Förutsättningar

Bedömningsområde: Förutsättningar

Bedömning med motivering: Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredställande

Bedömargruppens sammanvägda bedömning är att lärosätet i huvudsak arbetar systematiskt och har väl förankrade rutiner och processer inom bedömningsområdet. Lärosätet har tydliga riktlinjer och flera organ med uppgift att säkerställa struktur och systematik i arbetet med att främja god forskningssed och hantera oredlighet i forskning. Lärosätet arbetar också systematiskt för att skapa goda förutsättningar för forskningens frihet samt för att säkerställa en ändamålsenlig forskningsinfrastruktur.

Lärosätets organisering, uppföljningsmodell och resursfördelningsmodell för forskning skapar förutsättningar för kvalitetsuppföljning samt ger tydliga underlag för beslut om resursfördelning. Bedömargruppen har dock inte funnit stöd för att sättet att organisera, följa upp och resurssätta lärosätets forskning stödjer forskningens och forskningsämnenas utveckling och förnyelse i praktiken. Forskningens organisering i forskningsämnen som leds av en ämnesföreträdare kan skapa förutsättningar för ett nära samband mellan forskning och utbildning. Bedömargruppen identifierar dock en potential att utveckla resursfördelningsmodellen och processerna för att besluta om strategiska satsningar samt inrättande av nya forskningsämnen, för att säkerställa möjligheter till förnyelse och genombrottsforskning utanför forskningsämnenas kärna.

Lärosätets omfattande samarbeten inom ramen för strategiska partnerskapsavtal, samverkansprojekt och centrumbildningar är en styrka. Bedömargruppen finner att en större systematik i arbetet med forskningskommunikation skulle stärka lärosätets profil på området ytterligare.

Det finns en övergripande modell för hur lärosätet arbetar med rekrytering och kompetensförsörjningsplanering. Bedömargruppen har också funnit att det finns strukturer för medarbetarsamtal och vällovliga initiativ för karriärstöd för juniora forskare. Lärosätet behöver dock säkerställa att kompetensutveckling ingår i alla lärares och forskares tjänstgöring samt att medarbetarsamtal genomförs enligt fastställd ordning för alla anställda. Slutligen anser bedömargruppen att lärosätet har ändamålsenliga riktlinjer och rutiner för att främja jämställdhet i forskningens förutsättningar och genomförande.

Bedömargruppen har identifierat följande styrkor inom bedömningsområdet:

• Lärosätet har tydliga riktlinjer för att främja god forskningssed och hantera oredlighet i forskning.
• Lärosätets organisering av forskning och utbildning i gemensamma forskningsämnen är en styrka, som kan skapa förutsättningar för ett nära samband mellan forskning och utbildning.
• Lärosätet värderar forskningens frihet högt och behåller ägarskapet över forskningen, även i samarbeten med näringslivet.
• Lärosätet har en omfattande samverkan med det omgivande samhället och strukturer för extern representation i styrande organ, samverkan och ömsesidigt lärande.
• Lärosätet arbetar systematiskt och långsiktigt för en ändamålsenlig forskningsinfrastruktur som förnyas långsiktigt enligt avvägda prioriteringar.
• Lärosätet arbetar systematiskt för att främja och fördjupa jämställdhet i forskningens förutsättningar och genomförande.

Bedömargruppen har identifierat följande utvecklingsområde inom bedömningsområdet:

• Lärosätet behöver säkerställa att sättet att organisera, följa upp och resurssätta lärosätets forskning stödjer forskningens och forskningsämnenas utveckling och förnyelse i praktiken.
• Lärosätet behöver säkerställa att kompetensutveckling ingår i alla lärare och forskares tjänstgöring samt att medarbetarsamtal erbjuds alla anställda.
• Lärosätet behöver säkerställa systematiskt karriärstöd i alla skeden i karriären oberoende av anställningsform.
• Lärosätet bör säkerställa att kriterierna som behöver vara uppfyllda inför inrättandet av nya forskningsämnen, inte försvårar förnyelse och genombrottsforskning.
• Lärosätet bör tydliggöra systematiken i hur och i vilka kanaler forskningsresultat tillkomna vid lärosätet sprids och kommer till nytta internt och externt.
• Lärosätet bör förtydliga de externa representanternas roller och uppdrag i beredande och beslutande organ.
• Lärosätet bör säkerställa att externa intressenters syn på kvalitet och förbättringsbehov beaktas i det systematiska kvalitetsarbetet på olika nivåer.

Bedömningar av bedömningsgrunder:

2.1. Lärosätet arbetar systematiskt för att främja god forskningssed samt förebygga och hantera oredlighet i forskning.

Uppfylld

Bedömargruppen menar att lärosätet har välutvecklade riktlinjer och flera organ med uppgift att säkerställa struktur och systematik i arbetet för att främja god forskningssed samt förebygga och hantera oredlighet i forskning, exempelvis genom välutvecklade riktlinjer och flera organ med ansvar inom området. Lärosätet säkerställer att information sprids mellan lärosätets olika nivåer samt har utvecklat utbildnings- och informationsinsatser för olika målgrupper inom lärosätet. Det är däremot inte tydligt för bedömargruppen hur riskanalyser och incidenter beaktas i det systematiska kvalitetsarbetet.

I Riktlinjer för prövning av oredlighet i forskning beskrivs definitioner, ansvar, roller och handläggningsordning för prövningsärenden om oredlighet. Syftet med riktlinjerna är att säkerställa att ärenden som initierats vid misstanke om avvikelse från god forskningssed hanteras systematiskt. Av riktlinjerna framgår att om det finns en misstanke om avvikelse från god forskningssed ska det anmälas till rektor eller till nämnden för oredlighet i forskning. Utredningen görs av en universitetsjurist i samråd med rektor. Bedömargruppen anser att riktlinjerna är en bra grund för arbete mot oredlighet i forskning och av självvärderingen och av platsbesöket framgick att lärosätet har en tydlig process för hantering av ärenden. Bedömargruppen noterar dock en något sen datering av lärosätets beslut om ny handläggningsprocess med tanke på att Nämnden för oredlighet i forskning inrättades i januari 2020. Bedömargruppen anser sammantaget att det är positivt att lärosätet aktivt bevakar området och kontinuerligt uppdaterar och utvecklar sitt styrdokument för området.

Bedömargruppen menar att lärosätet har välutvecklade riktlinjer och flera organ med uppgift att säkerställa struktur och systematik i arbetet för att främja god forskningssed samt förebygga och hantera oredlighet i forskning. I självvärderingen och underlagen framgår att lärosätet i utvecklingen av systemet har tydliggjort hur information ska spridas mellan nivåer inom lärosätet samt etablerat utbildnings- och informationsinsatser för olika målgrupper inom lärosätet. Det är däremot inte tydligt för bedömargruppen hur lärosätet beaktar riskanalyser och incidenter i det systematiska kvalitetsarbetet.

I självvärderingen framgår att lärosätet infört Rektors kvalitetsrapport, och att den tillsammans med årsredovisning samt rapport om intern styrning och kontroll är underlag för rektors årliga återkoppling till styrelsen. Bedömargruppen anser därmed att lärosätet har vidareutvecklat kvalitetsledningssystemet och skapat en tydligare koppling till och delaktighet i styrelsen. Bedömargruppen anser att det är positivt att styrelsen nu via rektors kvalitets- samt tertialrapporter får ett underlag för att bedöma om till exempel förändringar av processen att främja en god forskningssed och förebygga oredlighet i forskning har avsedd effekt. Det är däremot inte tydligt för bedömargruppen hur riskanalyser och incidenter av forskningsfusk tas in i rapporterna.

Bedömargruppen anser att det är en styrka med två forskningsetiska råd som har i uppdrag att verka för att forskarna har kunskap i forskningsetik. Vidare framkommer i självvärderingen att en rad utbildningar, workshoppar och informationsmöten har arrangerats för att främja god forskningssed inom organisationen. Bedömargruppen anser att det är en styrka, och lärosätet är också medvetet om behovet att säkerställa tillgänglig utbildning på engelska. Bedömargruppen ser även positivt på att ett arbete är initierat att översätta relevant information och dokument till engelska.

2.2. Lärosätet arbetar systematiskt för att skapa goda förutsättningar för forskningens och forskningsmiljöernas utveckling och förnyelse.

Inte uppfylld

Sammantaget menar bedömargruppen att lärosätets organisering, uppföljningsmodell och resursfördelningsmodell för forskning skapar förutsättningar för kvalitetsuppföljning inom forskningsämnet samt ger tydliga underlag för beslut om resursfördelning. Bedömargruppen har dock inte funnit stöd för att sättet att organisera, följa upp och resurssätta lärosätets forskning stödjer forskningens och forskningsämnenas förnyelse i praktiken.

Enligt självvärderingen arbetar lärosätet för att skapa förutsättningar för forskningens utveckling och förnyelse genom sitt sätt att organisera forskningen, styra resurser och utforma sitt kvalitetsledningssystem. Forskningsverksamheten är organiserad i forskningsämnen som leds av en ämnesföreträdare. Bedömargruppen ser flera fördelar med att organisera forskningen på detta vis, där forskningsämnet samtidigt utgör ramen för olika interna kvalitetsuppföljningar och regelbundna granskningar. Exempelvis menar bedömargruppen att ämnesföreträdarens dubbla ansvar för både forskning och utbildning inom forskningsämnet kan vara en god grund för en nära koppling däremellan. Bedömargruppen menar också att det kan skapa förutsättningar för kvalitetsuppföljning inom ämnet samt underlag för beslut om resursfördelning. Bedömargruppen har dock inte funnit stöd för att sättet att organisera, följa upp och resurssätta lärosätets forskning stödjer forskningens och forskningsämnenas utveckling och förnyelse i praktiken.

En väsentlig del av styrningen av forskningen är enligt självvärderingen lärosätets interna resursfördelningsmodell (Resursfördelningsmodell vid Luleå tekniska universitet). Lärosätet tillämpar en prestationsinriktad styrning av hur de resurser som tilldelas lärosätet ska fördelas vidare inom verksamheten. Det sker genom volymanslag, basanslag och strategiska anslag. Genom fakultetsnämndernas årliga uppföljning av forskningsämnen inom ramen för Modell för utvärdering av forskningsämnen hämtas information in, som ligger till grund för resursfördelning och det strategiska förändringsarbetet kopplat till forskningsämnena.

Bedömargruppen anser att de strategiska resursfördelningsbesluten utgår från en mall med aspekter som passar främst kvantitativt inriktad forskning, det vill säga exempelvis forskning som bedrivs vid den tekniska fakulteten. Därmed ser bedömargruppen en risk i att resursfördelningsmodellen nedprioriterar forskning som bedrivs inom delar av lärosätet, exempelvis den filosofiska fakulteten, där kvalitativa metoder och andra publiceringstraditioner är dominerande. Bedömargruppens uppfattning förstärktes också vid platsbesöket. Lärosätet har gjort en del modifieringar av modellen för att kompensera obalanser, men bedömargruppen menar att lärosätet behöver överväga ytterligare åtgärder för att säkerställa goda förutsättningar för forskningens utveckling och förnyelse inom alla lärosätets institutioner och forskningsämnen.

Bedömargruppen ser i detta sammanhang också behov av att lyfta fram betydelsen av regelbunden extern granskning för att stödja förnyelse inom alla forskningsämnen. Avsaknaden av regelbundna externa granskningar av lärosätets forskning riskerar att leda till att initiativ till utveckling och förnyelse av forskningen initieras utifrån lärosätets interna perspektiv och bedömning, snarare än utifrån omvärldens behov eller nationella och internationella perspektiv.

Bedömargruppen vill också peka på att modellens tydliga relation mellan tidigare och ny resursfördelning som kontinuerligt bygger på forskningsoutput bidrar till att förstärka de forskningsämnen som redan är starka och framgångsrika inom de indikatorer som mäts i uppföljningarna medan nya eller mindre framgångsrika forskningsämnen inte får samma finansiella stöd att växa och utvecklas. Bedömargruppen ser också en risk i att möjligheterna till förnyelse genom att forskningsidéer som ligger i utkanten av forskningsämnet kan vid fördelning av ämnets volymanslag nedprioriteras av den ämnesansvariga. Bedömargruppen menar att de täta uppföljningsintervallen därmed medför att det kan vara riskfyllt ur finansieringsperspektiv för ett forskningsämne att satsa på förnyelse i stället för på ett mer etablerat forskningsfokus inom ämnet. Bedömargruppen anser därför att lärosätets val att organisera forskningen i forskningsämnen tillsammans med uppföljningsmodellen och resursfördelningsmodellen sammantaget riskerar att ha en konserverande effekt, snarare än att underlätta utveckling och förnyelse.

Inrättande, omprövning och avveckling av ett forskningsämne sker med utgångspunkt i Riktlinjer för inrättande, omprövning och avveckling av forskningsämnen. För att inrätta ett forskningsämne måste ämnet bidra till lärosätets strategi och profil, och lärosätet måste bedöma att ämnet kan erbjuda tillräcklig handledarkompetens och handledarkapacitet. Finansieringen för minst fem år framåt ska kunna uppvisas och det ska finnas existerande och potentiella samverkanspartners samt anknytning till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå. Bedömargruppen anser att det är relevanta kriterier. Att utveckla ny utbildning eller nya utbildningsmoment i befintliga utbildningar kan dock vara långsamma processer. Det kan också ta tid och resurser att säkerställa forskningskompetens och forskningsaktivitet, enligt bedömargruppen. Bedömargruppen identifierar därför en risk att alltför stränga kriterierna för inrättande av nya ämnen kan försvåra förnyelse och genombrottsforskning.

Självvärderingen beskriver att avveckling av forskningsämnen kan föranledas av att ämnet vid upprepade utvärderingar inte når uppsatta krav eller inte är prioriterat ur ett lärosätesövergripande perspektiv. Arbetsprocessen och tidsplanen från identifiering av kvalitetsbrister till avveckling uppfattar bedömargruppen som otydlig. Ett utvecklingsområde kan vara att förtydliga beslutskriterierna för valet av åtgärd när lärosätet identifierar bristerna. Det behöver bli tydligt om bristerna inom ett forskningsämne är så betydande att ämnet ska avvecklas snabbt, eller om lärosätet ska låta ett forskningsämne med identifierade brister åtgärda bristerna med stöd av en handlingsplan i stället.

Hanteringen av centrumbildningar regleras av Riktlinjer för centrumbildningar vid Luleå tekniska universitet. Under platsbesöket framkom att de strategiska framtidsområdena och centrumbildningarna värderas högt som möjligheter att i samverkan med externa intressenter utveckla forskningens kvalitet, vilket bedömargruppen uppfattar som positivt. Lärosätet kan överväga att utöka satsningarna på ämnesöverbryggande centrumbildningar och strategiska satsningar, för att underlätta genombrottsforskning och förnyelse.

2.3. Lärosätet arbetar systematiskt för att skapa goda förutsättningar för forskningens frihet.

Uppfylld

Sammantaget anser bedömargruppen att lärosätet arbetar systematiskt för att skapa goda förutsättningar för forskningens frihet. I samarbeten med externa parter behålls ägarskapet över forskningen. Bedömargruppen anser att organiseringen av forskning i forskningsämnen kan ge förutsättningar för forskningens frihet inom respektive ämne men organiseringen stödjer inte frihet för forskningsfrågor i gränslandet mellan ämnen. Tillskapande av ämnesöverbryggande akademier anser bedömargruppen är goda exempel på att ytterligare främja forskningens frihet.

I självvärderingen och vid platsbesöket framgår att forskare inom lärosätet fritt kan välja forskningsproblem, planera och genomföra forskningsprojekt samt publicera forskningsresultat. Bedömargruppen anser att det visar att forskningens frihet värderas högt på lärosätet och ser även positivt på att lärosätet i samarbeten med externa parter även behåller ägarskapet över forskningen. Enligt bedömargruppen är en förutsättning för forskningens frihet även att forskningsfrågor i ytterkanterna av forskningsämnena får möjligheter att utvecklas. Bedömargruppen identifierar att den starka förankringen av all forskning inom de forskningsämnen som lärosätet har definierat kan innebära en risk att hämma möjligheten till det. I synnerhet eftersom nya projekt utanför eller i gränslandet till forskningsämnet förutsätter att forskaren själv attraherar externa medel. Bedömargruppen ser en risk i att angelägna forskningsprojekt inom forskningsfält där det är svårare att beviljas externa medel kan få svårt att genomföras.

För forskning gäller enligt självvärderingen att forskningsproblem och forskningsmetoder fritt får väljas samt att forskningsresultat fritt får publiceras. Lärosätet anger att det säkerställer att de principerna följs genom sin organisering av forskning baserat på forskningsämnen, genom LTU:s resursfördelningsmodell samt genom fakultetsnämndernas kollegiala granskning av forskningsverksamheten. Bedömargruppen uppfattar forskningens frihet som prioriterad av lärosätet. Vid platsbesöket framkom också att lärosätet även i forskning som bedrivs i nära samarbete med industrin behåller ägarskapet.

Under ledning av ämnesföreträdarna har forskningsämnena enligt självvärderingen frihet att styra ämnets utveckling inom den ram som den fastställda ämnesbeskrivningen ger. Ämnesbeskrivningen för ett forskningsämne definierar vetenskapsområde och eventuell inriktning utifrån forskargruppens val av positionering och behov av forskningsöverbyggnad till lärosätets utbildning. Självvärderingen visar också att ämnesbeskrivningen kan omprövas över tid. Bedömargruppen anser att det därmed finns en övergripande tydlig struktur för att säkerställa forskningens frihet. I den förefaller ämnesföreträdarna ha en stor roll, och på platsbesöket framkommer att genomförande av nytänkande forskning hos enskilda forskare bygger mycket på att forskaren själv ansöker och beviljas externa medel.

Bedömargruppen kan dock även se en risk att systemet har en konserverande effekt och inte skapar tillräckliga förutsättningar och möjligheterna för nytänkande projekt, i synnerhet om projektens inriktning ligger i utkanten av befintliga forskningsämnen. Ett gott exempel på hur den risken kan minskas ser bedömargruppen i att lärosätet skapar strukturer och forskningsnätverk som bryggar över mellan flera forskningsämnen, som Akademi för hälsa respektive för lärande. Bedömargruppen ser att lärosätet har potential att ta fler liknande initiativ för att främja forskningens frihet.

2.4. Lärosätet arbetar systematiskt för att säkerställa ett nära samband mellan forskning och utbildning i verksamheten.

Uppfylld

Sammantaget anser bedömargruppen att lärosätet arbetar systematiskt för att säkerställa ett nära samband mellan forskning och utbildning i verksamheten genom sitt sätt att organisera, strukturera, leda och följa upp kvalitet i verksamheten. Bedömargruppen anser att det är en fördel att organisera verksamheten i forskningsämnen som innefattar både forskning och utbildning inom ämnet. Lärosätet bör dock se över om inte forskningens nytta av utbildningsanknytning kan synliggöras och bidra till att öka forskningens relevans och nyttiggörande.

Bedömargruppen anser att en organisation i forskningsämnen som leds av en ämnesföreträdare skapar en ändamålsenlig grund för ett nära samband mellan forskning och utbildning. Sambandet följs upp genom Modell för utveckling och utvärdering av utbildning samt i Modell för utvärdering av forskningsämnen, där andelen av medarbetarna inom forskningsämnet som har vetenskaplig/konstnärlig kompetens i forskningsämnet är en indikator som analyseras. I den självvärdering som ämnesföreträdaren ska skriva inom ramen för Modell för utvärdering av forskningsämnen ingår att beskriva forskningens relevans för den utbildning där forskningsämnet ingår. Bedömargruppen anser att det är en styrka att alla utbildningar är knutna till forskningsämnen på det sättet, vilket kan ge goda förutsättningar för en forskningsintegrerad utbildning.

Styrning i frågor som rör sambandet mellan forskning och utbildning utgår från styrdokumenten Riktlinjer för utbildning på grundnivå och avancerad nivå, Anvisningar gällande utformning av utbildningsplaner och examensbeskrivningar och Riktlinje för inrättande, omprövning och avveckling av forskningsämnen. För inrättande av en utbildning krävs att utbildningen har en relevant och tillräcklig forskningsöverbyggnad och att det finns förutsättningar i form av tillräcklig akademisk kompetens. Motsvarande gäller för inrättande av forskningsämne, det vill säga att ämnet ska ha anknytning till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå. Bedömargruppen ser den organisationen som en styrka som skapar förutsättningar för ett nära och bilateralt samband mellan forskning och utbildning.

Självvärderingen betonar att arbetet med att säkerställa ett nära samband mellan forskning och utbildning utförs på institutionsnivå av utbildningsledare, kursansvariga och ämnesföreträdare. Bedömargruppen ser en styrka i att examinator och kursansvarig lärare har ett särskilt ansvar för att kursens upplägg svarar mot aktuellt forskningsläge, samt att huvudansvarig utbildningsledare har ett övergripande ansvar för att utveckla utbildningarna i samråd med ämnesföreträdarna och fakultetsnämnden.

Bedömargruppen konstaterar samtidigt att sambandet mellan forskning och utbildning i självvärderingen främst beskrivs i termer av utbildningarnas forskningsanknytning. Det är för bedömargruppen mer oklart hur lärosätet säkerställer nyttan för forskningen att utbildningen är anknuten till forskning. Bedömargruppen anser att potentialen av utbildningsanknytning för att utveckla forskningen inte är fullt utnyttjad, utan kan ses som ett kvarstående utvecklingsområde. I intervjuer framkom att det bedrivs många projektkurser där studenter arbetar i projekt med forskare på lärosätet och eller i industrin. Bedömargruppen anser att studenternas delaktighet i och förståelse av lärosätets forskning samt studentprojekt i näringslivet kan bidra till att både sprida forskningsresultat och föra med sig nya forskningsfrågor till forskarna.

2.5. Lärosätet arbetar systematiskt för att följa upp sina insatser för att stärka forskningens kvalitet och relevans genom samverkan och ömsesidigt lärande; lärosätet arbetar systematiskt för att forskningsresultat tillkomna vid lärosätet sprids och kommer till nytta.

Uppfylld

Sammantaget anser bedömargruppen att lärosätets säkerställer att dess omfattande samverkan har en gynnsam inverkan på forskningens kvalitet. Den här positiva inverkan skulle kunna fördjupas ytterligare genom en bättre integrering av externa representanter på alla nivåer i kvalitetsledningssystemet. Lärosätets omfattande samarbeten inom ramen för strategiska partnerskapsavtal, samverkansprojekt och centrumbildningar är en styrka och bidrar till en mångfald av perspektiv som kan säkerställa nyttorealisering. Bedömargruppen finner att en större systematik i arbetet med forskningskommunikation skulle stärka lärosätets profil på området ytterligare. Slutligen anser bedömargruppen att lärosätet kan systematiskt använda lärosätets omfattande externa samverkan i kvalitetsarbetet ännu mer, för att få en säkrare värdering av forskningens relevans och omvärldens uppfattning av forskningens kvalitet.

Av självvärderingen framgår att samverkan är en central del i lärosätets profil och identitet, vilket bedömargruppen anser tydliggörs i organisationens kvalitetspolicy och övergripande strategiska planer. I Vision 2030 och Strategisk plan 2020–2025 beskrivs samverkan som en viktig del för att skapa samhällsnytta. Enligt självvärderingen har en rad satsningar och aktiviteter initierats i den riktningen, som strategiska partnerskapsavtal med bland annat andra lärosäten, samverkansprojekt med näringslivet, samverkan med offentlig sektor, inrättande av centrumbildningar, forskningssamarbeten och uppdragsutbildningar. Bedömargruppen anser därför att lärosätet arbetar systematiskt för att stärka forskningens kvalitet och relevans. Bedömargruppen anser att satsningarna är positiva och är ett led i strävan att uppnå lärosätets vision. Självvärderingen redovisar också hur verksamhetsstödet hjälper forskarna med att sprida forskningsinformation utanför lärosätet.

Bedömargruppen anser att lärosätet kan tydliggöra roller, liksom syftet med externa representanter inom lärosätets beredande och beslutande organ samt hur representanterna förväntas bidra i kvalitetsarbetet. Lärosätet bör utveckla systematiken i kommunikationen, för att synliggöra forskningens nyttiggörande i bredare sammanhang. Samverkan och relevans saknas till exempel som uppföljningsmått i lärosätets interna uppföljning av forskning. Ett införande av sådana indikatorer skulle kunna ge ytterligare perspektiv på framför allt värdering av relevans.

Självvärderingen redogör för hur den systematiska kvalitetsuppföljningen av lärosätets samverkansinsatser sker dels genom den ordinarie uppföljningsprocessen, dels genom fakultetsnämndernas uppföljningar och utvärderingar. Lärosätet kvalitetssäkrar forskningsämnenas arbete med samverkan inom ramen för Modell för utvärdering av forskningsämnen. Bedömargruppen anser att det är angeläget att kvalitetsuppföljningen inkluderar värdering av forskningens relevans, men är samtidigt medvetna om svårigheterna i en sådan ansats. Bedömargruppen har noterat att lärosätet har lagt till värdering av relevans i självvärderingsmallen men forskningsämnenas svar på frågan var begränsade. Fakultetsnämndens åtgärd är att förtydliga frågan i kommande uppföljningsomgång, vilket bedömargruppen anser är positivt.

Externa intressenters värdering av forskningens relevans är central och uppföljning sker också direkt vid olika möten med samverkanspartner. Den ömsesidiga förståelsen säkerställs genom så kallade högnivåmöten där forskningsprojekt definieras, planeras och följs upp. Bedömargruppen anser överlag att systematiken och ändamålsenligheten i det arbetssättet är övertygande i relation till bedömningsgrunden.

Vid platsbesöket framkom att samverkan värderas högt inom organisationen. Särskilt de strategiska framtidsområdena, centrumbildningarna och betydelsen av externa representanter i fakultetsnämnderna framförde lärosätet som exempel på hur lärosätets samverkansprofil tar sig uttryck. Vid platsbesök framhölls att samverkan involverar hela lärosätet samt att samarbetet med avnämarna och industrin sitter i väggarna och sker per automatik. Bedömargruppen anser att den samsynen inom organisationen är positiv och ett uttryck för lärosätets framgångsrika systematiska arbete med att följa upp insatser för att stärka forskningens kvalitet och relevans. Överlag verkade lärosätets representanter vara nöjda med kvalitetsledningssystemet i det hänseendet, med en fungerande stödjande funktion och hög medvetenhet om sina egna roller i systemet.

Med grund i platsbesöken anser bedömargruppen inte att lärosätet lyckats med att överföra medarbetarnas medvetenhet om och förståelse av kvalitetsledningssystemet till de externa representanter som ingår i lärosätets olika organ. Bedömargruppen rekommenderar att lärosätet tydligare informerar externa representanter om deras roll i kvalitetsledningssystemet och möjlighet att bidra till lärosätets kvalitetsutvecklande arbete. Det framkommer även att det ofta upplevs svårt att rekrytera externa ledamöter till olika organ.

Lärosätet bör även överväga om externa representanter huvudsakligen bör ingå i beslutande organ, som fakultetsnämnderna, eller i viktiga beredande organ, som fakultetsnämndernas utskott och de fakultetsgemensamma arbetsgrupperna. Bedömargruppen anser att en mer integrerad roll för externa representanter i de beredande och beslutande organen skulle fördjupa de gynnsamma effekterna av lärosätets i övrigt mångfacetterade samarbeten.

Lärosätets strategiska plan berör påverkan och positionering, men den beskriver inte närmare hur lärosätet bör arbeta för att sprida forskningsresultat. Universitets publiceringspolicy ger riktlinjer kring publicering, särskilt rörande open access. Enligt självvärderingen stimulerar lärosätets interna resursfördelningsmodell till ökad publicering och därmed spridning av forskningsresultat. I den ordinarie uppföljningsprocessen och i fakultetsnämndernas uppföljningar och utvärderingar används kvantitativa mått med betoningen på vetenskaplig publicering, exempelvis antalet publicerade artiklar i välrenommerade tidskrifter. Vissa institutioner, där det finns tradition av att publicera sig i andra kanaler, premierar också monografier och bokkapitel. Det finns även ett kommunikationsstöd vid det centrala verksamhetsstödet samt kommunikatörer på institutionsnivå, något som i vissa fall har lett fram till lokala kommunikationsplaner. Vid platsbesöket betonades den egna webbplatsen samt ett kontinuerligt arbete med att sprida kunskap och information om den forskning som bedrivs. Exempel som gavs var att publicera nyhetsartiklar och pressmeddelanden i olika medier och att forskare publicerar sig och deltar på konferenser. Bedömargruppen anser dock att lärosätet kan tydliggöra systematiken i hur och i vilka kanaler forskningsresultat tillkomna vid lärosätet sprids och kommer till nytta internt och externt.

I självvärderingen anger lärosätet att en intern arbetsgrupp under 2021 överlämnade 27 olika rekommendationer för förbättringsåtgärder för arbetet med lärosätesövergripande forskningskommunikation. Bedömargruppen anser att det är utmärkt att lärosätet nu omvandlat dessa rekommendationer till en handlingsplan som under 2022 följs upp av en styrgrupp ledd av lärosätets rektor. En lärosätesövergripande kommunikationsplan eller motsvarande, anser bedömargruppen ytterligare skulle kunna bidra till att säkerställa långsiktig och systematisk kommunikation av exempelvis lärosätets kvalitetssäkring av forskning och forskningsresultat.

2.6. Lärosätet arbetar systematiskt för att långsiktigt säkra kompetensförsörjning för forskningens utveckling och förnyelse; lärosätet arbetar systematiskt för att skapa goda förutsättningar för kompetensutveckling samt erbjuder välfungerande karriärstöd för forskare i alla skeden i karriären oberoende av anställningsform.

Inte uppfylld

Bedömargruppens intryck är att det finns en övergripande modell för hur lärosätet arbetar med rekrytering och kompetensförsörjningsplanering med utgångspunkt i forskningens och utbildningsverksamhetens utveckling och förnyelse. Bedömargruppen har också funnit att det finns strukturer för medarbetarsamtal och vällovliga initiativ för exempelvis karriärstöd för juniora forskare. Bedömargruppen menar dock att lärosätet behöver säkerställa att kompetensutveckling ingår i alla lärare och forskares tjänstgöring samt att medarbetarsamtal genomförs enligt den fastställda ordningen för alla anställda. Bedömargruppen har också identifierat ett behov av att säkerställa systematiskt karriärstöd i alla skeden i karriären oberoende av anställningsform.

Enligt självvärderingen är utgångspunkten för rekryteringen av lärare att anställa medarbetare med hög vetenskaplig/konstnärlig, pedagogisk och annan relevant skicklighet. Lärosätets strategi för att förverkliga det är att i första hand anställa professorer, biträdande professorer eller lektorer samt lärare som avlagt doktorsexamen eller har motsvarande konstnärliga kvalifikationer enligt lärosätets Riktlinjer för lärarrekrytering. Av bedömningsunderlagen framgår att prefekten ansvarar för att leda och utveckla institutionens strategiska arbete med kompetensförsörjning, avdelningschefen ansvarar för resultat och personal på avdelningen. Vid vissa institutioner är ansvaret för kompetensförsörjning delegerat till ämnesansvarig. Både självvärderingen och platsbesöken visar att lärosätet använder sig av kompetensförsörjningsplanering för att arbeta proaktivt med kompetensförsörjning utifrån forskningens- och utbildningsverksamhetens behov. Kompetensförsörjningsplanerna ger enligt bedömargruppen lärosätet stöd i arbetet med att identifiera och analysera framtida behov för forskningens utveckling och förnyelse. Arbetet följs upp i fakultetsnämndernas utvärderingar och institutionernas övergripande analys, och planerade åtgärder ska beskrivas i respektive verksamhetsplan. Bedömargruppen anser därmed att rutiner och ansvar för rekrytering och kompetensförsörjning framstår som ändamålsenliga.

Utvecklingsbehov och förbättringar på gruppnivå av kompetensförsörjning och kompetensutveckling identifieras, enligt självvärderingen, genom fakultetsnämndernas utvärderingar av forskningsämnen samt i samband med inrättande eller omprövning av forskningsämnen. I den självvärdering som ämnesföreträdarna ska sammanställa inför fakultetsnämndens utvärdering av forskningsämnen ingår att redogöra för personal- och doktorandgruppens sammansättning och då särskilt beakta eventuella obalanser i befattningskategorier, ålder och kön inklusive rekryteringsbehov. För doktoranderna ska ämnesföreträdarna även ange och kommentera finansieringsformen. Bedömargruppen anser att formerna framstår som ändamålsenliga för både redogörelsen för och uppföljningen av kompetensförsörjningsplaneringen.

På individnivå är medarbetarsamtal en viktig källa till information i frågor som rör exempelvis behovet av kompetensutveckling, enligt självvärderingen. Lärosätet anger i självvärderingen att det finns vissa brister i medarbetarsamtalens genomförande, inte minst för doktoranderna. Lärosätet har inte statistik som skiljer på de doktorander som aldrig erbjudits ett medarbetarsamtal och de som valt att inte utnyttja möjligheten. Enligt studentinlagan finns tecken på brister i det faktiska genomförandet av doktorandernas medarbetarsamtal, där så många som en tredjedel av doktorander aldrig tycks ha erbjudits medarbetarsamtal under åren 2019–2021. Platsbesöket visade också att det fanns en otydlighet och att lärosätet förtydligat vem som ska hålla medarbetarsamtal med doktoranderna. Enligt lärosätets uppgift vid platsbesöket hade prefekterna ett uppdrag att varje år rapportera till fakultetsnämnderna i vilken omfattning medarbetarsamtal genomförts. Även om bedömargruppen anser att åtgärderna både är relevanta och positiva, så har bedömargruppen inte utifrån de bedömningsunderlag som ingått i granskningen kunnat verifiera att en återrapportering skett till fakultetsnämnderna om genomförda medarbetarsamtal. Bedömargruppen menar därför att lärosätet bör säkerställa att medarbetarsamtal genomförs enligt den fastställda ordningen.

Förutsättningen för att den undervisande personalen ska kunna avsätta arbetstid för forskning/konstnärligt utvecklingsarbete och kompetensutveckling, till exempel kurser av relevant karaktär, är att de själva aktivt söker finansiering, enligt självvärderingen. I den interna anslagsfördelningen avsätts medel för strategiska satsningar som i sin tur kan fördelas till lärares/forskares kompetensutveckling. Självvärderingen beskriver att områden som arbetsmiljöfrågor och ledarskap är angelägna områden, där det i lärosätet bedömer att det finns behov av att säkerställa goda förutsättningarna för kompetensutveckling för all personal. Vid platsbesöken förstärktes bedömargruppens intryck att kompetensutveckling är individuellt dimensionerad vid lärosätet, och att det innebär att inte alla kontinuerligt har tid för kompetensutveckling inom sin tjänstgöring. Bedömargruppen konstaterar därmed att förutsättningarna för kompetensutveckling ser olika ut inom olika forskningsämnen och för olika individer. Här finns betydande skillnader i förutsättningar beroende på resursfördelning till forskningsämnet, enligt bedömargruppen.

Bedömargruppen vill peka på att resursfördelningsmodellen som kontinuerligt bygger på forskningsresultat bidrar till att förstärka de forskningsämnen som redan är starka och framgångsrika. Nya eller mindre framgångsrika forskningsämnen får inte samma finansiella stöd att växa och utvecklas, och kan därmed även få svårt att skapa goda förutsättningar för kompetensutveckling för sina medarbetare. Detta bekräftades också vid det andra platsbesöket. Bedömargruppen menar att det är en svaghet att inte alla lärare och forskare får kontinuerlig möjlighet att följa utvecklingen inom sitt ämne, att utveckla sina vetenskapliga och pedagogiska färdigheter och förhållningssätt samt i övrigt bredda och fördjupa sin kompetens. Bedömargruppen menar därför att lärosätet behöver säkerställa att alla lärare och forskare får förutsättningar för kontinuerlig kompetensutveckling. Inte minst viktigt är, enligt bedömargruppen, att bevaka att medarbetare inom volymmässigt mindre eller mindre framgångsrika forskningsämnen, enligt lärosätets fastställda indikatorer, inte förfördelas.

Bedömargruppen anser att det är positivt att kompetensförsörjning och kompetensutveckling är nära sammankopplat med utvecklingsbehov som har identifierats inom forskningsämnena eller inom annan gruppering, exempelvis inom en institution. Målet med det är enligt lärosätets självvärdering att identifiera vilken kunskap och kompetens som finns respektive saknas inom ett forskningsämne, och utifrån det genomföra insatser som är väl anpassade efter tillgängliga resurser. På ett övergripande plan menar bedömargruppen att det i sig är positivt om lärosätet bygger kompetensutvecklande insatser på identifierade behov. Bedömargruppen har dock inte i de underlag som ingått i granskningen, exempelvis i självvärderingar, fakultetsnämndens rapporter eller institutionernas verksamhetsplaner, fått övertygande bevis för systematiken i att tydliga kompetensbehov identifieras och att riktade kompetensutvecklingsinsatser planeras och genomförs utifrån detta. Bedömargruppen menar även att ett behovsstyrt perspektiv på kompetensförsörjning ställer stora krav på dem som definierar behovet och de processer som fångar upp behoven. Bedömargruppen vill i det sammanhanget lyfta fram att bedömargruppen i det samlade bedömningsunderlaget inte kunnat identifiera vilka kriterier eller kompetenskrav som ställs för uppdrag som ämnesföreträdare utöver att vederbörande ska vara professor. Det är inte heller tydligt för bedömargruppen vilka processer som syftar till att fånga upp enskilda forskares och doktoranders behov samt hur återkoppling till dem i dessa frågor sker. Att förtydliga de delarna anser bedömargruppen är ett utvecklingsområde som lärosätet bör arbeta vidare med.

Av självvärderingen framgår att den långsiktiga kompetensförsörjningen är en utmaning för flera forskningsämnen. Det framgår även av forskningsämnens självvärderingar och institutioners verksamhetsplaner som ingår i granskningens stickprov. Karriärstödsatsningen för juniora forskare lyfts fram av lärosätet som en potentiell, om än tidsbegränsad, åtgärd för att möta den utmaningen. En annan åtgärd handlar om att tydliggöra riktlinjer för sakkunniga samt att ge kurser i frågan för ledamöter och externa representanter i anställningsnämnder. Vid platsbesöken framkom också ett behov av mer stöd för karriärutveckling och att höja värdet av högskolepedagogisk meritering. Trots flera goda exempel menar bedömargruppen sammantaget att en systematisk lärosätesövergripande genomlysning av hur lärosätet arbetar med karriärplanering och karriärstöd, inte minst i relation till tidsbegränsade anställningar, skulle vara förtjänstfull och kunna stärka lärosätets systematiska arbete med karriärstöd för forskare i alla skeden av karriären och oberoende av anställningsform.

2.7. Lärosätet arbetar systematiskt för att ge forskningen ett ändamålsenligt stöd; lärosätet har ändamålsenliga processer för prioritering och långsiktig förnyelse av forskningsinfrastrukturer.

Uppfylld

Sammantaget anser bedömargruppen att lärosätets övergripande verksamhetsstöd är organiserat i avdelningar som framstår som ändamålsenliga för forskningen. Avdelningarna utvärderar och utvecklar sin verksamhet kontinuerligt enligt sitt uppdrag samt driver strukturerade processer för ändamålsenlig prioritering och långsiktig förnyelse av forskningsinfrastruktur. Bedömargruppen konstaterar dock att det i beskrivningen av kvalitetsledningssystemet inte framgår hur processerna för verksamhetsstödets systematiska förbättringsarbete är utformade. Ämnesföreträdarna har ett stort ansvar för utveckling och prioritering av resurser för den lokala forskningsinfrastrukturen för respektive ämne vilket bedömargruppen ser både styrkor och svagheter med. Det övergripande intrycket är dock att lärosätet arbetar systematiskt och långsiktigt för en ändamålsenlig forskningsinfrastruktur som förnyas långsiktigt enligt avvägda prioriteringar.

Lärosätets centraliserade organisation för verksamhetsstöd omfattar enligt självvärderingen en rad processer som ger forskningen stöd, bland annat bibliotek, juridiskt stöd, grants office och it-stöd. Den enskilda forskaren får även stöd i sin forskning av ämnesföreträdaren. Enligt självvärderingen ansvarar ämnesföreträdaren för ämnets utveckling och säkerställer ekonomiska resurser för forskningen via externa medel. Ämnesföreträdaren vägleder ämnets forskare i arbetet med att utveckla nya forskningsprojekt och säkerställer resurser för att bidra till utveckling av forskningsämnet, exempelvis genom att frigöra tid till ansökningsskrivande, säkerställa medfinansiering till projekt och finansiering av doktorander eller genom nyrekryteringar. Ämnesföreträdaren ska också säkerställa att forskarna får ändamålsenligt stöd via olika former av möten där forskningsfrågor, forskningsstrategier, omvärldsbevakning och finansieringsmöjligheter diskuteras. Ämnesföreträdaren ansvarar även för att doktoranderna inom forskningsämnet har goda förutsättningar. Fakultetsnämnderna samlar regelbundet ämnesföreträdarna inom respektive fakultet till en lärosätesövergripande dialog om forskning och forskningens förutsättningar. Vid platsbesöken presenterade representanter för verksamhetsstödet och ämnesföreträdare en övervägande positiv bild av arbetssättet. Bedömargruppen anser därmed att upplägget framstår som ändamålsenligt för lärosätet.

Vid det första platsbesöket framhölls att verksamhetsstödets primära roll är att säkerställa ändamålsenliga verksamhetsstödjande processer, vilket bedömargruppen instämmer i. Bedömargruppen menar dock att verksamhetsstödets rutiner och arbetssätt behöver förtydligas för att kontinuerligt säkerställa ett ändamålsenligt forskningsstöd utifrån kärnverksamhetens behov. Bedömargruppen saknar beskrivningar och exempel på hur forskningsverksamhetens behov efterfrågas, tas om hand och omsätts i åtgärder i verksamhetsstödet, liksom hur lärosätet säkerställer att dimensionering och inriktning av verksamhetsstödet för forskning är ändamålsenligt utformat, exempelvis utifrån fakultetsnämndernas utvärdering av forskningsämnen.

I självvärderingen framhålls att lärosätet på central nivå har skapat förutsättningar för förnyelse av forskningsinfrastrukturen med hjälp av medel för laborativ verksamhet via en särskild fond för forskningsinfrastruktur. Forskare erbjuds att lämna in ansökningar till fonden två gånger per år. En styrgrupp samordnar och prioriterar inkomna ansökningar inför beslut av rektor. Bedömargruppen anser att den lösningen är ändamålsenlig för lärosätet som har en tydlig experimentell och tillämpad profil, ett intryck som också stärktes vid platsbesöken. I självvärderingen redovisas hur ett forskningsinfrastrukturprogram som initierades 2020 har till syfte att skapa förutsättningar för planering, uppföljning och stöd för lärosätets interna forskningsinfrastruktur samt förutsättningar för samverkan om uppbyggnad av en nationell och internationell infrastruktur. Bedömargruppen ser positivt på den satsningen.

I självvärderingen och platsbesöken lyfter lärosätet fram ämnesföreträdarnas ansvar för att anordna möten och dialog om ämnet forskningsinfrastruktur. Utifrån självvärderingen är det oklart för bedömargruppen i vilken mån lärosätet följer upp det, och i vilken utsträckning enskilda forskare faktiskt har möjlighet att få gehör för upplevda behov och bidra till forskningsämnenas långsiktiga prioriteringar och långsiktiga förnyelse av infrastrukturen. Vid platsbesöken betonades de kontinuerliga dialogerna som centrala för att säkerställa forskningsinfrastrukturens ändamålsenlighet. Bedömargruppen anser att detta arbetssätt förefaller fungera väl i relation till det centrala verksamhetsstödet. Både den ordinarie uppföljningsprocessen, som ser till att dimensioneringen är lämplig, rektors strategiska råd och prefektdialogerna kan bidra till att identifiera behov. Ett exempel på en större insats som kan förbättras är att utveckla och förenkla delar av it-stödet, något som dock uppmärksammades och initierades inom ramen för arbetet med Vision 2030 snarare än inom ramen för de kontinuerliga dialogerna. Lärosätet beskriver i självvärderingen hur en särskild arbetsgrupp inrättats för att fånga upp forskares ytterligare behov av it-stöd. Bedömargruppen anser att åtgärden visar på handlingskraft i dylika sammanhang, men lärosätet kan möjligen reflektera om åtgärdsbehov finns även för andra verksamhetsområden inom det centrala verksamhetsstödet där utvecklingsmöjligheter förbises inom den ordinarie uppföljningen.

Slutligen konstaterar bedömargruppen utifrån platsbesöken att lärosätet verkar medvetet om de utmaningar det innebär att tillgodose behoven av forskningsinfrastruktur på samtliga av dess fyra campus. Här förefaller det finnas ett stort utrymme att dra lärdomar av de anpassningar som skett i och med pandemin, ett arbete som redan initierats och som bedömargruppen anser är positivt.

2.8. Lärosätet arbetar systematiskt för att främja jämställdhet i forskningens förutsättningar och genomförande.

Uppfylld

Sammantaget anser bedömargruppen att lärosätet arbetar systematiskt för att främja och fördjupa jämställdhet i forskningens förutsättningar och genomförande. Lärosätet har konkreta mål för att främja jämställdhet och arbetar aktivt med olika satsningar för att förbättra dess ställning inom ramen för forskningens förutsättningar och genomförande. Bedömargruppen uppfattar jämställdhetsarbetet som systematiskt.

Jämställdhetsarbete är enligt bedömargruppen en avgörande komponent i lärosätets centrala styrdokument och återspeglas systematiskt i forskningens förutsättningar och genomförande samt processerna för det. I Vision 2030 är ett av de övergripande målen att lärosätet ska erbjuda utbildningar av högsta kvalitet, och jämställdhet är i det sammanhanget en kvalitetsfaktor för att nå målen för nydanade utbildning och banbrytande forskningsresultat. Enligt lärosätets kvalitetspolicy är en av de bärande principerna att jämställdhet ska beaktas i all verksamhet och i alla samarbeten som universitetet bedriver. Strategisk plan 2020–2025 fastställer att jämställdhetsarbetet är en integrerad del av all verksamhet vid lärosätet. Tillvägagångssättet beskrivs närmare i Plan för jämställdhetsintegrering, varav den senaste gäller 2022–2023.

Självvärderingen anger att jämställdhet finns inskrivet i alla samarbetsavtal om forskning, och behandlas vid möten där rektor och ledningen för den aktuella samarbetsparten deltar. Inom planering och uppföljning används bland annat kvantitativa mått för att synliggöra obalanser mellan kvinnor och män, som könsfördelningen bland antalet anställda, antalet årsarbetskrafter, det totala antalet aktiva doktorander samt antalet adjungerade professorer och gästprofessorer. Obalanser analyseras av lärosätet för att förstå bakomliggande orsaker. För att främja jämställdhet i forskningen används enligt självvärderingen könsneutrala rekryteringsprocesser och genusmedveten rekrytering. Lärosätet utbildar personal i jämställdhetsfrågor genom en rad olika utbildningar som redovisas i självvärderingen.

För bedömargruppen framstår det utifrån självvärderingen och platsbesöken som att jämställdhetsfrågorna är en del i fakultetsnämndernas kontinuerliga utvärdering av kvaliteten i forskning och utbildning, den ordinarie planerings- och uppföljningsprocessen och i lärosätets arbete med verksamhetsplaner, där frågor och kvantitativa data om jämställdhet ingår vilket även styrktes genom stickproven. Chefer på alla nivåer ansvarar för att se till att kvinnor och män får lika möjlighet till kompetensutveckling och karriärstöd. Bedömargruppen anser att lärosätet bör bevaka att systematiken i det följs upp kontinuerligt i uppföljningsprocesserna och genom exempelvis medarbetarenkäterna. Inom ramen för lärosätets kvalitetsledningssystem ska ämnesföreträdarna i den självvärdering som varje forskningsämne lämnar kommentera personal- och doktorandgruppens sammansättning. Vid obalans förväntas ämnesföreträdaren redogöra för hur ämnet och institutionen verkar för att åstadkomma en förändring, och i dialogen som rektor har med prefekten inom ramen för planerings- och uppföljningsprocessen ska avvikelser lyftas och om sådana identifieras ska det leda till krav på åtgärder. Bedömargruppen anser att det tydliga ansvaret för ämnesföreträdaren är av godo.

Vid platsbesöken lyfte lärosätets ledning fram jämställdhet som ett område där mycket proaktivt arbete redan sker på bred front, men där ytterligare insatser bedöms som nödvändiga. Bedömargruppen anser också de satsningar som påbörjats under 2021–2022 är särskilt lovvärda. Bedömargruppen uppfattar särskilt följande exempel från självvärderingen som betydelsefulla med möjlighet att ge konkreta resultat:

• Lärosätet har reviderat resursfördelningsmodellen med ett volymanslag för institutioner och forskningsämnen som rekryterar gästprofessorer och adjungerade professorer av underrepresenterade kön.
• Lärosätet har initierat en studie för att förstå om män och kvinnor behandlas jämställt vid resurs- och uppdragsfördelning på fakultetsnämndernas uppdrag.

En dylik genomlysning har möjligheten att avslöja djupgående strukturer och ge uppslag för åtgärder att komma till rätta med eventuella brister. Bedömargruppen vill dock framhålla att utmaningen med den höga ambitionen i jämställdhetsarbetet, precis som med satsningar inom andra områden som lärosätet initierat under de senaste åren, består i att ta tillvara resultaten och omsätta dem i ständig kvalitetsutveckling.