Förutsättningar

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Inte tillfredsställande

Lärosätet arbetar med att främja stöd och förutsättningar inom flera områden, som kompetensförsörjning, forskningens förnyelse och sambandet mellan forskning och utbildning. Det framgår tydligt att lärosätet har goda ambitioner, planer och aktiviteter när det gäller förutsättningarna inom dessa områden. Bedömargruppen bedömer däremot att arbetet är relativt nystartat, och att lärosätet beskriver det mer teoretiskt än konkret, även om intervjuerna gav en del praktiska exempel. Det saknas också uppföljning av förutsättningarna i stora drag. Bedömargruppen kan därför inte bedöma att stödet och förutsättningarna är ändamålsenliga, eller hur de fungerar i praktiken.

Bedömargruppen har ändå förtroende för lärosätets arbete med kompetensförsörjning och med att skapa goda förutsättningar för kompetensutveckling samt med att erbjuda välfungerande karriärstöd för forskare. Bedömningen är också att lärosätet skapar goda förutsättningar för att stärka sambandet mellan forskning och utbildning i verksamheten. Stödet för tillämpning av god forskningssed och hanteringsordningen för att göra avsteg från stödet finns inte på plats i en sådan omfattning att bedömargruppen bedömer att det är tillfredsställande. Lärosätet arbetar med frågan och flera nya styrdokument har tagits fram under våren 2020, vilket är bra, men det är inte tillämpat än och det går därmed inte att avgöra hur det fungerar.

Bedömningsgrunden om att skapa goda förutsättningar för forskningens och forskningsmiljöernas utveckling och förnyelse samt för forskningens frihet är inte uppfylld, även om det finns en god plan för att skapa förutsättningar för forskningens och forskningsmiljöernas förnyelse. Bedömargruppen anser att lärosätet behöver utveckla en systematik i arbetet med att främja forskningens frihet, och konkretisera lärosätets syn på forskningens frihet i förhållande till en stark samverkansprofil. Infrastruktur och stödverksamhet för forskning finns i viss utsträckning men den följs inte upp på ett tillfredsställande sätt. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att göra en strukturerad uppföljning.

Bedömargruppen har identifierat följande styrkor:

· Lärosätet har en god ambition och plan för att skapa goda förutsättningar för forskningens och forskningsmiljöernas förnyelse.

· Lärosätet har bra planer och aktiviteter för arbetet med kompetensförsörjning, kompetensutveckling och karriärstöd till forskare.

· Lärosätet har påbörjat en bra process för att främja sambandet mellan forskning och utbildning, genom diskussioner och aktiviteter om forskningsanknytning och lärosätets samverkansprofil.

Bedömargruppen har identifierat följande utvecklingsområden:

· Lärosätet behöver utveckla stödet till forskare på alla nivåer för tillämpning av god forskningssed.

· Lärosätet behöver utveckla en process och systematik för att följa upp misstänkta fall av oredlighet och sedan genomföra ändamålsenliga åtgärder.

· Lärosätet behöver införliva infrastruktur och stödverksamhet till forskare som ett område i kvalitetssäkringen av forskningen, för att få systematik och struktur i uppföljningen av den.

· Lärosätet behöver skapa en systematik i arbetet med att främja forskningens frihet, och konkretisera lärosätets syn på forskningens frihet i förhållande till en stark samverkansprofil.

2.1. Lärosätet tillhandahåller ändamålsenligt stöd till forskare avseende tillämpning av god forskningssed och följer systematiskt upp misstänkta fall av oredlighet och vidtar ändamålsenliga åtgärder.

Inte uppfylld

Motivering: Utifrån självvärderingen verkar det som om lärosätet inte gör någon skillnad mellan begreppen god forskningssed och forskningsetik. God forskningssed är dock ett begrepp som inkluderar forskningsetik men också sträcker sig bortom det. Ett ändamålsenligt stöd för tillämpning av god forskningssed måste rimligen också finnas inom moraliska frågor och juridiska aspekter Bedömargruppens uppfattning är att detta inte finns.

Enligt självvärderingen får forskande personal, stöd i form av kurser, seminarier, föreläsningar och workshoppar där forskningsetiska frågor diskuteras. Som exempel nämns diskussion i de vetenskapliga råden i de vitala forskningsmiljöerna, om hur medförfattarskap ska hanteras. Vid intervjuerna beskrevs också forskningsetiska inslag i doktorandernas kurser. Biblioteket och de vitala forskningsmiljöerna ger också workshoppar som tar upp dessa frågor tillsammans med diskussionen om öppen vetenskap/data. Bedömargruppen kan dock inte, baserat på självvärderingen, intervjuer eller fördjupningsmaterialet, bedöma relevansen och resultaten från kurserna och workshopparna. Baserat på självvärderingen, intervjuerna och fördjupningsmaterialet kan bedömargruppen inte heller se att någon systematisk uppföljning av vilken personal som går kurserna finns på plats eller är planerad. Överlag är det svårt att förstå vilken funktion som har det övergripande ansvaret för stödet till forskare för tillämpning av god forskningssed.

I självvärderingen framgår att lärosätet har inrättat ett forskningsetiskt utskott som sorterar under den gemensamma forsknings- och utbildningsnämnden (FUN). Från fördjupningsmaterialet framgår att utskottets uppdrag nyligen har beslutats och beskrivs i Arbetsbeskrivning för forskningsetiska utskottet (beslut 20-02-10). Från både självvärderingen och intervjuerna framgick att utskottet ännu inte hittat sin roll och systematik i stödet till lärare, doktorander och studenter. Intervjuerna visade dock att på initiativ av Forskningsetiska utskottet planerar lärosätet workshoppar hösten 2020 om forskningsetiska frågor.. I ett nyligen beslutat dokument, Hanteringsordning för avvikelser från god forskningssed (beslut 20-03-31), beskrivs Kommittén för utredning av avvikelser från god forskningssed. Denna kommitté består av vicerektorn för forskning som är ordförande, två representanter från Forskningsetiska utskottet, ytterligare en lärarrepresentant (med hög vetenskaplig kompetens och integritet), som utses av rektor efter förslag från Forsknings- och utbildningsnämnden, och en studeranderepresentant som utses av Studentkåren. Det framgick dock vid intervjuerna att kommittén ännu inte är tillsatt, och än mindre har hittat sin roll i förhållande till det forskningsetiska utskottet, enligt bedömargruppen.

Det ska, enligt självvärderingen, sedan länge finnas tydliga rutiner och riktlinjer för att hantera misstänkt oredlighet och det hänvisas till en föreskrift, som dessvärre inte finns tillgänglig för bedömargruppen. Vid intervjuerna gavs tvetydiga besked om både riktlinjer och uppdrag för det etiska utskottet. Lärosätet hänvisar till den nya lagen om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning (2019:504) och SUHF:s rekommendationer och definitioner, och att lärosätet påbörjat en översyn av sina äldre riktlinjer. Fördjupingsmaterialet Hanteringsordning för avvikelser från god forskningssed beskriver processen från och med Forskningsetiska utskottet, men bedömargruppen finner ingen information om hur medarbetare som misstänker avvikelser från god forskningssed ska agera. Det framgår vidare av samma dokument att "personer som misstänks för oredlighet eller andra allvarliga avvikelser från god forskningssed ska omgående informeras om anklagelserna, och ges möjlighet att besvara dem som gäller avvikelser som utreds av högskolan." Hanteringsordningen lämnar dock ingen information om till vem, eller hur, en första orosanmälan ska gå till, vem som informerar en eventuellt misstänkt forskare och vilket stöd som involverade personer får. Vid intervjuerna framgick att processen är högst oklar hos forskarna vid lärosätet.

Sammanfattningsvis är det bedömargruppens uppfattning utifrån självvärderingen, intervjuerna och fördjupningsmaterialet att lärosätet inte erbjuder något ändamålsenligt stöd till forskare för tillämpning av god forskningssed eller har någon process för att systematiskt följa upp misstänkta fall av oredlighet och sedan genomföra ändamålsenliga åtgärder. Det är bedömargruppens uppfattning att lärosätet inte har prioriterat området, och därför har ett nödvändigt utvecklingsarbete framför sig. Bedömargruppen noterar dock samtidigt att genom de nyligen beslutade styrdokumenten har lärosätet påbörjat arbetet med detta viktiga område.

2.2. Lärosätet skapar goda förutsättningar för forskningens och forskningsmiljöernas utveckling och förnyelse samt för forskningens frihet.

Inte uppfylld

Motivering: Utifrån självvärderingen och intervjuerna är det bedömargruppens uppfattning att lärosätet har en god ambition och plan för att skapa goda förutsättningar för forskningens och forskningsmiljöernas förnyelse och för forskningens frihet, men ambitionen och planerna förefaller inte tillämpade fullt ut.

I självvärderingen resonerar lärosätet filosofiskt om forskningens frihet – att den kan indelas i "frihet från" och "frihet till" samt att "goda förutsättningar för forskningens frihet kan innefatta både att avstå från viss styrning och att vidta aktiva åtgärder." Lärosätet ger också några mer konkreta argument för utmaningarna i att skapa goda förutsättningar för forskningens frihet, som omvärldens krav på publicering, bristande basanslag för forskning och bristande resurser i form av exempelvis tid i tjänsten för forskning. Resonemanget mynnar ut i en praktisk begränsning för den enskilda forskaren att helt fritt kunna välja forskningsprojekt/område, men ger inte någon beskrivning av hur lärosätet konkret arbetar för att skapa goda förutsättningar, och för att möta utmaningarna för forskningens och forskningsmiljöernas förnyelse och för forskningens frihet.

Bedömargruppen uppfattar att det, genom den starka samverkansprofilen som lärosätet har, kan finnas risk för begränsningar i forskningens frihet enligt gängse akademisk norm och lagstiftning. Den bilden bekräftades genom intervjuerna, där utmaningarna beskrevs (ibland uttrycktes det rentav som ett hot) i att ha en stark samverkansprofil i relation till akademisk frihet. Högskolestyrelsens medelstilldelning till forskningen, genom strategiska satsningar, beskrevs som en viktig motpol till den externa forskningsfinansieringen, och som viktig för att främja forskningens frihet. I fördjupningsmaterialet lyfts också samverkan fram i flera olika dokument, men inte hur lärosätet tillsammans med samverkansparter verkar för forskningens förnyelse och frihet. Ett konkret arbetssätt som beskrevs vid intervjuerna är de avtal som skrivs mellan lärosätet och samverkansparter, som bland annat berör forskningsresultat, genom att avtalen innehåller synsätt om gemensam kunskapsutveckling, äganderätt till resultat och publicering. Vid intervjuerna framkom också att Grants and Innovation Office (GIO) fungerar som ett stöd vid framtagande av avtal och policyer med samverkansparter. För att sammanfatta finns det en stor medvetenhet om spänningarna mellan samverkansprofilen och den akademiska friheten. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att strukturera och dokumentera denna medvetenhet och vad forskningens frihet betyder för just detta lärosäte. De arbetssätt som används för att främja forskningens frihet bör framhållas i exempelvis strategidokument och i kommunikationen med samverkansparter.

I självvärderingen och i fördjupningsmaterialen är varken tidigare indikatorer eller de nuvarande, systematiskt beskrivna och det är därför inte möjligt att avgöra om de nya skapar bättre förutsättningar för förnyelse. När det gäller forskningens och forskningsmiljöernas förnyelse så beskriver lärosätet i självvärderingen att de har gått från "flera" indikatorer till "färre" i kvalitetssystemet, och att indikatorerna nu är desamma för alla (vitala) forskningsmiljöer. Det skapar goda förutsättningar för förnyelse och utveckling, enligt lärosätet, genom att man prioriterar basanslagen till starka forskningsmiljöer inom strategiska områden, för uppbyggnad och verksamhetsutveckling. Från självvärderingen, intervjuerna och fördjupningsmaterialet är det dock uppenbart att strategiskt valda forskningsområden styr forskningsutvecklingen, och till viss del utbildningsprofilen, men inte forskningens förnyelse eller frihet. Här rekommenderar bedömargruppen att lärosätet tydliggör indikatorerna för uppföljningen av forskningsmiljöerna och deras syfte, för att lyfta fram forskningens förnyelse och frihet.

Sammanfattningsvis noterar bedömargruppen en god ambition att skapa goda förutsättningar för forskningens och forskningsmiljöernas förnyelse och för forskningens frihet. Men lärosätet behöver en systematik och struktur i arbetet med att framför allt främja forskningens frihet i relation till den starka samverkansprofilen.

2.3. Lärosätet arbetar långsiktigt med kompetensförsörjning och skapar goda förutsättningar för kompetensutveckling samt tillhandahåller välfungerande karriärstöd för forskare i alla skeden i karriären oberoende av anställningsform.

Uppfylld

Motivering: Överlag framgår det att lärosätet har ambitioner och bra planer för arbetet med kompetensförsörjning och karriärstöd till forskare. Det systematiska arbetet med kompetensförsörjning är relativt nytt även om lärosätet har arbetat med det på olika sätt i organisationen under en lägre tid. I självvärderingen beskriver lärosätet att de arbetar med kompetensförsörjningsplaner, och att det är prefekterna som är ansvariga för att ta fram dem på institutionsnivå, i samarbete med avdelningscheferna och med stöd från HR-avdelningen. I det nya kvalitetssystemet ska planerna följas upp vid behov och i samband med institutionens årliga verksamhetsplanering samt ingå i det nyligen införda årshjulet för högskolans ledningsgrupp. Det framgår däremot inte från självvärderingen, intervjuerna eller fördjupningsmaterialet hur ett långsiktigt arbete sker i de vitala forskningsmiljöerna, eller Primus, i relation till institutionerna.

Enligt självvärderingen har lärosätet också infört meriteringsprogram för att öka antalet docenter, och professorerna får tid i sin tjänstefördelning för att vara mentorer åt mer juniora forskare. Det tycker bedömargruppen är ett utmärkt initiativ. Meriteringsprogrammen återspeglas också i fördjupningsmaterialen, och vid intervjuerna gavs framgångsrika exempel. Vid intervjuerna framgick också att samtliga medarbetare har tio procent kompetensutvecklingstid i sin tjänst, och kan ansöka om ytterligare tio procent. Det finns områden som är prioriterade, där ett exempel är arbetsintegrerat lärande, men det sker ingen övergripande, systematisk uppföljning utan görs enbart på individnivå genom medarbetarsamtalen. Ett annat exempel på kompetensutveckling, enligt självvärderingen, är möjlighet till ett forskningsledarprogram i samarbete med andra högskolor och regelbundna forskningsseminarier som sker i lärosätets vitala forskningsmiljöer.

I självvärderingen uppges att kompetensförsörjningen är ett prioriterat utvecklingsområde, vilket också bekräftas vid intervjuerna. Sammantaget bedömer bedömargruppen att lärosätet är på väg mot ett sammanhållet kompetensförsörjningssystem – men att det inte är helt framme. De olika institutionerna har kommit olika långt med mentorsstöd och kompetensutvecklingstid i tjänsten för att främja docenturer. Mallen för kompetensförsörjningsplanerna är också relativt ny. Bedömargruppen finner alltså få belägg för hur kompetensförsörjningen och meriteringsprogrammen bidrar till att säkra kvaliteten i verksamheten. Därmed är det svårt att avgöra hur lärosätet arbetar långsiktigt, även om det beskrivna arbetet verkar lovande. Det är också svårt att avgöra hur de vitala forskningsmiljöerna och Primus arbetar tillsammans med institutionerna i det arbetet, det vill säga hur kopplingen mellan utbildning och forskning syns i det långsiktiga arbetet med kompetensförsörjning. Bedömargruppen rekommenderar alltså att lärosätet vid planeringen av kompetensförsörjning och utveckling av undervisningskvalitet bör göra en tydlig och strukturerad koppling till undervisningens behov av forskande lärare. Vidare bör samverkan mellan institutioner och forskningsmiljöer om kompetensutveckling och kompetensförsörjning struktureras och följas upp systematiskt.

Doktorander får stöd i karriärplanering i samband med att den individuella studieplanen (ISP) gås igenom varje år. Genomgången görs tillsammans med handledaren, enligt självvärderingen. Vid intervjuerna framgår att det inte alltid sker systematiskt, och att det beror lite på handledare och kultur, vilken typ av karriärplanering som ges. Enligt självvärderingen finns en högskolepedagogisk enhet som erbjuder stöd genom utbildning i karriärplanering för lärare. Det går inte att utläsa vad som avses med karriärplanering för personalen, men en studievägledare har ansvar för stöd och vägledning till doktorander. Vid intervjuerna framkom dock att det behövs mer information om den här typen av stöd, eftersom det inte framstår som helt känt av doktoranderna. Bedömargruppen rekommenderar därför lärosätet att arbeta mer systematiskt och strukturerat med karriärrådgivning.

Sammanfattningsvis arbetar lärosätet med kompetensförsörjning och karriärstöd för att skapa goda förutsättningar för kompetensutveckling, men bedömargruppen ser ett behov av att utveckla karriärstödet för doktorander, samt att arbeta med en strukturerad uppföljning av kompetensutveckling, framför allt i förhållande till verksamhetens behov av forskning.

2.4. Lärosätet följer upp stödverksamhet och infrastruktur för forskning och vidtar vid behov ändamålsenliga kvalitetshöjande åtgärder.

Inte uppfylld

Motivering: I självvärderingen beskrivs olika typer av stödverksamhet och infrastruktur. Lärosätet har upprättat ett Grants and Innovation Office (GIO) som stöd i forsknings- och innovationsrådgivning. Biblioteket erbjuder stöd för publicering, exempelvis för Open Access. Genom arbetsgruppen Data Access Unit (DAU) erbjuds stöd i datalagring. Det finns en också en referensgrupp för forskningsstöd i dialog mellan förvaltning, bibliotek och institutioner. Vid intervjuerna betonas att förvaltningen önskar brygga så mycket som möjligt mellan forskargrupperna och institutionerna, och stödja forskningen snarare än att kontrollera den, vilket bedömargruppen tycker är bra. Vid intervjuerna lyfte också forskarna fram bibliotek och GIO som bra stöd.

Överlag nämns mycket "mjuk" infrastruktur (som till exempel biblioteket och GIO) både i självvärderingen och i fördjupningsmaterialen, men inte något om den "hårda" infrastruktur som tillgång till laboratorier, utrustning och annan teknisk apparatur. Inte heller nämns tillgång till statistiskt stöd i form av stödfunktion med statistisk kompetens eller statistikprogram som kan behövas vid planering och genomförande av forskning. Vid intervjuerna lyfte forskare fram att de som hade nära koppling till samverkansparter också hade större möjlighet till den här typen av stöd och infrastruktur genom samverkansparter än genom lärosätets försorg.

Det som framför allt saknas är systematisk uppföljning av stödverksamhet och infrastruktur och vilka ändamålsenliga kvalitetshöjande åtgärder som har genomförts. I självvärderingen beskrivs det att lärosätet 2017 införde ett arbete med medarbetarundersökning (ARK) som ska genomföras vart tredje år. Resultatet från 2017 mynnade ut i en omfattande handlingsplan. Bedömargruppen finner däremot inte någonstans belägg för hur mycket som är kopplat till forskningens stöd och infrastruktur. Utöver medarbetarundersökningen sker enligt självvärderingen, medarbetarsamtal, årliga verksamhetsuppföljningar och uppföljning av forskningsmiljöer samt möten mellan prefekterna och högskoledirektören, som ett led i att följa upp stödverksamhet och infrastruktur. I fördjupningsmaterialet Regler för inrättande av vitala forskningsmiljöer finns också en sektion där det ska redogöras för särskild infrastruktur, men inte hur uppföljning ska ske. Varken i fördjupningsmaterialen eller vid intervjuerna framgick vad som framkommit i de uppföljningar som enligt självvärderingen ska ha genomförts, eller vilka ändamålsenliga kvalitetshöjande åtgärder som åstadkommits som en följd av uppföljningarna.

I självvärderingen framgår också att lärosätet följer upp stödverksamhet till forskning via FUN genom de kvalitetssäkringsprocesser som finns på institutionerna. Uppföljning överlag är oklart utifrån självvärderingen, där lärosätet uppger att man planerar att ytterligare utveckla och systematisera uppföljning av stödverksamhet och infrastruktur för forskning, för ändamålsenliga kvalitetshöjande åtgärder baserat på UKÄ:s pilotgranskning av kvalitetssäkring av forskning.

Sammanfattningsvis rekommenderar bedömargruppen lärosätet att införliva infrastruktur och stödverksamhet som ett område i kvalitetssäkringen av forskningen, för att få systematik och struktur i uppföljningen av detsamma och därmed vid behov kunna vidta ändamålsenliga kvalitetshöjande åtgärder. Det kan med fördel finnas med i till exempel verksamhetsplanerna som lyfts till FUN, där lärosätet också kan använda sig av Doktorandbarometern som tar upp frågor om infrastruktur och stödverksamhet.

2.5. Lärosätet skapar goda förutsättningar för att stärka sambandet mellan forskning och utbildning i verksamheten.

Uppfylld

Motivering: Bedömargruppen anser att lärosätet har påbörjat en process för att främja sambandet mellan forskning och utbildning, genom diskussioner om forskningsanknytning och lärosätets samverkansprofil. I självvärderingen och i fördjupningsmaterialet finns inga direkta förutsättningar eller aktiviteter beskrivna, och inte heller någon beskrivning av dess uppföljning, men vid intervjuerna ges flera konkreta exempel som visar på en främjande miljö när det gäller sambandet mellan forskning och utbildning samt även med det omgivande samhället.

Lärosätet uttrycker det som en styrka i självvärderingen, att dess strategier (som inte står framskrivna i självvärderingen) fastställer att all utbildning ska ha forskningsanknytning och all forskning ska ha utbildningsanknytning. I självvärderingen beskrivs vidare tre dimensioner:

1) Utbildningen ska genomföras av lärare som ingår i forskande miljöer.

2) Kursinnehållet ska ha vetenskapliga inslag och perspektiv.

3) Studenterna ska lära sig ett vetenskapligt förhållningssätt.

Dessa dimensioner bedöms rimliga, men de konkreta exemplen som ges, t.ex. inrättandet av FUN, doktorandernas assistenttjänstgöring, relaterar varken till nämnda dimensioner eller till strategin hur man inledningsvis beskriver förutsättningarna i självvärderingen. Bedömargruppen anser att den struktur som beskrivs i självvärderingen, det vill säga att den största delen av högskolans forskning bedrivs i vitala forskningsmiljöer/Primus försvårar sambandet mellan forskning och utbildning, snarare än att stärka det. Vid intervjuerna kunde dock lärosätet visa på flera konkreta exempel på arbetet med att stärka sambandet mellan forskning och utbildning:

1) Nya magister- och masterprogram skapas, där lärosätet har stark forskningskompetens.

2) Lärare som undervisar ska ha rätt ämneskompetens och aktivt forska.

3) Utbildningarna använder både nationell och internationell forskning.

4) Studenterna får träna på forskningsprocessens olika steg.

5) Kurser på engelska erbjuds, så att fler engelskspråkiga forskare ska kunna engageras i grundutbildningen.

I fördjupningsmaterialet Rapport till högskolans ledningsgrupps uppföljning av forskning på institutionerna framgår också ambitionen med forskningsanknytning. Det är dock flera av institutionerna som har som förbättringsområde att stärka upp sin forskningsanknytning av utbildningen. I verksamhetsuppföljningen av forskningsmiljöerna beskrivs också samband mellan forskning och utbildning, främst i form av att skapa utbildningar kopplade till forskningen (i linje med punkt 1 ovan). Sambandet kan ju också handla om att utbildningen syns i forskning, vilket det också gavs exempel på vid intervjuerna. Som exempel nämndes detta genom att självständiga examensarbeten går vidare till forskningsprojekt, eller att arbetsintegrerat lärande studeras ur ett vetenskapligt perspektiv.

Det finns ingen strukturerad uppföljning av sambandet mellan forskning och utbildning. I självvärderingen hänvisas till programrapporter för uppföljning och i fördjupningsmaterialet i form av olika programrapporter, visas på en stor variation i denna uppföljning men med få konkreta exempel. I självvärderingen uppges det vara en styrka att lärosätet aktivt arbetat med en definition av vad forskningsanknytning är, bland annat genom workshoppar, men det uppges samtidigt att det är ett utvecklingsområde att finna bättre verktyg för uppföljning. Det är en uppfattning som bedömargruppen delar och även rekommenderar lärosätet att fortsätta utveckla. Bilden bekräftades vid intervjuerna, där lärosätet refererar till programrapporter för uppföljning, men har svårt att återge konkreta exempel för just uppföljning.

Sammanfattningsvis anser bedömargruppen att lärosätet har en god ambition när det gäller förutsättningar för att stärka sambandet mellan forskning och utbildning i verksamheten, men att organiseringen med forskningsmiljöer och institutioner för utbildning i olika organisationer kräver en tydligare struktur. För att säkerställa att lärosätet skapar goda förutsättningar för att stärka sambandet mellan forskning och utbildning i verksamheten, så rekommenderar bedömargruppen en mer konkret och systematisk uppföljning av det arbete som faktiskt genomförs.