5.1 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, ett systematiskt arbete med att verka för studenters och doktoranders möjligheter och förutsättningar att utöva inflytande över utbildningen och sin studiesituation.

Bedömningsområde: Student- och doktorandperspektiv

Bedömning med motivering: Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Inte tillfredsställande

Till grund för bedömningen i stort ligger brister i student- och doktorandrepresentationen vid lärosätet. Studenterna och doktoranderna har inte rätt att vara representerade på alla möten som de borde. Studenterna och doktoranderna har inte någon tydlig roll i processen för verksamhetsplanering som är grunden i kvalitetssystemet. Lärosätet har inte heller gjort tillräckligt för att öka student- och doktorandengagemanget eller fylla vakanta student- och doktorandrepresentantsposter i beredande och beslutande organ, vilket påverkar det verkliga inflytandet för studenter och doktorander. Trots bedömningen ser bedömargruppen att anställda vid lärosätet har en positiv inställning till student- och doktorandinflytande och gärna vill öka engagemanget hos studenter och doktorander på alla nivåer.

Styrkor:

• Lärosätet har ett avtal med studentkåren som reglerar studentinflytandet.
• Lärosätets institutioner har lokala riktlinjer eller avtal med kårsektioner som reglerar det lokala studentinflytandet.
• Lärosätets anställda har en positiv syn på student- och doktorandinflytande samt studentrepresentation.

Utvecklingsområden:

• Lärosätet bör tydliggöra studenternas, doktorandernas och studentkårens roller i verksamhetsplaneringsprocessen och verksamhetsdialogerna på alla nivåer.
• Lärosätet bör inkludera studentkåren i verksamhetsdialogerna mellan universitetsledningen och fakultetsledningen (Grundaktivitet 1).
• Lärosätet bör intensifiera åtgärder för att tillgodose studenternas och doktorandernas deltagande i berednings- och beslutsprocesser. Särskilt bör lärosätet prioritera arbetet för att inkludera internationella studenter och doktorander.
• Lärosätet bör ge studentkåren mandat att utse doktorandrepresentant i forskningsetiska rådet.
• Lärosätet bör ta fram universitetsgemensamma riktlinjer för arvode till studentrepresentanter.
• Lärosätet bör involvera studentkåren i förarbetet med alla studentenkäter som genomförs, så att frågebatteriet blir så ändamålsenligt som möjligt.

5.1 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, ett systematiskt arbete med att verka för studenters och doktoranders möjligheter och förutsättningar att utöva inflytande över utbildningen och sin studiesituation.

Inte uppfylld

Bedömningsgrunden är inte uppfylld. Bedömargruppen anser att lärosätet inte har tillräckliga rutiner och processer som möjliggör studenters och doktoranders möjligheter till inflytande över utbildningen och studiesituationen. Studenterna saknar tillräckligt inflytande i vissa av de viktiga dialogerna samt berednings- och beslutsprocesser.

Principerna för studentinflytande finns, enligt självvärderingen, i styrdokumenten Arbetsordning för Örebro universitet (2021) och Rektors och prorektors delegationer (2021). Lärosätet och studentkåren har också ett avtal om hur studentinflytandet ska gå till, Avtal om samarbete mellan Örebro universitet och Örebro studentkår, 2019. I avtalet står att det är lärosätets ansvar att se till att det finns strukturer och rutiner för studentinflytandet och att lärosätet ska lämna en förteckning på alla organ där studenterna ska ingå. Utöver det finns även Policy för studentinflytande vid Örebro universitet (2018). Örebro studentkår är organiserad i sektioner utifrån institutionerna och inom kåren finns en doktorandsektion. Det finns lokala riktlinjer som reglerar studentinflytandet på vissa institutioner, exempelvis Studentinflytande vid institutionen för hälsovetenskaper, ORU 2019/00120, eller avtal mellan vissa institutioner och respektive kårsektion, exempelvis Avtal angående samarbete mellan institutionen och Corax, ORU 5.1-05853/2020. Bedömargruppen anser att lärosätet har tydliga ambitioner för studentinflytandet och har tydliga riktlinjer för ansvarsåtaganden genom policyn för studentinflytande samt avtalet mellan lärosätet och studentkåren.

Det framkommer dock i studentinlagan att möjligheterna till inflytande skiljer sig åt mycket mellan olika ämnen och institutioner samt mellan studenter på grundnivå och avancerad nivå samt doktorander. Tre saker som skiljer sig åt, vilket framkommer i studentinlagan och under platsbesöken, är lokala riktlinjer eller avtal mellan institutionerna och den berörda kårsektionen som reglerar bland annat i vilka organ som studenterna har rätt att vara representerade, om kårsektionerna får bidrag från institutionen samt avtal om arvode till studentrepresentanter. Bedömargruppen anser att det vore fördelaktigt att införa lokala riktlinjer eller avtal för alla institutioner och kårsektioner samt utveckla en lärosätesgemensam syn på bidrag från institutionerna och arvodering. I studentinlagan framkommer att doktorander i vissa fall har avråtts ifrån att vara doktorandrepresentanter, eftersom finansieringen av förtroendeuppdrag finansieras via institutionernas fakultetsanslag och på så vis påverkar institutionens forskningsfinansiering. Lärosätet bör därför se över finansieringsmodellen för doktorandrepresentanter.

I Arbetsordning för Örebro universitet (2021) framgår att studenterna har "rätt att vara representerade när beslut fattas eller beredning sker som har betydelse för utbildningen eller studenternas situation". Studentkåren deltar i universitetsledningens beslutsmöten och får möjlighet att delta i beslutande och de flesta beredande organ. Studentkåren har även representanter i institutions- och programråden. Enligt självvärderingen inbjuds studentkåren regelbundet att delta i utvecklingsarbetet och svara på remisser. I Övergripande kvalitetssystem för utbildning och forskning vid Örebro universitet (2022) står det att i grundaktivitet 1, Dialog om utbildning och forskning, diskuteras bland annat "kvalitetsarbete inom utbildning" och "studenters förutsättningar". Det har under intervjuerna framgått att studenterna inte deltar i dialogerna, trots att det framgår av styrdokument och intervjuer att dialogerna är ett viktigt beredande forum. Bedömargruppen anser att studentkåren bör inkluderas i dessa dialoger. Bedömargruppen anser också att studenterna, efter vad som framkommit under platsbesöken, inte har en tydlig roll i processerna för verksamhetsplanering på fakultets- och institutionsnivå. Bedömargruppen anser att lärosätet bör tydliggöra studenternas, doktorandernas och studentkårens roller i processen för verksamhetsplanering samt verksamhetsdialogerna på fakultets- och institutionsnivå.

I självvärderingen, studentinlagan och under platsbesöken framgår det att det är svårt att engagera studenter till att vara studentrepresentanter och att tillsätta studentrepresentanter i alla organ där studenterna har rätt att vara representerade, till exempel i institutions- och programråd. I självvärderingen framgår det att utbildningsutvärderingarna i några fall har visat behov av att öka studentinflytandet på programmen. Det har bland annat fått till följd att lokala riktlinjer har tagits fram, exempelvis Studentinflytande vid institutionen för hälsovetenskaper, ORU 2019/00120. På andra institutioner finns lokala avtal mellan institutionen och berörd kårsektion, exempelvis Avtal angående samarbete mellan institutionen och Corax, ORU 5.1-05853/2020. Studentinlagan och platsbesöken visar att studentkåren anser att universitetet inte gör tillräckligt för att stödja studentkåren i arbetet med att hitta studentrepresentanter och informera om möjligheterna till studentinflytande. Bedömargruppen anser att universitetet bör intensifiera arbetet tillsammans med studentkåren för att hitta metoder som uppmuntrar studenter och doktorander till engagemang och inflytande. Under platsbesöken framkom det att internationella studenters och doktoranders möjligheter till inflytande är lågt, eftersom mycket av det arbetet bara sker på svenska. I självvärderingen framkommer det att lärosätet är medvetet om det och arbetar för att exempelvis översätta fler av lärosätets dokument till engelska. Bedömargruppen anser att det är positivt och uppmuntrar lärosätet att på fler sätt arbeta för att inkludera internationella studenter och doktorander, till exempel genom att hålla möten på engelska.

Det finns riktlinjer för kursvärderingar, Kursvärdering och kursanalys – riktlinjer vid Örebro universitet, 2020. Kursvärderingar genomförs elektroniskt, och utifrån resultatet görs en kursanalys och en kursrapport. Kursrapporten publiceras på det interna webbverktyget Studenttjänster. De kursansvariga ska, enligt självvärderingen, informera studenterna på en kurs om resultatet från föregående kurs. De flesta ämnen har också dialogbaserade återkopplingar från studenter till lärare. Under platsbesöken framkom det att studenterna upplever att frågorna de ska besvara i kursvärderingen inte alltid är relevanta. Det framgick också att återkopplingen från lärarna ibland brister, men enligt självvärderingen, studentinlagan och Universitetskanslersämbetets tillsynsrapport har det tidigare identifierats som en brist och lärosätet arbetar redan med att tydliggöra återkopplingen av resultaten från kursvärderingarna, vilket bedömargruppen starkt uppmuntrar. Under platsbesöken framkom det även att de dialogbaserade utvärderingarna och återkopplingen av dem fungerar bra och engagerar studenterna. Bedömargruppen uppmuntrar därför lärosätet att formalisera och föra in dialogerna i kvalitetssystemet. Av studentinlagan och platsbesöken framgår det att kursvärderingar inte alltid genomförs för doktorandkurser och att doktoranderna i flera fall inte heller har fått möjlighet att ge synpunkter på kursen på annat sätt. Bedömargruppen anser att lärosätet här brister i att ge doktoranderna möjlighet till inflytande över sin utbildning.

Det har genomförts studentenkäter om nöjdhet och studiesituationen under pandemin. Under 2017–2018 genomfördes också en nybörjarenkät, för att få en bild av vilka nybörjarstudenterna var, hur de uppfattade informationen de fick inför sitt studieval och varför de valde lärosätet. Det framkom under platsbesöken att studenterna inte alltid får möjlighet att vara med och ta fram studentenkäter, som nybörjarenkäten. Det är inte heller helt tydligt vem eller vilken grupp som ansvarar för att ta fram dem. Bedömargruppen anser att studenterna bör få en roll i att ta fram studentenkäter och delta i efterarbetet.

Studentkåren och kårsektionerna tillsätter studentrepresentanter i olika organ. Representanter för kurser och program väljs inom aktuell kurs och program. I studentinlagan framkommer det att studentkåren inte tillsätter doktorandrepresentanten i det forskningsetiska rådet. Bedömargruppen anser att valet av doktorandrepresentant ska ligga hos studentkåren, eftersom rådet hanterar frågor som är av stor vikt för forskarutbildningen.