1.3. Lärosätet säkerställer att deras forskning/forskningsmiljöer återkommande genomgår granskningar ur nationellt och internationellt perspektiv med stöd av kollegial granskning. Granskningarna sker på ett ändamålsenligt vis för lärosätet. Lärosätet fång

Uppfylld

Bedömargruppen anser att bedömningsgrunden är uppfylld. Lärosätet genomför traditionella kollegiala granskningar av forskningens kvalitet i samband med forskningsansökningar, uppföljning av strategiska satsningar, uppföljning av tid avsedd för medarbetarnas forskning med mera. Bedömargruppen anser att de regelbundet återkommande genomgripande forskningsutvärderingarna, senast 2020, är en särskild styrka i kvalitetssäkringssystemet för forskning.

Lärosätet beskriver i självvärderingen att kollegiala moment är en del av det löpande kvalitetsarbetet för forskning, som granskning av manuskript och forskningsansökningar vid högre seminarier, dialog vid disputationer, deltagande på workshoppar eller konferenser samt publicering av forskningens resultat. För att säkerställa kollegiala arbetsformer inom forskning använder sig lärosätet av uppföljning av forskningsaktivitet och forskningsutvärderingar.

Projekt som bedrivs med externa forskningsmedel granskas enligt krav från externa finansiärer. Lärosätet framhåller i självvärderingen även externa parters granskningar av sin forskning, som Universitetskanslersämbetets granskningar av utbildning på forskarnivå, Vetenskapsrådets utvärderingar av klinisk forskning och pilotutvärderingen av statskunskap samt KK-Stiftelsens granskning av forskningsprojekt. Interna medel för forskning söks i intern konkurrens och granskas i samband med ansökan och vid uppföljning. Ett exempel är årliga utlysningar av forskningstid till tillsvidareanställda lektorer inom en av fakulteterna. Ett annat exempel är ansökningar om ALF-medel (avtal om läkarutbildning och forskning) som granskas av den vetenskapliga bedömargruppen som enligt ett samarbetsavtal är knuten till Universitetssjukvårdskommittén som fattar beslut på delegation av presidiegruppen. Presidiegruppen är en grupp bestående av representanter för ledningen på universitetet och för ledningen på regionen. Lärosätet skriver också i självvärderingen att de genomför kompletterande granskningar av sin forskning vid behov och nämner en utredning som handlar om fortsatt utveckling av humaniora vid Örebro universitet som exempel, Översyn för fortsatt utveckling av Humaniora vid Örebro universitet, 2015. Bedömargruppen anser att det är lovvärt och att den typen av externt riktad utvärdering kan komplettera de mer genomgripande regelbundet återkommande forskningsutvärderingarna.

Lärosätet har utfört tre forskningsutvärderingar, åren 2010, 2015 och 2020, ÖRE2010 Utvärdering av forskningen vid Örebro universitet, ORU2015 Örebro University Research Evaluation, 2015, och ORU2020 Örebro University Research Evaluation, 2020. De har varierat i upplägg med avseende på språk, nationalitet på bedömarna, antal bedömningspaneler, kriterier för forskningskvalitet och granskat underlag. Inför forskningsutvärderingen 2020 arbetade lärosätet med att i högre grad än tidigare kollegialt förankra utvecklingen av modellen för utvärderingen. Sedan 2021 har utvärderingarna formaliserats och ingår nu som en grundaktivitet i kvalitetssystemet (se bedömningsgrund 1.2). Lärosätet konstaterar i självvärderingen att även om syftet och de olika delar som ska ingå i en forskningsutvärdering är specificerade i Övergripande kvalitetssystem för utbildning och forskning vid Örebro universitet, 2021, lämnas ändå utrymme att anpassa utvärderingarna efter rådande förutsättningar och behov. Rapporteringen från forskningsutvärderingarna följs upp genom dialoger i det övergripande kvalitetssystemet och som en del av den ordinarie processen för verksamhetsplanering. Fakultetsledningen analyserar resultaten och formulerar kvalitetshöjande aktiviteter. Fakulteter, institutioner och enheter ska ta hänsyn till de rekommendationer som ges i forskningsutvärderingarna i sina verksamhetsplaner, som sedan följs upp i efterkommande verksamhetsberättelser. Resultaten i utvärderingarna tas om hand på samtliga nivåer inom organisationen och särskilt inom utvärderingsenheterna. Arbetet som utvärderingarna leder till följs sedan upp av fakulteterna och kan leda till omprioriteringar av strategier och resurser. Bedömargruppen konstaterar att lärosätet genom utvärderingarna säkerställer att forskningsmiljöerna genomgår granskningar och att resultatet från utvärderingarna systematiskt fångas upp.

Det framgår av de självvärderingar som ingår i forskningsutvärderingen ORU2020 Örebro University Research Evaluation, 2020, att utvärderingsenheterna lagt ner ett stort och engagerat arbete i utvärderingen. Bedömargruppen konstaterar att covid-19-pandemin olyckligtvis gjorde att externa sakkunniga inte kunde genomföra platsbesök, men arbetet med självvärderingar och i varierande omfattning slutrapporten har givit utvärderingsenheterna ett omfattande underlag för åtgärder som kan förbättra forskningskvaliteten. Forskningsutvärderingen 2020 nämns i flera sammanhang i olika protokoll och verksamhetsplaner som bedömargruppen tagit del av. Till exempel framgår fakulteternas slutsatser om forskningsutvärderingen 2020 i dialogen mellan universitetsledningen och fakultetsledningarna i december 2021. Det framgår också i dokumentationen för fördjupningsspåren att det i de flesta verksamhetsplaner för 2022 finns ett specifikt mål för institutionerna att utifrån forskningsutvärderingen 2020 ta fram planer för utveckling av institutionens forskningsämnen.

Vid bedömarnas intervjuer med lärosätet framgår att behållningen av forskningsutvärderingen 2020 varierar. En relativt återkommande synpunkt är att processen för självvärderingarna varit en nyttig och givande övning, medan de externa sakkunnigas bedömningar varit av varierande kvalitet och värde. Bedömargruppen anser att de här genomgripande forskningsutvärderingarna är kärnan i kvalitetssystemet för forskning, men att lärosätet inte utnyttjat insatsen till dess fulla potential. En djupare analys av självvärderingarna kan säkert ge information och idéer i kvalitetsarbetet. Inför kommande utvärderingar bör lärosätet också se över vad man vill få ut av de externa bedömarnas insatser. Till exempel kan lärosätet använda forskningsutvärderingarna till att även kvalitetssäkra forskning som sker i samverkan med externa parter, enligt bedömargruppen.