftas av lärosätets höga genomströmningstal. Andra bidragande faktorer för samtliga program är den täta uppföljning av studenternas prestationer och progression som görs av den ansvariga läraren under utbildningens gång samt studenternas starka motivation och engagemang.

Bedömargruppen anser att lärosätet har rutiner och processer som ger studenterna goda förutsättningar att genomföra utbildningen inom planerad studietid.

3. Utformning, genomförande och resultat

Bedömning med motivering: Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Lärosätets kvalitetssystem utgår från organisationsförändringen som genomfördes 2018 och som bland annat innebär ett förtydligande av vilka roller som de olika kvalitetssäkringsorganen har vid lärosätet.

Samtidigt har lärosätet stora utmaningar med att identifiera det praktiska kvalitetsansvaret i organisationen. Bedömargruppen lyfter fram frågan om vem som är programansvarig i flera sammanhang, eftersom detta verkar oklart. Lärosätet fokuserar på kursvärderingar i sina uppföljningar och periodiska granskningar, men det är oklart på vilket sätt programnivån utvärderas. Det hänger samman med det oklara kvalitetsansvaret för utbildningsprogrammen.

Studentinlagan bekräftar den övergripande bedömningen av lärosätet. Bedömargruppen menar att det finns system och rutiner med tydlig förankring i lagar och förordningar, men att det fortfarande finns utmaningar gällande praxis på några områden. Bedömargruppen konstaterar att lärosätet har identifierat några sådana utvecklingsområden. De gäller först och främst sambandet mellan konstnärlig forskning och utbildning samt utvärdering av utbildning på programnivå och kommunikation av resultat, inklusive planerade och genomförda åtgärder.

Starka sidor som bedömargruppen har identifierat:

• Lärosätet använder undervisningsformerna ändamålsenligt, bland annat entillenundervisning, för att stödja studenternas aktiva roll i lärprocesserna.
• Lärosätet har utvecklat studenternas möjligheter till återkoppling på sin undervisning.

Utvecklingsområden som bedömargruppen har identifierat:

• Lärosätet bör utveckla processer och ansvarsfördelning för kontinuerlig uppföljning och periodisk granskning på programnivå.
• Lärosätet bör utveckla sambandet mellan utbildningarna och konstnärlig forskning.

3.1 Lärosätet har en tydlig ansvarsfördelning samt ändamålsenliga rutiner och processer för utformning, utveckling, inrättande samt nedläggning av utbildningar.

Inte uppfylld

I Arbetsordning vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm redogörs bland annat för utbildnings- och forskningsnämndens kvalitetsansvar på delegation från rektor. Varje år tar lärosätet fram verksamhetsplaner för utbildnings- och forskningsnämnden, som tydliggör nämndens arbete och mandat. I ett tillägg beslutade lärosätet om en delegationsordning som tydliggör ansvaret och rollerna för lärosätets olika formella organ. Delegationsordningen går i detalj in på formella och akademiska beslut vid lärosätet och säkerställer en tydlighet internt och externt.

I arbetsordningen beskrivs hur utbildnings- och forskningsnämnden inom de strategiska och övergripande ramar som beslutas av styrelsen och rektorn har ett samlat ansvar för planeringen och kvaliteten på utbildningen, forskningen och det konstnärliga utvecklingsarbetet. Nämnden ansvarar för kvaliteten och besluten, bland annat för att inrätta program, fastställa utbildningsplaner för program, inrätta kurser, utfärda riktlinjer för kursvärderingar och följa upp resultaten av dem samt fastställa kursplaner. Arbetsordningen ger däremot inte uttryckligen ansvaret till någon specifik funktion i organisationen för att lägga ner utbildningar. Det framgår i stället av Riktlinjer för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid KMH som har tagits fram av utbildnings- och forskningsnämnden tillsammans med utbildnings- och forskningsavdelningen inom förvaltningen. Riktlinjerna beskriver de praktiska rutinerna vid inrättning och nedläggning av studieprogram. Enligt riktlinjerna kan utbildnings- och forskningsnämnden besluta om att en utbildningsplan ska upphävas, antingen för att ersättas av en ny utbildningsplan inom området eller för att utbildningen helt ska utgå ur utbudet.

Bedömargruppen menar att delegations- och arbetsordningen är tillfredsställande på en övergripande nivå, men det finns luckor som lärosätet försöker täcka upp med riktlinjer. Ansvar och befogenhet på så väsentliga områden bör ingå i delegations- och arbetsordningen, som är beslutad av högskolestyrelsen.

I Riktlinjer för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid KMH framgår att vid etableringen av ett nytt studieprogram ska akademicheferna tillsammans med lärarna, studentrepresentanterna och lärosätets verksamhetsstöd ta fram ett beslutsunderlag. Det är dock oklart om studierektorerna eller de konstnärliga och vetenskapliga företrädarna har någon formell eller faktisk roll i det arbetet.

En viktig punkt för bedömargruppen har varit att identifiera vilken funktion som har det formella och praktiska kvalitetsansvaret för utbildningsprogrammen utöver akademichefens (och UF-nämndens) överordnade ansvar. Det framgår inte av arbetsordningen vilken funktion som har programansvar. Vid platsbesöken framkom inte heller något tydligt klargörande av ansvaret utöver att akademicheferna har ett överordnat ansvar för studieprogrammen vid de olika akademierna, samt att studierektorerna har ett administrativt ansvar.

Kvalitetssäkringspolicyn anger att lärosätet varje år ska göra en utvärdering av utbildningsprogram baserad på kursvärderingar, men det är oklart på vilket sätt processen genomförs, utöver genomförandet av kursvärderingar. Den oklarheten om programvärderingar sammanfaller med det otydliga ansvarsförhållandet som är förknippat med utbildningsprogramansvaret.

Det är för bedömargruppen oklart om de rutiner för utformning, utveckling, inrättande och avveckling av utbildningsprogram som finns är effektiva och ändamålsenliga. Självvärderingen redogör för en kvalitetssäkrande kedja som består av de undervisande lärarna, studierektorerna, de konstnärliga/vetenskapliga företrädarna och akademicheferna. Rutiner som säkerställer den beskrivna kedjan framgår däremot inte av bedömningsunderlagen. Eftersom det inte finns en väldefinierad process eller ansvarsfördelning för utvärdering på programnivå, anser bedömargruppen att det saknas ett viktigt led i lärosätets systematik i utvecklingen av sina utbildningar. Bedömargruppen anser därför att bedömningsgrunden inte är uppfylld.

3.2 Lärosätet säkerställer att dess utbildningar utformas och genomförs på ett sätt som uppmuntrar studenterna till att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna, vilket också återspeglas i examinationen.

Uppfylld

Självvärderingen understryker att mycket av utbildningen sker i en-till-en-mötet mellan studenterna och lärarna. Detta är avgörande för musikutbildningen, liksom för annan konstutbildning. Det skapar en nära dialog mellan studenterna och lärarna, som lägger grunden för studentmedverkan och studentaktiva inlärningsmetoder.

Lärosätet har en konstpedagogisk tradition som bekräftar den bilden. Det framgår också av utbildningsplanerna att studenterna ska visa en hög grad av självständigt arbete och att de ska vara aktiva i inlärningsprocesserna. Examinationen sker efter en process där studenter och lärare tillsammans har diskuterat sig fram till den repertoar som ska framföras.

I självvärderingen diskuterar lärosätet en-till-en-undervisning samt vilka fördelar och utmaningar som följer med den metoden. Bedömargruppen anser att en-till-en-undervisning är en viktig pedagogisk metod för konstutbildningar och lärosätet understryker självt betydelsen av den inlärningsmetoden. Det är en historiskt välbeprövad metod som ger goda resultat, men den kan ha negativa effekter för den enskilda studenten på grund av studentens utsatta position i det asymmetriska maktförhållandet mellan lärare och student. Bedömargruppen är positiv till lärosätets medvetna inställning till undervisningsmetoden. Platsbesöken visar att lärosätet utreder hur de kan hantera olika utmaningar som följer med den enskilda undervisningen. I det ingår på vilket sätt studenterna kan ge synpunkter på hur den enskilda undervisningen fungerar och på eventuella nackdelar. Vid platsbesöken framgick att det finns utmaningar med kursvärderingarna, eftersom de berör en-till-en-undervisningen och att studenterna kan uppleva att det är svårt att uttrycka verkliga åsikter. Bedömargruppen är positiv till det arbete som lärosätet har gjort på området.

Sammanfattningsvis anser bedömargruppen att bedömningsgrunden är uppfylld.

3.3 Lärosätet säkerställer ett nära samband mellan forskning och utbildning i verksamheten.

Uppfylld

Av självvärderingen framgår att utbildnings- och forskningsnämnden har till uppgift att säkerställa utbildningarnas forskningsanknytning. Vid ansökan om att inrätta ett nytt huvud- eller fördjupningsområde ska, enligt dokumentet Riktlinjer för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid KMH, bland annat ingå en beskrivning av hur utbildning inom huvud- eller fördjupningsområdet förhåller sig till forskningen vid och utanför KMH. Nämnden planerar också att utveckla en matris för att kartlägga och utveckla forskningsanknytningen inom lärosätets samtliga utbildningar. Detta bekräftades vid platsbesöken och bedömargruppen ser positivt på det utvecklingsarbetet.

Ett av de nuvarande strategiska målen vid lärosätet lyder: "Forskningsanknytningen ska stärkas i all utbildning". Detta och andra lärosätesgemensamma, övergripande mål för verksamheten operationaliseras på lägre nivå inom organisationen i de årliga verksamhetsplaner som tas fram för olika delar av lärosätet. I utbildnings- och forskningsnämndens verksamhetsplan för 2018 angavs att nämnden skulle ta fram underlag för att kunna arbeta med forskningsanknytning i undervisningen, vilket sedan skulle kunna diskuteras i det pedagogiska forum för lärare som finns vid lärosätet. Vidare angavs att forskningsanknytningen särskilt ska uppmärksammas vid revidering av programutbud och fastställande av nya kursplaner.

Verksamhetsplanerna följs upp varje år och i uppföljningen av utbildnings- och forskningsnämndens verksamhetsplan för 2019 ingick dess arbete för stärkt forskningsanknytning, varvid ett par utvecklingsområden identifierades och en åtgärd formulerades som svarade upp mot ett av de identifierade utvecklingsområdena: Under 2020 ska diskussionen om forskningen stärkas i nämnden då en plattform för forskningsrelaterade frågor tidigare har saknats där. Detta framgår av ett utkast till utbildnings- och forskningsnämndens verksamhetsplan för 2020 som bedömargruppen har tagit del av. En annan av utbildnings- och forskningsnämndens uppgifter för 2020 som anges i nu gällande verksamhetsplan är att nämnden ska ta fram en lärosätesgemensam plan för "hur en interdisciplinär centrumbildning kan bidra till forskningsanknytning i utbildningen".

Bedömargruppen konstaterar utifrån underlagen att den forskning som bedrivs vid lärosätet och den forskningsanknytning till utbildningarna som finns är ojämnt fördelad över lärosätet.

Alla studieprogram som ligger under akademin för folkmusik, jazz och musik- och medieproduktion samt akademin för klassisk musik, komposition, dirigering och musikteori är utövande eller skapande konstnärliga program. Den centrala kunskapsbasen för dessa program är konstnärlig forskning i form av beprövad erfarenhet. Akademin för musik, pedagogik och samhälle är ansvarig för masterprogrammet i musikpedagogik och musikterapi, lärarutbildningen, fristående kurser i musikpedagogik, musikterapi, metodik med mera samt det pedagogiska påbyggnadsprogrammet. Den centrala kunskapsbasen är i huvudsak baserad på en vetenskaplig plattform inom pedagogik, hälsovetenskap, teknik samt arbetsliv och ekonomi.

Det är bedömargruppens uppfattning att lärosätet har etablerat ett starkt samband mellan forskning och utbildning inom huvudområdet musikpedagogik. Bedömargruppen finner stöd för det både i forskningsproduktionen och i utbildningsplanernas kursinnehåll. Ett exempel är masterprogrammet i musikpedagogik som under termin två har kursen Musikalisk kunskapsbildning ur ett vetenskapligt perspektiv. Av självvärderingen framgår också att lärosätet under de senaste fem åren har rekryterat tre professorer inom områdena Musikpedagogik, Musik och hälsa samt Musikproduktion för att säkerställa vetenskaplig kompetens och forskningsanknytning i utvecklingen av dessa utbildningar. Lärosätet redovisar även inom lärarutbildningen en tydlig vetenskaplig koppling med aktuell forskning väl representerad i kurslitteratur.

När det gäller de konstnärliga programmen är det enligt bedömargruppen svårare att hitta motsvarande starka och etablerade samband mellan forskningen och utbildningen. Enligt självvärderingen vilar lärosätets utbildningar i hög grad på en praxisbaserad kunskapsproduktion som inte är institutionaliserad. I vissa utbildningsprogram, exempelvis i några masterprogram, finns klara samband i form av forskningsförberedande kurser (till exempel kurserna Musiker jazz, Musiker svensk folkmusik, Att skapa ny opera). I utbildningsplanen för kandidatprogrammet i klassisk musik finns ett lärandemål som anger att studenterna ska redogöra för forskning inom en avgränsad del av det klassiska musikområdet. Vid platsbesöken framkom också att konstnärlig forskning som begrepp diskuteras i samband med examensarbeten på kandidatnivå.

Lärosätet redogör i självvärderingen för sambandet mellan den traditionella och historiska praxisens beprövade erfarenhet samt kunskapsbildning. I självvärderingen understryks att en beprövad erfarenhet har utvecklats vid lärosätet genom reflektioner, systematik, pedagogiska samtal med mera. Bedömargruppen uppfattar detta som ett exempel på utveckling av vad som kan kallas practice-based knowledge. Bedömargruppen anser att samband mellan forskning och utbildning kan skapas på olika sätt, men kan likväl inte finna belägg i underlaget för att forskningsanknytningen är säkerställd på samma tydliga sätt i alla utbildningsprogram.

Detta sammantaget visar att forskningsanknytning tas upp till behandling i lärosätets ordinarie uppföljningsarbete och att lärosätets kvalitetssystem under flera år har identifiera olika utvecklingsbehov och insatser för att säkerställa ett samband mellan forskning och utbildning i dess verksamhet, om än på en förhållandevis övergripande nivå inom organisationen. Att strategiska mål för hela lärosätets verksamhet länkas samman i kvalitetssystemet med konkreta åtgärder gällande själva undervisningen är enligt bedömargruppen förtjänstfullt

Sambandet mellan utbildning och konstnärlig forskning är inte desto mindre ett angeläget utvecklingsområde. Det är bedömargruppens uppfattning att det är problematiskt att kunskapsbasen för en del av lärosätets konstnärliga utbildningar inte i större utsträckning utgår från forskning utifrån en konstnärlig praxis. Bedömargruppen anser trots det att bedömningsgrunden är uppfylld. Skälet är den tydligt redovisade forskningsanknytning som finns inom flera områden i kombination med lärosätets ambition att arbeta med frågan. Lärosätet har identifierat detta som ett utvecklingsområde och visar genom både genomförda och planerade aktiviteter att arbetet för att säkerställa ett samband mellan forskning och utbildning i samtliga utbildningar pågår.

3.4 Lärosätet säkerställer att dess utbildningar utformas och genomförs med tydlig koppling mellan nationella och lokala mål, lärandeaktiviteter och examinationer.

Uppfylld

I dokumentet Riktlinjer för studier vid KMH framgår kraven på kurser och program. Kurserna ska beskrivas i en kursplan där "kursens nivå, antal högskolepoäng, mål, krav på särskild behörighet, formerna för bedömning av studenternas prestationer och de övriga föreskrifter som behövs" ska beskrivas. På samma sätt ska ett program beskrivas i en utbildningsplan, liksom "de kurser som programmet omfattar, kraven på särskild behörighet och de övriga föreskrifter som behövs". Både kursplanerna och utbildningsplanerna ska ange aktuella föreskrifter.

Lärosätet har också beslutat om Riktlinjer för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid KMH. I dokumentet framgår att det finns tydliga riktlinjer vid lärosätet för att fastställa kursplaner och utbildningsplaner, liksom för ansvarsförhållandet mellan akademierna och utbildnings- och forskningsnämnden. Riktlinjerna innehåller tydliga formella förväntningar på utbildningsprogrammens struktur, innehåll, begreppsanvändning, examinationsformer och ämnesbeskrivningar. De föreskriver också att det i underlaget inför beslut om inrättande av ett nytt utbildningsprogram och fastställande av utbildningsplaner ska följa med en beskrivning av hur utbildningens lärandemål förhåller sig till de nationella examensmålen.

Lärosätet har i samband med ansökan om examensrätt för ämneslärarutbildningen 2011 utvecklat en målmatris för att säkerställa att utbildningarna lever upp till samtliga av högskoleförordningens examensmål. Matrisen har använts för att utveckla en internationell masterutbildning och i samband med att lärosätets eget ämneslärarprogram reviderades 2018. I en uppföljningsrapport om lärosätets verksamhetsplan för 2017 framgår att förvaltningens utbildnings- och forskningsavdelning under 2018 skulle arbeta med att utveckla ett digitalt stöd för målmatrisen, vilket kan vara ett tecken på att matrisen avses komma till bredare användning inom lärosätet. Utveckling av digitalt stöd för matrisen tas nämligen upp i verksamhetsplanen i samband med ett mål om att lärosätet "ska upprätta transparenta rutiner för löpande kvalitetssäkring och uppföljning av utbildningen". Bedömargruppen är positiv till den utvecklingen.

På lärosätets webbplats och på lärosätets intranät finns de olika programmens utbildningsplaner med formulerade lärandemål. Målen refereras till de nationella målen för program på olika nivåer. Bedömargruppen uppfattar lärosätets lärandemål som ändamålsenliga för en högre musikutbildning på internationell nivå. Utbildningsplanerna preciseras på kursnivå med beskrivningar av lärandeaktiviteter och examensformer för de olika kurserna. Genomförandet av både lärandeaktiviteterna och examinationen på de olika kurserna bekräftar en tydlig koppling till de nationella målen.

Lärosätet ser däremot utmaningar med att etablera en intern förståelse och acceptans för de formella reglerna och har därför genomfört interna seminarier för att stärka den formella kompetensen i utbildningarnas anknytning till högskoleförordningens examensmål. I självvärderingen framgår att utmaningarna mer specifikt gäller kunskap om hur kopplingen mellan lärandemål och de nationella examensmålen genomförs i praktiken, bland annat i samband med studiedokumentation och examination. Underlag i form av riktlinjer, utbildningsplaner och kursbeskrivningar bekräftar intrycket.

Bedömargruppen anser att lärosätet har god systematik i sitt arbete med mål, aktiviteter och examinationer, även om det återstår arbete med genomförandet. Bedömargruppen anser därför att bedömningsgrunden är uppfylld.

3.5 Utifrån kontinuerliga uppföljningar och periodiska granskningar vidtar lärosätet de åtgärder som krävs för att förbättra och utveckla utbildningarna.

Inte Uppfylld

Enligt självvärderingen genomförs vid lärosätet kontinuerliga uppföljningar via kursvärderingar och 2018 beslutades om riktlinjer för kursvärderingar. Kursvärderingarna genomförs via ett webbgränssnitt, med en svarsprocent på cirka 30 procent. I självvärderingen identifierar lärosätet den låga svarsfrekvensen som ett område som inte har funnit en fullgod lösning. Detta hänger också samman med utmaningar med att säkerställa anonymiteten för studenterna.

Enligt riktlinjerna för kursutvärderingar är det akademicheferna som har det övergripande ansvaret för att kursvärderingar genomförs och sammanställs, samt för att göra information om resultat och eventuella åtgärder tillgängliga. Ansvaret för att faktiskt genomföra, analysera och följa upp resultatet av kursutvärderingarna ligger på de kursansvariga. När kursvärderingarna är genomförda sammanställer den kursansvariga en rapport som är baserad på studenternas utvärderingar, lärarnas reflektioner och andra synpunkter. Förslag till förbättringar ska också ingå.

Platsbesöken visade att det finns utmaningar på det här området. Vid platsbesöken kom det fram att eventuella förbättringar i ett program kommer sent, att det inte fungerar tillräckligt och att mycket beror på den enskilda akademichefen. Detta har också utbildnings- och forskningsnämnden diskuterat som ett utvecklingsområde. Studentinlagan och platsbesöken bekräftar också att lärosätet har utmaningar med studenternas möjlighet att lämna synpunkter anonymt och att den låga svarsfrekvensen är ett problem.

I studentinlagan framgår det att det tar för lång tid efter en kurs innan kursvärderingen kommer. Studentinlagan ger också uttryck för uppfattningen att det är svårt att utvärdera ett huvudämne eftersom det är stort och innehåller många olika delar, som var för sig kan ha olika kvalitet. Då kan ett enda sammanfattande omdöme för hela ämnet bli missvisande. Det kan också vara problematiskt att ge kompletterande kommentarer som fritext, eftersom anonymiteten blir svår att upprätthålla vid små studentgrupper.

Bedömargruppen vill påpeka att det inte genomförs några granskningar av utbildningsprogrammen, utan fokus är på de enskilda kurserna. Bedömargruppen anser därför att det saknas en dimension av uppföljningen av utbildningen. Lärosätet har i princip system för kontinuerliga uppföljningar och granskningar, men det finns utmaningar i användande och praxis. Problemen gäller både låg svarsprocent, anonymitet, tiden det tar att göra förbättringar och att programnivån saknas i den systematiska granskningen. Bedömargruppen anser därför att bedömningsgrunden inte är uppfylld.

3.6 Lärosätet säkerställer att granskningsresultat publiceras och att åtgärder som planeras eller genomförs för att förbättra och utveckla utbildningarna kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt med relevanta intressenter.

Uppfylld

Enligt riktlinjerna för kursvärderingar är det akademicheferna som har det överordnade ansvaret för att genomföra och sammanställa kursvärderingarna, samt se till att information om utvärderingarna och eventuella åtgärder är tillgängliga. Lärosätet använder lärplattformen Moodle för att kommunicera resultatet av utvärderingarna, genom en egen kursvärderingsrapport. Eftersom rapporten även innehåller förslag till åtgärder i form av utveckling av kurserna, bjuds alla studenter in till möten med studierektorer och lärare för att diskutera innehållet i utformningen av de nya planerna. Detta framgår av både i det inskickade bedömningsunderlaget och studentinlagan.

Självvärderingen visar att en av akademierna har infört en rutin om att lärare och studenter möts vid kursstart för att läsa den aktuella kursplanen och den kursvärderingsrapport som gäller den senaste gången kursen gavs. Den modellen ska utvecklas för hela lärosätet, vilket bedömargruppen ser positivt på.

Trots detta finns det vissa brister i kommunikationen. Platsbesöken visar att kommunikation är en utmaning för lärosätet. Vid platsbesöken framkom brister i kommunikationen från ledningen och att mycket stannar hos akademicheferna. Det framgår också av underlaget att de olika akademierna informerar om ändringar på olika sätt.

I utbildnings- och forskningsnämndens verksamhetsplan för 2020 anges att nämnden bland annat ska se över hur lärosätet kan etablera rutiner för återkoppling av kursvärderingsresultat. Den översynen är enligt verksamhetsplanen ett led i arbetet inom ett prioriterat område vid lärosätet som handlar om att "tydligare kommunicera åtgärder utifrån utvärderingars resultat" och detta prioriterade område är i sin tur kopplat till lärosätets strategiska mål för studentinflytande. Bedömargruppen välkomnar att lärosätet gör en sådan prioritering.

Bedömargruppen anser att lärosätet har utvecklat system för att publicera granskningsresultat och anser att bedömningsgrunden är uppfylld. Bedömargruppen noterar att det återstår ett arbete att få de beslutade rutinerna att fungera som avsett, särskilt gäller det kommunicerandet av de åtgärder som är planerade eller genomförda för att förbättra och utveckla utbildningarna.

4. Jämställdhet

Bedömning med motivering: Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Inte tillfredsställande

Bedömargruppen anser att bedömningsområdet inte är tillfredsställande och uppmanar lärosätet att introducera ytterligare moment som beaktar jämställdhet i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande och som säkerställer att alla studenter får kunskap om jämställdhet under sin utbildning. Lärosätet bör även komplettera kvalitetssystemet med rutiner och processer som säkerställer att jämställdhetsmål i utbildningen följs upp på ett systematiskt sätt.

Bedömargruppen identifierar följande styrkor:

• Lärosätet har en långsiktig plan för jämlikhet och jämlikhet ingår i lärosätets verksamhetsplan.
• Det finns lärandemål kopplade till jämställdhet i de konstnärliga kandidatprogrammen.
• Lärosätet för statistik över hur många kvinnliga respektive manliga studenter som är på scen samt fördelning av kvinnliga och manliga tonsättare vars verk framförs.

Bedömargruppen identifierar följande utvecklingsområden:

• Jämställdhet i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande följs inte upp, vare sig på programnivå eller på kursnivå.
• Flera utbildningsprogram saknar lärandemål relaterade till jämställdhet.
• Det saknas processer i kvalitetssystemet som säkerställer att jämställdhetsarbetet bland personal och studenter följs upp regelbundet.

4.1 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, ett systematiskt arbete med att beakta jämställdhet i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande.

Inte uppfylld

Lärosätets dokument Långsiktig plan för jämlikhet vid KMH gäller åren 2018–2020. Jämlikhetsarbetet, där jämställdhet ingår, är ett av de nio kvalitetsfrämjande verksamhetsområden som ingår i lärosätets verksamhetsplan. Lärosätet har även fastställt riktlinjer för åtgärder vid kränkande särbehandling, trakasserier och sexuella trakasserier. Rektor har under våren 2018 gett avdelningschefer och prefekter i uppdrag att gå igenom riktlinjerna tillsammans med medarbetare, samt reflektera över vad de betyder och står för. Prefekterna ansvarade också för att vid ett studentmöte reflektera över samma fråga. Att rektor vid enstaka tillfällen ger prefekterna och avdelningscheferna i uppdrag att följa upp jämställdhetsarbetet är positivt, men bedömargruppen saknar processer i kvalitetssystemet som på ett systematiskt sätt säkerställer att den här typen av uppföljningar görs regelbundet.

Det finns lärandemål kopplade till jämställdhet i de konstnärliga kandidatprogrammen. Vid platsbesöken framgick dock att lärosätet inte följer upp målen. Lärosätets övriga utbildningar saknar lärandemål som är kopplade till jämställdhet. Lärosätet genomför inga uppföljningar på programnivå, vilket gör att det inte finns rutiner för att följa upp mål, inklusive mål kopplade till jämställdhet, på programnivå. Av de sammanställningar av kursvärderingar som bedömargruppen har tagit del av framgår att inga frågor i kursvärderingarna är kopplade till jämställdhet.

Lärosätet för statistik över hur många kvinnliga respektive manliga studenter som är på scen samt fördelningen av kvinnliga och manliga tonsättare vars verk framförs. Alla lärosätets studenter har en relativt jämn könsfördelning, men inom olika instrumentgrupper och musikgenrer är fördelningen ojämn. Platsbesöken visade att den ojämna könsfördelningen i vissa fall påverkar undervisningssituationen negativt och att lärosätet inte till fullo verkar medvetna om detta problem. Bedömargruppen anser därför att lärosätet behöver arbeta med att skapa inkluderande miljöer för båda könen inom alla inriktningar.

Lärosätet har ett ettårigt frivilligt mentorsprogram för att bland annat främja jämställdheten. Inom mentorprogrammet får studenterna möjlighet att träffa mentorer som kommer från musiklivet och skolans värld utanför KMH. Frivilligheten gör dock att det inte blir en aktivitet som säkerställer att alla studenter får kunskap om jämställdhet i sin utbildning.

Bedömargruppen anser att bedömningsgrunden inte är uppfylld och uppmanar lärosätet att introducera ytterligare moment som beaktar jämställdhet i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande samt som säkerställer att alla studenter får kunskap om jämställdhet under sin utbildning. Lärosätet bör även komplettera kvalitetssystemet med rutiner och processer som säkerställer att jämställdhetsmålen i utbildningen följs upp på ett systematiskt sätt.

5. Student- och doktorandperspektiv

Bedömning med motivering: Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Lärosätet visar prov på ett formaliserat studentinflytande som ger goda förutsättningar för studenterna att aktivt delta i beredande och beslutande möten. Detta inflytande regleras i tydliga styrdokument och lärosätet har tagit fram en långsiktig plan för hur studenternas möjligheter till inflytande ska stärkas. Lärosätet genomför systematiskt kursvärderingar och har arbetat för att ge möjlighet till anonymiserad utvärdering av en-till-en-utbildning. Kursvärderingssystemet bedöms dock ha vissa svagheter i sin utformning som kan leda till att studenternas åsikter inte återges på ett representativt sätt. Avsaknaden av en systematisk utvärdering av utbildningsprogrammen kan också leda till att studentinflytandet över utbildningen som helhet uteblir.

Följande styrkor lyfts fram av bedömargruppen inom bedömningsområdet:

• Lärosätet har tydliga rutiner för studentinflytande.
• Lärosätet har en långsiktig plan för att utveckla studentinflytandet.
• Kursvärderingar genomförs systematiskt vid samtliga kurser.
• Anonymisering av studenternas kursvärderingar sker vid utsatta undervisningsformer.

Bedömargruppen vill lyfta fram följande utvecklingsområden:

• Lärosätet genomför ingen systematisk utvärdering av utbildningsprogram.
• Utformningen av lärosätets kursvärderingssystem kan leda till att studenternas åsikter inte återges representativt.
• Lärosätet beskriver en utmaning i att säkerställa kunskap om rutinerna inom alla lärarkategorier.

5.1 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, ett systematiskt arbete med att verka för studenters och doktoranders möjligheter och förutsättningar att utöva inflytande över utbildningen och sin studiesituation.

Uppfylld

Lärosätet redogör i sin självvärdering för att studenterna är representerade i alla beslutande och bredande organ som behandlar frågor om utbildning och studiesituation. Detta bekräftas av studentinlagan och platsbesöken, där lärosätet gav uttryck för ett gott samarbete och höga ambitioner när det gäller att inkludera studenterna i beredning och beslut som rör deras utbildning och studiesituation. Bedömargruppen ser positivt på det arbete som gjorts för att stärka studentinflytandet på akademinivå i samband med omorganisationen av lärosätet.

I dokumentet Långsiktig plan för studentinflytande vid KMH 2018–2020 redogör lärosätet för sin syn på hur studentinflytandet ska kunna stärkas vid lärosätet och formulerar ett antal strategiska delmål. Delmålen konkretiseras i samma dokument till en handlingsplan med tydliga aktiviteter och ansvar. Bedömargruppen ser delmålen med tillhörande handlingsplaner som ett bra redskap för ett strategiskt arbete med att förbättra förutsättningar för studentinflytande och göra målen ändamålsenliga. Enligt bedömargruppen är de styrande dokumenten Riktlinjer för studentrepresentation vid beslut på högskoleövergripande nivå och Riktlinjer för studentrepresentation vid beslut på akademinivå ändamålsenliga i sin utformning och ger goda förutsättningar för ett formellt studentinflytande. I lärosätets självvärdering och under platsbesöken framkommer att lärosätet har en utmaning i att säkerställa att lärosätets personal, särskilt de som bara har små lärartjänster, är väl insatta i de rutiner och riktlinjer som lärosätet har fastställt. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att fortsätta arbeta aktivt för att säkerställa en god kännedom om rutinerna för studentinflytande.

Lärosätet framhåller i sin självvärdering kursvärderingarna som ett viktigt redskap för studenterna att framföra sina åsikter om utbildningen, samt beskriver i sin kvalitetssäkringspolicy att de ska ligga till grund för en årlig utvärdering av utbildningsprogrammen. Men den årliga utvärderingen genomförs inte i praktiken. Kursvärderingar genomförs vid samtliga kurser och ger studenterna möjlighet att ge uttryck för sin uppfattning av kursen. Bedömargruppen uppmärksammar dock den utmaning som framhålls i lärosätets självvärdering och studentkårens studentinlaga för möjligheterna för studenter att anonymt utvärdera utbildningsmoment som genomförs med en-till-en-undervisning. Undervisning med den pedagogiska modellen är central i lärosätets musikerutbildningar och innebär en nära kontakt mellan studenterna och de undervisande lärarna, vilket bedömargruppen anser medför både styrkor och risker för studenternas möjlighet att utöva inflytande över sin utbildning.

Styrkan ligger i en tät dialog där undervisningen kan anpassas efter studentens behov och intressen, som en direkt form av starkt inflytande över den egna utbildningen. Riskerna består i den utsatta position som studenten befinner sig i där det kan vara svårt att framföra kritik, särskilt i och med den viktiga roll den undervisande läraren enligt självvärderingen ofta spelar vid inträdet i den professionella karriären. I många fall undervisar dessa lärare endast enstaka studenter vilket leder till att studenternas kursvärderingar riskerar att kunna härledas till dem. Bedömargruppen uppfattar att lärosätet är väl medvetet om problemet med studenternas möjligheter att anonymt framföra synpunkter på undervisningen och uppmärksammar det arbete som hittills genomförts för att komma tillrätta med bristerna. I kurser där en-till-en-undervisning förekommer innefattar kursvärderingarna ett större antal fritextsvar som sedan anonymiseras av studierektorn till en övergripande värdering. Bedömargruppen anser att lösningen är tillräcklig för att ge studenterna möjlighet till inflytande även vid den här formen av undervisning, men anser att möjligheten till anonymiserat inflytande är av en sådan vikt för trovärdigheten i lärosätets kvalitetssäkringssystem att lärosätet bör fortsätta att prioritera den aspekten i förvaltningen och utvecklingen av sitt kursvärderingssystem.

Bedömargruppen uppmärksammar även de åsikter som förs fram i studentinlagan om kursvärderingarnas utformning och placering i tiden, samt den förhållandevis låga svarsfrekvensen. I underlagen tar lärosätet upp en medvetenhet om studenternas kritik och beskriver hur vissa åtgärder har genomförts för att förbättra kursvärderingarnas utformning enligt de åsikter som kommit fram. Utifrån självvärderingen och vad som kommit fram under platsbesöken uppfattar bedömargruppen att innehållet i kritiken av kursvärderingsformulärens utformning är en viktig pusselbit för att förbättra studenternas möjligheter till ett effektivt inflytande. Kursvärderingarna spänner i många fall över omfattande kurser som innehåller moment med olika undervisningsformer, vilket minskar möjligheterna för studenterna att på ett effektivt sätt ge uttryck för sina åsikter om enskilda delar av kursens innehåll och genomförande. Avsaknaden av ett system för utvärdering av hela utbildningsprogram anser bedömargruppen också kunna leda till att studenternas värderingar av sin utbildning enbart når de ansvariga för den aktuella kursen och inte får spridning till övriga delar av lärosätet. Detta riskerar att undergräva den enskilda studentens möjlighet till inflytande över utbildningen i sin helhet och innebär att möjligheten för lärosätet att fatta strategiska beslut baserade på studenternas upplevelse av sina studier försvagas eller helt uteblir.

Sammantaget anser bedömargruppen att lärosätets arbete för att säkerställa studenternas möjlighet att utöva inflytande över sin utbildning och studiesituation är tillfredsställande. Men bedömargruppen rekommenderar lärosätet att fortsätta verka för att utveckla sitt system för utbildningsutvärdering, för att kunna säkerställa anonymitet och säkra studenternas möjlighet till inflytande på programnivå.

6. Arbetsliv och samverkan

Bedömning med motivering: Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Bedömargruppen har kunnat konstatera att lärosätet genom rutiner och processer skapar goda förutsättningar för att ge studenterna beredskap för att möta ett föränderligt arbetsliv.

Följande styrkor lyfts fram av bedömargruppen inom bedömningsområdet:

• Lärosätet har högt meriterade och kvalificerade lärare.
• Lärosätet har strategiska mål för att öka internationaliseringen och samarbetet med andra lärosäten.
• Lärosätet har strategiska mål för att analysera framtida behov av utbildningsutbud i förhållande till efterfrågan samt verkar för att utveckla forskning på området musik och entreprenörskap.
• Praktik är en del av utbildningarnas innehåll.

Bedömargruppen vill även lyfta fram följande utvecklingsområden:

• Lärosätet bör säkerställa att styrdokumenten för kontinuerlig uppföljning och granskning även innehåller alumnundersökningarnas roll i utbildningarnas utveckling.
• Lärosätet bör säkerställa att det blir tydligt för de studerande vilka förutsättningar det finns för praktik på de olika utbildningarna.

6.1 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, att utbildningarna utvecklar studenternas och doktorandernas beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Uppfylld

I självvärderingen framgår det att de undervisande lärarna är yrkesverksamma musiker, komponister, dirigenter och musiklärare, vilket ger en naturlig koppling till arbetslivet. Ämneslärarprogrammet ger tre till fyra praktikperioder på olika skolor med handledarutbildade musiklärare. Möjligheterna till praktik för studenterna ser olika ut på de olika programmen och det framkom vid platsbesöket att förutsättningarna för praktik i de olika inriktningarna bör förtydligas för studenterna. Examinationsformen för instrumentalisterna beskrivs i självvärderingen ha formen av ett professionellt framträdande där studenterna får inblick i alla delar av processen fram till framförandet inför publik. I utbildningen till musiker ingår även flera tillfällen för professionella framträdanden i lärosätets olika konsertprogram.

I verksamhetsplanen för 2018–2020 finns strategiska mål för utbildning och forskning, där det framgår att lärosätets vill stärka forskningsanknytningen i all utbildning och att ett entreprenörsperspektiv ska främjas och utvecklas i all utbildning. Lärosätet beskriver i verksamhetsplanen, i självvärderingen och under platsbesöket att ett arbete för att öka internationaliseringen pågår. I de strategiska målen finns en vilja till utökat internationellt utbyte och ett arbete har påbörjats för att starta upp ett nytt internationellt program med undervisning på engelska. Lärosätet erbjuder i dag Contemporary Performance and Composition masterprogram som ges i samarbete med fyra europeiska lärosäten. Bedömargruppen är överens med lärosätet om att en ökad internationalisering är av stor betydelse för studenternas framtida arbetsliv, både för de konstnärliga utbildningarna och lärarutbildningen.

I verksamhetsplanen framgår det att en utredning har genomförts om förutsättningarna för forskning inom entreprenörskap i musik. Resultatet av utredningen redovisas inte i bedömningsunderlaget, men lärosätet beskriver att den lett till att lärosätet har tagit fram en obligatorisk kurs i entreprenörskap på kandidatprogrammet för musiker samt utformat en professorstjänst på 50 procent och en doktorandtjänst på 100 procent i ämnet. Den obligatoriska programövergripande kursen Digitala verktyg om 5 högskolepoäng tar upp frågor om hur digitalisering och teknik påverkar ett kommande yrkesliv som utövande musiker och musiklärare. Bedömargruppen anser att detta stärker studenternas och doktorandernas beredskap att möta ett föränderligt arbetsliv. Det framkommer i det samlade underlaget att lärosätet satsar strategiskt på att utveckla forskning inom Musik som konstnärlig gestaltning, Musikpedagogik, Musik och hälsa, Musik och teknik samt Musik och entreprenörskap. Bedömargruppen vill dock framhålla att en fortsatt utveckling av konstnärlig forskning är av stor vikt för de konstnärliga utbildningarnas kontakt med framstående och nyskapande processer, vilket ger fördjupad förståelse av både den samtida musikscenen och av traditionella områden.

Lärosätet uttrycker i självvärderingen och vid platsbesöket att de vill vara en förändringsfaktor och en aktiv part i musiklivets framtida utformning. I platsbesöket framkom att de nya reviderade kandidatprogrammen för musiker ger studenterna mer flexibilitet, vilket de anser har betydelse för studenternas framtida profilering på arbetsmarknaden. Vid platsbesöken framkom att de nya programmen lägger större vikt vid det självständiga arbetet, vilket enligt självvärderingen stärker studenternas möjlighet till reflektion och deras konstnärliga identitet. Det kan vara betydelsefullt för studenternas framtida profilering på arbetsmarknaden. Bedömargruppen instämmer i lärosätets bedömning och anser att den här förändringen ger studenterna på musikerprogrammet bättre förutsättningar för att möta arbetsmarknaden.

Bedömargruppen konstaterar att det finns en risk att viktiga arbetslivskontakter inte kommer alla studerande till del på samma sätt i alla utbildningar. För de som studerar till musiker är en-till-en-undervisningen en viktig del i utbildningen. Studenterna är i den undervisningsformen i en stark beroendeställning till sin lärare, där kan en mindre god relation till läraren komma att påverka den framtida etableringen på arbetsmarknaden negativt. Bedömargruppen kan även konstatera att det finns en medvetenhet om problemet på lärosätet och att det pågår ett utvecklingsarbete. Men det framgår inte i det samlade bedömningsunderlaget hur lärosätet i dagsläget hanterar det på ett systematiskt sätt, genom rutiner och processer som skyddar studenternas intressen och säkerställer att samtliga studenter får möjlighet att förberedas för ett föränderligt arbetsliv.

På lärosätets webbplats har bedömargruppen kunnat ta del av en enkätundersökning som undersöker vad som händer efter studierna. Enkäten gjordes 2018 med svar från 900 före detta studenter. Enkäten visade på en hög etablering där 81 procent var verksamma inom musikområdet. Enkäten visade även inom vilka branscher de var verksamma. Den här typen av undersökningar anser bedömargruppen har en viktig funktion för att ge lärosätet relevant information om hur väl utbildningen förbereder studenterna för ett professionellt yrkesliv. Bedömargruppen har inte fått klarhet i hur ofta alumnundersökningarna genomförs utifrån det samlade underlaget. Underlaget visar att de genomförs var tionde år men även vart tredje år. Om undersökningarna genomförs med ett intervall på tio år, så anser bedömargruppen att dessa inte kan ligga till grund för att förse lärosätet med aktuell information om de utexaminerades situation. I lärosätets styrdokument för kontinuerlig uppföljning finns ingen redogörelse för resultat av alumnundersökningar. Av styrdokumenten för kontinuerlig uppföljning och granskning framgår inte alumnundersökningarnas roll i utbildningarnas utveckling. Därför anser bedömargruppen att lärosätet behöver följa upp och säkerställa att studenterna får relevanta kunskaper för att möta förändringar i arbetslivet.

Sammantaget anser bedömargruppen att lärosätet uppfyller bedömningsgrunden, men med utvecklingsområden inom det systematiska arbetet för att säkerställa att alla studenter har likvärdiga möjligheter att möta arbetslivet. Det systematiska arbetet med alumnundersökningar bör också vidareutvecklas.

Samlat omdöme

Bedömning med motivering: Godkänt kvalitetssäkringsarbete med förbehåll

Sammantaget visar underlagen att kvalitetssäkringsarbetet bara kan godkännas med förbehåll. Bedömningsområdena Styrning och organisation och Jämställdhet bedöms inte vara tillfredsställande. Bedömargruppens uppfattning är att lärosätet kan åtgärda bristerna i de bedömningsområden som inte är tillfredsställande inom två år.

Bedömargruppen menar att underlagen visar på en utvecklad kvalitetsförståelse på ledningsnivå och i administrationen samt en dimensionering av kvalitetssystemet som verkar lämplig i förhållande till lärosätets storlek och komplexitet. Det återstår dock utvecklingsarbete i framför allt bedömningsområdena Styrning och organisation, Utformning, genomförande och resultat, samt Jämställdhet.

Bedömningsområdet Styrning och organisation bedöms som inte tillfredsställande. Bedömargruppen konstaterar att kvalitetssäkring är en explicit del av ett väl utvecklat system för verksamhetsstyrning och verksamhetsuppföljning, vilket bedöms ge goda förutsättningar för fortsatt utveckling. Emellertid saknar bedömargruppen en viktig komponent när det gäller det systematiskt arbetet med utbildningarnas kvalitet, nämligen regelbunden granskning av utbildningsprogram i deras helhet. Den utvärdering som ingår i det nuvarande systemet baseras enbart på kursvärderingar och bedöms inte i tillräcklig utsträckning belysa progression och måluppfyllelse i utbildningsprogrammen. Bedömargruppen ser även behov av att lärosätet förtydligar ansvarsfördelningen för kvaliteten i genomförande av utbildningsprogram.

Bedömningsområdet Förutsättningar bedöms som tillfredsställande. Bedömargruppen anser att det systematiska arbetet med kompetensförsörjning och med uppbyggnad av en vetenskaplig forskningsmiljö är väl fungerande. Lärosätet bör dock med större systematik säkerställa utvecklingen av den konstnärliga forskningsmiljön, för att främja konstnärlig kunskapsbildning i anslutning till de konstnärliga utbildningarna och som kompetenshöjande aktivitet för den konstnärligt meriterade personalen. Dessutom bör lärosätet säkerställa samtliga lärares deltagande i högskolepedagogisk utbildning.

Bedömningsområdet Utformning, genomförande och resultat bedöms som tillfredsställande, men det innehåller en del utmaningar. Bedömargruppen noterar bland annat att lärosätet använder undervisningsformerna ändamålsenligt, bland annat en-till-en-undervisning, för att stödja studenternas aktiva roll i lärprocesserna. Utvecklingsområden rör framför allt lärosätets arbete med sambandet mellan utbildning och konstnärlig forskning, samt ansvarsfördelning och processer för kvalitetsarbete på programnivå.

Bedömningsområdet Jämställdhet bedöms som inte tillfredsställande. Bedömargruppen noterar att jämlikhetsarbete (som inkluderar jämställdhet) ingår i verksamhetsstyrningen, samt att aktiviteter med personal och studenter har genomförts. Bedömargruppen menar dock att lärosätet inte kan visa på att jämställdhet följs upp i utbildningarnas innehåll, utformande och genomförande. Lärosätet kan inte heller uppvisa tydliga processer som säkerställer ett systematiskt jämställdhetsarbete bland studenter och personal.

Student- och doktorandperspektivet bedöms som tillfredsställande. Bedömargruppen konstaterar att studentinflytande ingår i verksamhetsstyrning och verksamhetsuppföljning, samt att det finns en väl fungerande studentrepresentation i beredande och beslutande organ. Utvecklingsområden innefattar framför allt kursvärderingssystemet (bland annat avseende svarsfrekvens och utvärdering av en-till-en-undervisning) och utvärdering av utbildningar på programnivå.

Bedömningsområdet Arbetsliv och samverkan bedöms som tillfredställande och bedömargruppen noterar en god koppling till arbetslivet genom lärarna som i många fall är yrkesverksamma inom musiklivet utanför lärosätet. Främjande av entreprenörsperspektiv och internationalisering ingår bland de strategiska målen. Verksamhetsförlagd utbildning ingår i musiklärarutbildningen och det ges möjlighet till praktik i flera andra utbildningsprogram. Några utvecklingsområden är förtydligande och systematisering av användningen av alumnundersökningar för att stärka arbetslivsperspektivet i utbildningarna, samt information till studenterna om praktikmöjligheter.