Bedömargruppens uppdrag

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har gett oss i uppdrag att granska kvalitetssäkringsarbetet vid Karlstads universitet. I det här yttrandet framgår våra bedömningar med motiveringar och ett förslag till samlat omdöme.

Härmed överlämnar vi vårt yttrande till UKÄ.

Bedömargruppens sammansättning

I bedömargruppen har följande ledamöter ingått:

• professor Anders Malmberg, Uppsala universitet (ordförande, sakkunnig)
• universitetslektor Sara Bjärstorp, Malmö universitet (sakkunnig)
• professor Per Åberg, Göteborgs universitet (sakkunnig)
• professor Jörgen Elbe, Högskolan Dalarna (sakkunnig)
• professor Lena Lauritsen Bendiksen, UiT Norges arktiske universitet, Norge (sakkunnig)
• Pil Maria Saugmann, Stockholms universitet (doktorandrepresentant)
• Sanela Lulic, Lunds universitet (studentrepresentant)
• strategisk rådgivare Pia Kinhult, European Spallation Source (ERIC) (arbetslivsföreträdare).

Bedömargruppens arbete

Granskningen har utgått ifrån de krav som ställs i högskolelagen (1992:1434) och högskoleförordningen (1993:100) samt i Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area (ESG 2015). Se vidare Vägledning för granskning av lärosätenas kvalitetssäkringsarbete (UKÄ 2018). Underlag för bedömningen har utgjorts av lärosätets självvärdering, en doktorandinlaga och dokumentation kopplat till de fördjupningsspår som bedömargruppen har granskat vid det andra platsbesöket. Intervjuer har genomförts i samband med två platsbesök, med representanter för lärosätet och för studenter och doktorander samt med arbetslivsföreträdare som lärosätet samarbetar med. Scheman för platsbesöken finns i bilaga 1 och 2.

Bedömningsprocessen

På grundval av underlagen har vi granskat lärosätets kvalitetssäkringsarbete och gjort en bedömning utifrån bedömningsområdena

• styrning, organisation och genomförande
• förutsättningar.

UKÄ har delgivit lärosätet vårt preliminära yttrande för att ge möjlighet att korrigera eventuella sakfel. Delningstiden var fyra veckor. Vi har tagit del av lärosätets svar (se bilaga 4), och i de fall där vi gjort bedömningen att det har varit befogat har vi korrigerat yttrandet.

För bedömargruppen

Anders Malmberg

Ordförande

Bedömargruppens bedömning

Karlstads universitet

Lärosäte

Karlstads universitet ID-nr

A-2021-06-5195Bedömningsområde: 1. Styrning, organisation och genomförande

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Inte tillfredsställande

Lärosätet har fastställda principer för kvalitetsarbetet, men institutionsnivån är inte tydligt framskriven i kvalitetssystemet. Det finns en forskningsstrategisk grupp och styrgrupper för olika stödfunktioner för forskningen, och lärosätet har rutiner för att följa upp, samla in, analysera och använda ändamålsenlig information med bäring på forskningens kvalitet och relevans. Lärosätet har nyligen infört ett system för återkommande extern granskning av forskningen, vilket har testats i en pilotomgång. Systemet och pilotomgången har ännu inte hunnit utvärderas av lärosätet och det framgår vid bedömargruppens granskning att det finns problem med system och genomförande. Bedömargruppen menar att lärosätet behöver utvärdera systemet och genomföra åtgärder för att förbättra det.

Bedömargruppen har identifierat följande styrkor:

• Lärosätet har utarbetade principer, system och arbetssätt som skapar förutsättningar för att säkerställa och utveckla kvaliteten i forskningen.

• Lärosätet har nyligen infört ett system för återkommande forskningsutvärdering genom extern granskning med sexårsplaner och årlig uppföljning, vilket kommer att vara en god grund för bedömning och utveckling av kvaliteten i forskningen.

Bedömargruppen har identifierat följande utvecklingsområden:

• Lärosätet behöver utvärdera och utveckla systemet för återkommande forskningsutvärdering ytterligare. Riktlinjerna för bedömningsgrunderna i systemet är otillräckligt definierade, och det råder oklarhet om hur utvärderingsenheterna ska avgränsas. Självvärderingarna är alltför deskriptiva och innehåller för lite kritisk reflektion. En rekommendation är även att hålla en uppföljande dialog om resultatet av granskningen mellan de externa bedömarna och utvärderingsenheten.
• Lärosätet behöver beskriva institutionernas och prefekternas roll i kvalitetssystemet och den strategiska utvecklingen av forskningen tydligare.
• Lärosätet behöver se till att verksamhetsberättelser och andra skriftliga återrapporteringar om forskningens utveckling innehåller mer av analys och reflektion.

Bedömningar av bedömningsgrunder:

1.1 Lärosätets principer för kvalitetsarbete, ansvars- och rollfördelning och konkreta arbetsformer för säkring och utveckling av kvalitet i forskningen är fastställda och allmänt tillgängliga. De är ändamålsenligt utformade för att understödja det strategiska arbetet på alla nivåer och för att engagera både ledning och medarbetare.

Uppfylld

Bedömargruppen konstaterar att lärosätets principer för kvalitetsarbete, ansvars- och rollfördelning samt konkreta arbetsformer för att säkerställa och utveckla kvalitet i forskningen är fastställda och allmänt tillgängliga. Bedömargruppens intryck är att systemet bidrar till att understödja det strategiska arbetet på alla nivåer, även om arbetet på institutionsnivån inte framträder lika tydligt i systemet som arbetet på övriga nivåer. Den del av systemet som specifikt avser återkommande kollegial granskning av forskningen är relativt ny och därmed inte heller fullt ut testad. Bedömargruppen anser att det är angeläget att lärosätet noga följer upp och utvärderar systemet efter fullt genomförd pilotomgång.

Lärosätet skriver i självvärderingen att de har anpassat sina policydokument till standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring inom det europeiska området för högre utbildning (ESG), Sveriges universitets- och högskoleförbunds (SUHF) rekommendationer för kvalitetssäkring av utbildning och forskning, den europeiska kodexen för forskningens integritet (ALLEA) samt Vetenskapsrådets skrift om god forskningssed från 2017. Bedömargruppen kan konstatera att dessa dokument baseras på riktlinjer och standarder som är vedertagna inom sektorn och att lärosätet på en övergripande nivå har ett gemensamt sammanhållet kvalitetssystem.

I självvärderingen nämns att kvalitetssystemet vilar på åtta grundprinciper för lärosätets kvalitetssäkring och kvalitetsarbete: kvalitetskultur, systematiskt kvalitetsarbete, processer och metoder utifrån syfte och mål, enkelhet kontra komplexitet, transparens, expertkunskap, samband mellan forskning och utbildning samt samband mellan kvalitetssystem och övergripande vision/strategier. I självvärderingen beskriver lärosätet att kvalitetssystemet delvis är decentraliserat, vilket innebär att de två fakulteterna och lärarutbildningsnämnden har utvecklat lokala tillämpningar av det lärosätesövergripande kvalitetssystemet, så att det är anpassat till deras olika verksamheter. Ansvars- och rollfördelning och konkreta arbetsformer är i stort beskrivna för kvalitetssäkringsarbetet, där verksamhetsdialoger mellan universitetsledning och respektive fakultetsledning samt lärarutbildningsnämnden är centrala. Fyra gånger om året sker verksamhetsdialog mellan fakulteternas och lärarutbildningens dekaner, rektor och universitetsdirektör. Baserat på underlag till fördjupningsspår och intervjuer vid platsbesök konstaterar bedömargruppen att principerna som kvalitetssystemet bygger på avspeglas i det faktiska kvalitetsarbetet, och att kvalitetssystemet är väl framskrivet på en övergripande nivå samt för fakulteterna och lärarutbildningsnämnden.

Forskningen inom institutionerna är organiserad i forskargrupper, som enligt självvärderingen samlar forskare inom ett eller flera av institutionens ämnen. Den lärarutbildningsanknutna forskningen organiseras i en matrisorganisation. Utöver forskargrupper finns även forskningscentrum. Ett forskningscentrum bedriver forskning inom ett tematiskt område för att bland annat underlätta och utveckla samarbeten över organisatoriska gränser. Av självvärderingen framgår att forskningscentrum, som är långsiktiga satsningar på tematiska forskningsområden, inrättas av rektor efter förslag från fakultetsnämnden eller lärarutbildningsnämnden. Forskningscentrumen är placerade under dekanen vid den utnämnda värdfakulteten. Ett forskningscentrum leds av en föreståndare, får förvalta projekt men har ingen egen personal, utan forskarna har sin organisatoriska hemvist på en institution. Vid bedömargruppens genomgång av och intervjuer om den nyligen genomförda externa granskningen av några institutioners och forskningscentrums verksamhet framkommer att det finns oklarheter i vad som är granskningens utvärderingsenheter och till vilka enheter forskare, publiceringar och externa medel ska tillgodoräknas. Bedömargruppen anser att det är problematiskt, och diskuterar frågan vidare under bedömningsgrund 1.3.

Av självvärdering och intervjuerna vid platsbesöken framgår att forskningscentrum och forskargrupper (institutionerna) inte följer samma dialogprocess. Forskningscentrum och institutionernas forskning följs upp i form av årliga verksamhetsberättelser. Enligt självvärderingen ska följande områden behandlas i institutionernas verksamhetsberättelse: forskning, forskarutbildning, personal, internationalisering, samverkan, lokaler och utrustning, uppföljning och utveckling av verksamheten. Dessutom ska en så kallad SWOT-analys ingå. Forskningscentrum avrapporterar till dekanen. I underlag och i samband med platsbesöken framgår att den årliga uppföljningen tycks fungera väl, men samtidigt noterar bedömargruppen att underlagen i form av verksamhetsberättelser ofta är summariska och det kan från dessa vara svårt att få en god bild av hur verksamheten fortlöper och utvecklas.

Av självvärderingen framgår att lärosätets systematiska och universitetsövergripande kvalitetsarbete för forskning är relativt nytt (började införas 2020). Lärosätet skriver i självvärderingen att de tagit med sig erfarenheter av systematiskt kvalitetsarbete i utbildningen samt tidigare forskningsutvärderingar i utvecklingen av lärosätets nuvarande modell för återkommande kvalitetssäkring av forskning. En handläggningsordning för återkommande granskning av forskning beslutades 2019. Enligt den handläggningsordningen ska externa bedömare återkommande granska all forskning vid lärosätet enligt en övergripande och rullande sexårsplan. En första pilotutvärdering hade precis genomförts vid tidpunkten för den här granskningen. Bedömargruppen menar att pilotutvärderingen tydliggjort flera problem och även de diskuteras närmare under bedömningsgrund 1.3.

Enligt självvärderingen ansvarar kvalitetsrådet för lärosätets återkommande externa granskning av forskning och forskarutbildning. Resultatet återförs till universitetsledningen. Analyser görs även av externa forskningsmedel, publikationer och av verksamhetsutveckling i relation till den övergripande strategin när det gäller internationellt arbete, samverkan, forskarutbildning och uppföljning. I självvärderingen redogör lärosätet för var i organisationen ansvaret ligger för att övergripande utveckla och driva universitetets kvalitet och kvalitetsutveckling när det gäller forskning. Det poängteras också att den enskilda medarbetaren ansvarar för att inom ramen för sina arbetsuppgifter verka för och delta i det kvalitetsutvecklande arbetet och att den enskilda medarbetaren får förutsättningar att arbeta kvalitetsutvecklande. Vid intervjuer i samband med det andra platsbesöket framgår att medarbetare är engagerade i en rad olika forum inom institutionen eller forskningscentrum där det finns goda möjligheter att delta i kvalitetsarbetet, även om det från vissa håll poängteras att de får för lite tid för olika kvalitetsuppdrag och insatser. Bedömargruppens samlade intryck från intervjuer med olika kategorier av lärare, forskare och doktorander är dock att det finns goda förutsättningar och stort engagemang för att delta i kvalitetsarbetet.

Lärosätet tydliggör behovet av administrativ utveckling inom forskning och skriver i självvärderingen att de har inrättat en styrgrupp för detta. I styrgrupperna ingår de administrativa cheferna från fakulteterna och berörda chefer inom centrala stödfunktioner. Ordförande i den forskningsadministrativa styrgruppen är även avdelningschef för Grants and Innovation Office. Den kontinuerliga uppföljningen inom centrala stödfunktioner sker i olika steg. En återkommande granskning av kvalitetsarbetet inom forskningsadministrationen består dels av de återkommande externa granskningarna, av till exempel Riksrevisionen och Universitetskanslersämbetet (juridisk tillsyn), dels av de lagstadgade interna revisionerna, som ekonomisk revision och miljörevision. I självvärderingen skriver lärosätet att granskningsadministrationen också utvärderas i regionala, nationella och internationella granskningar. Bedömargruppen menar att inrättandet av styrgrupper för olika stödfunktioner för forskningen och återkommande granskningar av den verksamheten bidrar till att skapa strategiska förutsättningar för säkring och utveckling av kvalitet i forskningen.

Lärosätet har en forskningsstrategisk grupp som består av rektor, prorektor, dekanerna och avdelningschefen för Grants and Innovation Office och chefen för avdelningen för ekonomi och planering. Gruppen beskrivs som ett universitetsövergripande forum med uppgift att följa upp och analysera information med bäring på forskningsverksamhetens utveckling som sedan blir underlag för kvalitetsutveckling, strategiska beslut och prioriteringar på lärosätesnivå. Bedömargruppen finner det klokt att hantera forskningens förutsättningar och inriktning på en övergripande, strategisk nivå, men noterar samtidigt att det inte framgår vilken roll institutionerna och prefekterna har i det övergripande strategiska arbetet. Det kan formuleras tydligare i beskrivningar av lärosätets kvalitetssystem.

1.2 Lärosätet säkerställer att de löpande följer upp och kontinuerligt samlar in, analyserar och använder ändamålsenlig information med bäring på forskningens kvalitet och relevans. Detta används som underlag för kvalitetsutveckling, strategiska beslut och prioriteringar.

Uppfylld

Av underlagen framgår att lärosätet har upparbetade rutiner för att löpande följa upp och kontinuerligt samla in, analysera och använda ändamålsenlig information med bäring på forskningens kvalitet och relevans. Lärosätet redovisar tydligt hur information hanteras vid fakulteterna och lärarutbildningsnämnden, men informationen om hur det hanteras på institutionsnivå är knapphändig. Bedömargruppen anser att lärosätet säkerställer att ändamålsenlig information samlas in och används i beslutsfattandet, men vill samtidigt uppmana lärosätet att säkerställa att den analyseras grundligt även på institutionsnivå.

I självvärderingen framgår att uppföljningen av forskningens kvalitet och relevans vilar på flera ben. När det gäller uppföljningen av kollegial granskning, som seminarier och granskning av avhandlingar och forskningsansökningar, redovisas resultatet i institutionernas års- och verksamhetsrapporter till fakulteten samt i lärosätets granskning av forskning. Baserat på underlag till fördjupningsspåret och på intervjuer vid platsbesöken menar bedömargruppen att lärosätet har en väl fungerande uppföljning.

En annan indikator på forskningens kvalitet och relevans som lyfts fram i självvärderingen är förmågan att få externa bidrag. Resultatet av ansökningarna av externa medel följs också kontinuerligt upp och sammanställs av Grants and Innovation Office. I uppföljningen ingår en sammanställning av pågående forskningsprojekt, beviljandegrad, sökt och beviljat belopp, samfinansiering, fördelning mellan män och kvinnor hos de som sökt samt deras anställningsform. En sammanfattning presenteras varje halvår både på lärosätesnivå, fakultetsnivå och per institution eller forskningscentrum och forskningsämne. De nationella forskningsråden genomför dessutom varje år fördjupade analyser. I självvärderingen står att resultaten av analyserna följs upp på lärosätesövergripande nivå av den forskningsstrategiska gruppen och är ett centralt underlag för prioriteringar och strategiskt arbete när det gäller lärosätesövergripande forskningsverksamhet. Bedömargruppen ser positivt på det stöd som Grants and Innovation Office bidrar med och menar att det fungerar väl.

På fakultetsnivå använder dekanerna analyserna för beslut om riktade insatser. Det beskrivs i självvärderingen att de två fakulteterna och lärarutbildningsnämnden har egna rutiner för uppföljning. Vid fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap sker rapporteringen av uppdrag som rör forskning och forskarutbildning via institutionsdialoger med fakultetsledningen. Dialogerna är den grund som beslut om revidering av handlingsplaner och verksamhetsutveckling vilar på. Vid fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap skriver i stället alla institutioner en årsberättelse som inkluderar forskning och forskarutbildning. I årsberättelsen ingår rekrytering, ekonomi, kvalitetsarbete, digitalisering, internationalisering, samverkan, jämställdhet och hållbar utveckling. Bakgrundsmaterial som belyser personal, ekonomi, externa forskningsmedel och vetenskapliga publikationer ingår som bilaga. Årsrapporterna följs upp av fakultetsnämnden. De ämnen som bedriver forskarutbildning och fakultetens två forskarskolor har också i uppdrag att skriva och lämna in en årsrapport. Årsrapporterna följs upp av fakultetens forskarutbildningsutskott. Forskningscentrum och forskargrupper följer andra rutiner och dessa följs i stället upp i verksamhetsberättelserna. I verksamhetsberättelsen behandlas områden som forskning, forskarutbildning, personal, internationalisering, samverkan, lokaler och utrustning, uppföljning och utveckling av verksamheten. Verksamhetsberättelserna redovisas i fakultetsnämnden och nämndens synpunkter återkopplas därefter till centrumföreståndaren eller motsvarande via fakultetens dekan. Lärarutbildningsnämnden följer upp forskningen inom sitt område genom verksamhetsberättelser som begärs in från de forskargrupper och centrum som har stöd från nämndens forskningsanslag. Forskningens utveckling och betydelse för lärarutbildningen analyseras och diskuteras i verksamhetsdialoger. Forskarnas deltagande i lärarutbildningen påverkar den framtida medelstilldelningen. Bedömargruppens intryck är att både fakulteternas och lärarutbildningsnämndens rutiner för uppföljning fungerar tillfredsställande, men noterar samtidigt att de rapporter som gruppen tagit del av till stor del är deskriptiva. Värdet av dem skulle öka om de innehöll mer av analys och reflektion.

I självvärderingen beskriver lärosätet hur de följer den vetenskapliga publiceringen genom bibliometriska analyser. Universitetsbiblioteket har fått ansvar för kvalitetssäkringen av materialet i publiceringsverktyget DiVA. Uppföljningen av vetenskaplig publicering reflekteras i fördelningen av så kallade incitamentsmedel. I den bibliometriska uppföljningen ingår statistik över publiceringsvolymer, publiceringsnivåer, citeringsinflytande, samarbeten och öppen tillgång (open access). Den årliga bibliometriska analysen är enligt självvärderingen ett stöd för universitetsledning, fakultetsledning och prefekter, och analyserna presenteras i års- och verksamhetsrapporter. Bedömargruppens intryck är att detta fungerar väl.

Uppföljningen av forskningens relevans och samhällsgenomslag sker, enligt självvärderingen, via analyser av samverkan med samhället och näringslivet. I kvalitetsarbetet sker även uppföljning av medarbetares medverkan i kunskaps- och innovationssystemet. Lärosätet skriver i självvärderingen att de har etablerat avtal för samverkan med ett antal organisationer. Samarbeten och aktiviteter enligt dessa avtal följs löpande upp. Tillsammans med tre andra lärosäten, Linnéuniversitetet, Mittuniversitetet och Örebro universitet, driver lärosätet innovationskontoret Fyrklövern, som är en satsning som syftar till innovation och nyttiggörande av forskning. Det arbetet sker i nätverksbaserad form med fokus på kvalitetsutveckling genom innovationsstöd. De indikatorer som följs upp är antalet utvärderade idéer från forskare och studenter; antalet som fått verifieringsmedel samt antalet överlämningar till inkubatorer. Vid sidan om det rapporteras kommunikationsaktiviteter i årliga verksamhetsberättelser och årsberättelser till fakultetsledningen. Det framgår inte av underlagen hur systematiskt externa parter används för insamling eller för analys av ändamålsenlig information med bäring på forskningen. Bedömargruppen ser samtidigt positivt på de olika former av samverkan som lärosätet arbetar med för att stärka forskningen.

1.3 Lärosätet säkerställer att deras forskning/forskningsmiljöer återkommande genomgår granskningar ur nationellt och internationellt perspektiv med stöd av kollegial granskning. Granskningarna sker på ett ändamålsenligt vis för lärosätet. Lärosätet fångar systematiskt upp och tar hand om de rekommendationer som sådana granskningar ger upphov till.

Inte uppfylld

Lärosätet inför under 2022 ett system för återkommande extern granskning av forskningen. Systemet har testats i en pilotomgång, men ingen forskningsutvärdering har ännu fullföljts från granskning via handlingsplan till uppföljning. Därför är det för tidigt att slå fast i vilken utsträckning de rekommendationer som granskningarna ger upphov till fångas upp av lärosätet. Systemet har således ännu inte hunnit utvärderas av lärosätet, och utifrån bedömargruppens granskning framgår att det finns vissa problem med system och genomförande. Bedömargruppen noterar att bedömningsgrunderna i systemet inte är tydligt definierade, att det råder oklarhet om hur utvärderingsenheterna ska definieras och avgränsas samt att granskade självvärderingar snarare är deskriptiva utsagor än reflekterande värderingar av den egna verksamheten. Bedömargruppen menar att lärosätet behöver utvärdera systemet och genomföra åtgärder för att förbättra det. Bedömargruppen rekommenderar även att en uppföljande dialog om resultatet av granskningen mellan de externa bedömarna och utvärderingsenheten hålls, tillsammans med en dialog mellan till exempel dekanen och utvärderingsenheten om den föreslagna åtgärdsplanen.

Självvärderingen beskriver att lärosätet har tagit tillvara erfarenheter från granskningar både av utbildning och forskning vid utformningen av den nuvarande granskningsprocessen för forskning, som påbörjades 2020 i form av en pilot. När det gäller tidigare granskning av forskning hänvisar lärosätet till erfarenheterna från den tidigare satsningen på starka och excellenta grupper. Satsningen pågick under perioden 2014 till 2020, som en del av lärosätets strategiska plan för att profilera starka forskningsverksamheter. Bedömargruppen ser positivt på att lärosätet har tagit fram ett system för kollegial granskning av forskningen, men ställer sig samtidigt frågande till varför det togs fram och började prövas ut så sent som 2020.

Under 2021 har enligt självvärderingen ytterligare tre enheter genomgått granskning. Granskningen sker enligt en sexårsplan och kommer successivt att inkludera all forskning på lärosätet. Den övergripande planen följs upp med årsplaner som beslutas av rektor i samråd med dekanerna och kvalitetsrådets ordförande. Varje granskning genomförs av externa granskare utifrån en årscykel och handläggningsordning. De externa granskarnas rapport är ett underlag för kvalitetshöjande åtgärder, samt för att utveckla lärosätets övergripande vision och strategi. Av fördjupningsmaterialet framgår att de bedömningsunderlag som de externa granskarna utgår ifrån innehåller en självvärdering, bakgrundsdata som lärosätet tar fram om utvärderingsenheten och ett platsbesök. I bakgrundsdata ingår uppgifter om andelen forskande personal, meriteringsnivåer, antalet forskarstuderande, förmågan att söka och få externa medel, publiceringsmönster, samverkanspartner samt nyttiggörande av forskning. Bedömargruppen menar att den övergripande modellen med sexårsplaner och årlig uppföljning är bra och att de olika bedömningsunderlagen är en bra grund för bedömning, men vill påpeka att det kräver att innehållet i underlagen håller god kvalitet.

I lärosätets handläggningsordning för de återkommande granskningarna, som finns i fördjupningsmaterialet, presenteras sex bedömningsgrunder som de externa granskarna ska bedöma. Dessa är: vetenskaplig produktion och genomslag, nyttiggörande av forskning, förutsättningar (organisation och ledarskap, kompetens, kompetensförsörjning och kapacitet), förnyelse och forskningsinfrastruktur, samverkan, internationalisering, jämställdhet och disciplinär öppenhet samt samband mellan utbildning och forskning. Bedömningsgrunderna är varken tydligt beskrivna eller definierade. Dessutom saknas bedömningsgrunden externa medel, trots att externa medel ingår som en del i den bakgrundsdata som granskarna har fått och trots att stärkt förmåga att attrahera externa medel är ett strategiskt mål för lärosätet. Den självvärdering som bedömargruppen tagit del av är till största delen positivt beskrivande och saknar i stort analys och mer kritiska reflektioner om utvärderingsenhetens verksamhet. Bedömargruppen har vid jämförelser mellan självvärderingen och fördjupningsmaterialet uppmärksammat att det finns oklarheter om hur utvärderingsenheterna definieras och avgränsas, vilket skapar osäkerhet om vad som faktiskt ska utvärderas. Konkret handlar en fråga om ifall forskning som anställda vid en institution utför med koppling till ett forskningscentrum ska tillgodoräknas institutionen, centrumet eller båda. Bedömargruppen menar att det är problematiskt att det inte är tydligt hur utvärderingsenheten ska definieras och att det är av stor vikt att handläggningsordningen och instruktionerna för hur självvärderingar skrivs ses över.

Utvärderingsenheten ansvarar även för att, efter avslutad granskning, analysera resultatet och att skriva en handlingsplan. I handläggningsordningen står att handlingsplanen ska innehålla åtgärder som stärker forskningens kvalitet och främjar framstående forskning. Den beslutas, fastställs och följs upp inom två år av respektive fakultetsnämnd. De externa granskarnas rapporter är gedigna och innehåller rekommendationer som framstår som relevanta och användbara. Även i dessa rapporter påtalas den skillnad som råder mellan innehåll i bakgrundsdata och utvärderingsenhetens syn på vad som borde ingå. Vid platsbesöken framkom att de externa bedömarna bidragit med flera bra förslag till förbättringsåtgärder, men också att det förekommit flera missuppfattningar och sakfel i de externa bedömarnas rapport. Bedömargruppen noterar även att utvärderingsenheten själv ansvarar för att ta fram handlingsplan baserat på de externa bedömarnas avslutande rapport utan att någon dialog sker med någon annan part om prioriteringen av åtgärderna. Bedömargruppen rekommenderar därför att lärosätet håller en uppföljande dialog om resultatet av granskningen mellan de externa bedömarna och utvärderingsenheten, tillsammans med en dialog mellan till exempel dekanen och utvärderingsenheten om den föreslagna åtgärdsplanen.

Någon uppföljning av handlingsplan har ännu inte hunnit ske och inte heller någon utvärdering av systemet. Bedömargruppen menar slutligen att lärosätet behöver göra en systematisk utvärdering av systemet och genomföra åtgärder för att förbättra det.

Bedömningsområde: 2. Förutsättningar

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Lärosätet har ett väl utvecklat arbete för att främja god forskningssed samt förebygga och hantera oredlighet i forskning. Bland annat har lärosätet inrättat särskilda etikrådgivare. Underlagen visar att lärosätet arbetar systematiskt med att skapa goda förutsättningar för forskningens och forskningsmiljöernas utveckling och förnyelse. Bedömargruppen rekommenderar dock lärosätet att tydliggöra förhållandena och ansvarsfördelningen mellan forskningscentrumen, institutionerna och fakulteterna. Det finns principer och rutiner på plats som verkar för forskningens frihet och ingår som en del av kvalitetssäkringssystemet. Underlagen visar att lärosätet erbjuder möjlighet till akademiska samtal, kollegial granskning samt juridiskt stöd vid avtalsskrivning mellan samarbetspartner. Det finns ett systematiskt arbete för att säkerställa ett nära samband mellan forskning och utbildning i verksamheten. Trots att arbetet med de periodiska utvärderingarna är nytt och få enheter har granskats, visar de exemplen bedömargruppen har sett att lärosätet har lyckats göra relationen mellan forskning och utbildning till en viktig del av utvärderingarna och arbetet med dem.

Lärosätet arbetar systematiskt med att följa upp sina insatser för att stärka forskningens kvalitet och relevans genom samverkan och ömsesidigt lärande. Beskrivningen av granskningen genom Fyrklövermodellen framstår för bedömargruppen som tydlig, men kan förstärkas inom den kontinuerliga uppföljningen. Lärosätet arbetar också systematiskt för att forskningsresultaten sprids och kommer till nytta. Arbetet med samverkan sker i samarbete med flera andra lärosäten och är väl beskrivet i de vägledande dokumenten om Fyrklövermodellen. Den innovativa viljan och förmågan som lärosätet visar på detta område bedöms som ett gott exempel. Men eftersom systemet inte är överfört till den kontinuerliga uppföljningen, återstår fortfarande ett visst utvecklingsarbete.

Lärosätet arbetar långsiktigt för att säkra kompetensförsörjning för forskningens utveckling och förnyelse. Bedömargruppen konstaterar också att lärosätet arbetar systematiskt för att skapa goda förutsättningar för kompetensutveckling samt erbjuder karriärstöd för forskare i alla skeden i karriären. Lärosätet rekommenderas dock att se till att också de mer erfarna medarbetarna får tillräckligt stöd för sin kompetensutveckling. Lärosätet arbetar systematiskt för att ge forskningen ett ändamålsenligt stöd, och lärosätet har ändamålsenliga processer för prioritering och långsiktig förnyelse av forskningsinfrastrukturer. Lärosätet arbetar även systematiskt för att främja jämställdhet i forskningens förutsättningar och genomförande.

Bedömargruppen har identifierat följande styrkor:

• Lärosätets ambition är att alla lärare ska vara knutna till en ämnesmiljö eller ett forskningscentrum där det bedrivs forskning.
• En av de grundläggande principerna i lärosätets kvalitetsarbete rör sambandet mellan utbildning och forskning.
• Det finns många goda exempel på en fungerande integration och samverkan mellan ämnesmiljö/forskningscentrum och utbildningsverksamhet.
• Systemet med kompetensutvecklingsplaner och medarbetarsamtal används på ett bra sätt, för att säkerställa den enskilda anställdas individuella kompetensutveckling. Lärosätet har skapat flera bra initiativ som är knutna till kollegialt handledarskap och akademiskt ledarskap.
• Lärosätet har en handlingsplan för hat och hot och har uppmärksammat att det i sig kan leda till inskränkningar i forskningens frihet.
• Lärosätet erbjuder introduktionsutbildningar för nya chefer där jämställdhetsintegrering ingår.

Bedömargruppen har identifierat följande utvecklingsområden:

• Lärosätet behöver tydliggöra förhållandet mellan forskningscentrum och institution/fakultet.
• Lärosätet behöver säkerställa att de data för samverkansindikatorer som finns även används inom den kontinuerliga uppföljningen.
• Lärosätet behöver arbeta med att ytterligare säkerställa ett ordentligt karriärstöd till alla anställda, också de erfarna forskarna.
• Lärosätet har inte färdigställt eller infört en jämställdhetsplan för forskningsansökningar.

2.1 Lärosätet arbetar systematiskt för att främja god forskningssed samt förebygga och hantera oredlighet i forskning.

Uppfylld

Utifrån självvärderingen, doktorandinlagan och övrigt bifogat material kan bedömargruppen konstatera att lärosätet har ett väl utvecklat arbete för att främja god forskningssed samt förebygga och hantera oredlighet i forskning. Utöver att det bedrivs omfattande kurs- och annan informationsverksamhet menar bedömargruppen att det är positivt att lärosätet även har inrättat särskilda etikrådgivare.

Av självvärderingen framgår att principer för god forskningssed ingår som en del i lärosätets kvalitetssystem. De principer lärosätet tillämpar stödjer sig på den europeiska kodexen för forskningens integritet (ALLEA) och Vetenskapsrådets publikation God forskningssed från 2017. Lärosätet har tillgängliggjort information om god forskningssed samt vägledning med grundläggande principer och handläggningsordning vid misstanke om avvikelse från god forskningssed på webbplatsen. Lärosätet erbjuder även etikkurser. En universitetsövergripande kurs som behandlar god forskningssed erbjuds till exempel av universitetsbiblioteket. Det är obligatoriskt för alla doktorander inom fakulteten för hälsa, natur och teknikvetenskap att gå en grundkurs i etik. Den universitetspedagogiska enheten ansvarar för en grundläggande handledarkurs och en fortsättningskurs. God forskningssed är, enligt självvärderingen, en integrerad del i form av kursmoment och litteratur som belyser etiska frågor i handledarrollen, lagstiftning och disciplinära traditioner. I självvärderingen står även att det finns en forskarhandbok som ger stöd och vägledning i frågor om bland annat etik. Lärosätet har vidare en fastlagd handläggningsordning om en misstanke om avvikelse från god forskningssed uppkommer. Det finns rutiner för utredningsförfarandet och ansvaret hanteras av ledamöter från fakulteterna, universitetsjurister samt nämnden för oredlighet i forskning. Bedömargruppen ser positivt på att många olika åtgärder görs för att främja god forskningssed samt för att förebygga oredlighet i forskning.

Enligt självvärderingen har lärosätet beslutat att alla nya forskningsprojekt, inklusive doktoranders projekt, ska genomgå en etisk granskning. En forskningsetisk kommitté bedömer om projektet omfattas av etikprövningslagen samt ger rekommendationer för att kvalitetssäkra ansökningar till Etikprövningsmyndigheten. Det finns också etikrådgivare vid fakulteterna som granskar och ger råd i etikfrågor, vilket bedömargruppen ser positivt på.

2.2 Lärosätet arbetar systematiskt för att skapa goda förutsättningar för forskningens och forskningsmiljöernas utveckling och förnyelse.

Uppfylld

Av underlagen framgår att lärosätet arbetar systematiskt med att skapa goda förutsättningar för forskningens och forskningsmiljöernas utveckling och förnyelse. Lärosätet rekommenderas dock att tydliggöra förhållanden och ansvarsfördelning mellan forskningscentrum, institution och fakultet.

För att skapa goda förutsättningar för forskningens förnyelse strävar lärosätet, enligt självvärderingen, efter att alla lärare ska vara knutna till ämnesmiljöer och forskningscentrum där det bedrivs forskning. Det framstår som ett bra grepp för att bidra till goda förutsättningar för forskningen samt utvecklingen och förnyelsen av forskningsmiljöerna. Självvärderingen, fördjupningsmaterialet och platsbesöken visar dock att det finns en del oklarheter i ansvarsfördelningen och förhållandena mellan forskningscentrumen, institutionerna och fakulteterna. Även om platsbesöken visade att det i praktiken löses på ett bra sätt, anser bedömargruppen att lärosätet kan vinna på att tydliggöra ansvarsfördelningen.

I självvärderingen står att lärosätets principer för intern fördelning av forskningsmedel är tänkta att möjliggöra fler doktorander, stödja kopplingen mellan utbildning och forskning, stödja meritering av forskare och publicering av forskning samt stimulera till fler ansökningar om externa forskningsmedel. Särskilda satsningar görs för att profilera verksamheten samt utveckla och stärka forskningsmiljöer. Bedömargruppen uppfattar att lärosätets principer bidrar till att skapa goda förutsättningar för forskningen och dess utveckling och förnyelse. För lärosätet, och särskilt för vissa delar av miljöerna, finns vissa utmaningar knutna till rekryteringen och till storleken på miljöerna, men för den här granskningen är det avgörande att bedömargruppen bedömer att lärosätet arbetar systematiskt med det.

I självvärderingen skriver lärosätet att målet är att öka andelen extern finansiering av forskningen och kopplar det arbetet till forskningens utveckling. Till exempel lyfter lärosätet fram att forskningsfinansiärer som KK-stiftelsen kräver att det finns utvecklingsstrategier både inom den aktuella forskningsmiljön och på lärosätet som helhet. Detta har lett till ökade krav på kommunikation mellan lärosätets ledning och de ansökande forskarna eller forskningsmiljöerna. Lärosätet har därför tagit fram en tydlig och fastställd beredningsprocess för strategiska ansökningar av forskningsmedel till KK-stiftelsen och andra finansiärer. Det ligger på rektors bord att besluta om de ansökningar som ska prioriteras. Prioriteringsarbetet leds av lärosätets forskningsstrategiska grupp. Beredningsprocessen har, skriver lärosätet i självvärderingen, resulterat i väl genomarbetade ansökningar som faller inom ramen för lärosätets prioriterade områden. Bedömargruppen instämmer i att detta är ett strategiskt och bra sätt att arbeta för att öka forskningsfinansieringen samt forskningens utveckling och kvalitet.

Andra områden som lyfts fram i självvärderingen är god tillgång till infrastruktur, som laboratorier och utrustning, liksom goda villkor för kompetensutveckling. Lärosätet har valt att ingå i Euraxess (EU-kommissionens nätverk för forskare, lärosäten och mobilitet), vilket gör det möjligt att jämföra villkor och förutsättningar för forskare och forskning på svenska lärosäten. Detta i kombination med att lärosätet har fått EU-kommissionens utmärkelse HR Excellence in Research Award, styrker bedömargruppens uppfattning att lärosätet arbetar systematiskt med att bevaka, utveckla och behålla en ändamålsenlig miljö för forskarna.

I självvärderingen framgår att lärosätet arbetar för att skapa en grund för internationella samarbeten, som gemensamma projekt eller nätverk. Lärosätet arbetar även för att rekrytera och behålla internationellt framstående forskare och har utvecklat en stödstruktur för den internationella rekryteringen. En internationaliseringsstrategi och en handlingsplan för internationalisering har tagits fram för perioden 2020–2023. Uppföljning av internationaliseringsstrategin sker i återkommande verksamhetsdialoger som ledningen genomför med fakulteterna. Bedömargruppen delar lärosätets syn på att akademisk mångfald och internationalisering främjar forskningens kvalitet, och ser därför positivt på detta arbete.

2.3 Lärosätet arbetar systematiskt för att skapa goda förutsättningar för forskningens frihet.

Uppfylld

Av underlagen framgår att det finns principer och rutiner på plats som verkar för forskningens frihet och ingår som en del av kvalitetssäkringssystemet. Lärosätet erbjuder möjlighet till akademiska samtal, kollegial granskning och juridiskt stöd vid avtalsskrivning mellan samarbetspartner.

Lärosätet skriver i självvärderingen att det inte finns någon styrning av forskningsfrågor, metoder eller publiceringsstrategier samt att det står lärosätets forskare, forskargrupper och forskningscentrum fritt att utveckla strategier och planer för sin verksamhet. Däremot erbjuder lärosätet möjlighet till akademiska samtal, tid för kollegial granskning samt jurister som hjälper till med avtalsskrivning mellan samarbetspartner. Vid platsbesöket bekräftades bilden av att lärosätets arbete för forskningens frihet var förankrat och känt i organisationen.

Vid ansökningar om externfinansiering till forskningsprojekt väljer forskare själva hur de vill förhålla sig till utlysningar från forskningsfinansiärer. Universitetet bistår med stöd och resurser för ansökningsskrivande, men ger inga synpunkter på ansökans innehåll. I självvärderingen står det att den prioritering av ansökningar som sker hos rektor och lärosätets forskningsstrategiska grupp utgår ifrån lärosätets vision och strategi. Det framkom vid platsbesöket att det finns risk för inlåsning på grund av det system med fördelningsnyckel som används i dag. Bedömarna anser därför att det finns skäl att återkommande se över fördelningen av lärosätets egna anslag.

I självvärderingen lyfter lärosätet fram hot, våld och obehagliga situationer som en risk som kan begränsa forskningens frihet. Lärosätet har tagit fram en handlingsplan för att stävja detta. I handlingsplanen tydliggörs chefens och medarbetarens ansvar. Bedömarna tycker att detta visar på ett proaktivt arbete med frågan och är positiva till den åtgärden.

2.4 Lärosätet arbetar systematiskt för att säkerställa ett nära samband mellan forskning och utbildning i verksamheten.

Uppfylld

Av underlagen framgår att lärosätet arbetar systematiskt för att säkerställa ett nära samband mellan forskning och utbildning i verksamheten. Trots att arbetet med de periodiska utvärderingarna är nytt och få enheter har granskats, visar de exempel som bedömargruppen har sett att lärosätet har lyckats göra relationen mellan forskning och utbildning till en viktig del av utvärderingarna och arbetet med dem.

Självvärderingen slår fast att ett av lärosätets strategiska mål är att forskning och utbildning ska vara nära sammankopplade. Det stöds av att grundprincip sju i dokumentet Sammanhållet kvalitetssystem vid Karlstads universitet handlar om sambandet mellan utbildning och forskning. Det framgår att det är en grundläggande princip vid lärosätet att alltid beakta sambandet mellan utbildning och forskning. Att ha detta som ett grundläggande princip i kvalitetsarbetet, anser bedömargruppen som ett bra sätt att säkerställa ett systematiskt arbete med detta.

Enligt självvärderingen riktar den interna resursfördelningsmodellen resurser mot områden som har betydelse för både utbildning och samverkan. Lärosätet har även satsat på att bygga upp ämnesmiljöer och forskningscentrum som är integrerade med utbildningsverksamheten. I självvärderingen framhålls till exempel att de två forskargrupper som utsågs till excellenta i lärosätets satsning på starka och excellenta forskningsmiljöer under 2014–2022 var Datavetenskap och Centrum för tjänsteforskning. Båda har tydliga kopplingar till utbildning, nämligen till ingenjörs- respektive ekonomiutbildningar. Bedömargruppen delar lärosätets uppfattning att det är viktigt att koppla satsningen på starka forskningsmiljöer till utbildning och undervisning. Genom att ha det som ett kriterium för excellens att forskare undervisar en viss andel på grundnivå, avancerad nivå eller forskarnivå, säkerställs ett nära samband mellan forskning och utbildning på ett systematiskt sätt.

Vid platsbesöken fick bedömargruppen ta del av flera goda och konkreta exempel på nära samband mellan forskning och utbildning i verksamheten, både genom nya program som har skapats inom områden med stark forskningskompetens, och forskning som har vuxit fram ur utbildningar. Under platsbesöket fick bedömargruppen också exempel på hur lärosätet arbetar med att säkerställa att lärarna har rätt kompetens och att utbildningarna använder både nationell och internationell forskning. Platsbesöken stärkte bedömargruppens uppfattning om att lärosätet arbetar kontinuerligt för att få till stånd ett nära samband mellan forskning och utbildning i verksamheten.

I självvärderingen står att den vetenskapliga miljö som forskningen erbjuder skapar möjligheter för kompetensutveckling för alla lärare, även för dem som inte bedriver egen forskning. Det sker genom interna och externa vetenskapliga seminarier och andra aktiviteter. De lärare som bedriver forskning har ett särskilt ansvar att erbjuda forskningsnära studieuppgifter, främst på avancerad nivå men även på grundnivå. Det står också att forskningsanknytning av utbildning kan ske på olika sätt beroende på olika utbildningars karaktär. Självvärderingen ger exempel på hur studenterna engageras i forskningsliknande uppgifter. Detta är ett viktigt men krävande arbete, och bedömargruppen uppmanar lärosätet att fortsätta arbeta strategiskt med att engagera studenterna i forskningsliknande uppgifter på olika sätt.

I självvärderingen lyfts det också fram att sambandet mellan utbildning och forskning är en av sex bedömningsgrunder som ingår i den återkommande granskningen av forskning. Utvärderingsenheterna har i uppdrag att redogöra för hur forskningen bidrar till relevanta utbildningsprogram samt ge exempel på åtgärder som genomförts för att stärka sambandet och hur de följs upp. Bedömargruppen delar uppfattningen att det är en styrka att sambandet mellan utbildning och forskning är en av sex bedömningsgrunder som ingår i den återkommande granskningen, eftersom det på ett systematiskt sätt säkerställer ett nära samband och kan bidra till förbättring och utveckling här. Det bör dock påpekas att arbetet med återkommande granskningar av forskning först infördes 2020, med en pilot som följdes av tre granskningar under 2021. Arbetet är därmed bara i uppstartsfasen, och få granskningar har gjorts. Som fördjupningsspår har bedömargruppen fått tillgång till arbetet med två av de genomförda återkommande granskningarna. Genom självvärderingarna, bedömarrapporterna och handlingsplanerna som tagits fram bekräftas intrycket av att det har stor betydelse att sambandet mellan utbildning och forskning är en av sex bedömningsgrunder. Det säkerställer både att den enskilda utvärderingsenheten reflekterar över sammanhanget, och att det bedöms av bedömarna. Därmed säkerställs sambandet mellan forskning och utbildning mer systematiskt, inte bara från ett utbildningsperspektiv men också från ett forskningsperspektiv.

2.5 Lärosätet arbetar systematiskt för att följa upp sina insatser för att stärka forskningens kvalitet och relevans genom samverkan och ömsesidigt lärande; lärosätet arbetar systematiskt för att forskningsresultat tillkomna vid lärosätet sprids och kommer till nytta.

Uppfylld

Av självvärderingen, fördjupningsmaterialet och platsbesöken framgår att lärosätet arbetar systematiskt med att följa upp sina insatser för att stärka forskningens kvalitet och relevans genom samverkan och ömsesidigt lärande. Beskrivningen av granskningen genom Fyrklövermodellen framstår som tydlig, men kan förstärkas inom den kontinuerliga uppföljningen. Bedömningen är att lärosätet arbetar systematiskt för att forskningsresultat tillkomna vid lärosätet sprids och kommer till nytta. Arbetet med samverkan sker i samarbete med flera andra lärosäten och är väl beskrivet i de vägledande dokumenten om Fyrklövermodellen. Den innovativa viljan och förmågan som lärosätet visar på det här området bedöms som ett gott exempel. Men eftersom systemet inte är överfört till den kontinuerliga uppföljningen, återstår fortfarande ett visst utvecklingsarbete.

I självvärderingen står att lärosätet kontinuerligt erbjuder data om samverkansindikatorer, som sampublicering med externa parter, populärvetenskaplig publicering, mediemedverkan samt forskningsprojekt i samarbete med näringslivet eller den offentliga sektorn. Informationen om indikatorerna används, enligt självvärderingen, som underlag i olika verksamhetsutvecklande processer. I den återkommande uppföljningen av forskningsenheter utvärderas nyttiggörandet av forskning samt samverkan och interaktion med det omgivande samhället. Underlaget används även inom ramen för innovationskontoret Fyrklöverns arbete. Bedömarna anser att det är ett väl fungerande system, vilket bekräftades vid platsbesöken. Systematisk uppföljning av samverkan och nyttiggörande saknas i den kontinuerliga uppföljningen. Här ser bedömarna att lärosätet har ett utvecklingsområde.

Självvärderingen lyfter fram att lärosätet har börjat arbeta med impact cases, vilket beskrivs i självvärderingen som en metod för att illustrera hur samverkan och ömsesidigt lärande bidrar till utveckling inte bara för den egna miljön utan även till samverkanspartners utveckling samt till testmiljöer. Lärosätet är ett av fyra som ansvarar för den så kallade ULF-satsningen, som handlar om att utveckla praktiknära forskning för skolområdet. Satsningen utvärderas löpande av en norsk forskargrupp. Det arbetssättet tycker bedömarna är bra och rekommenderar att det tillämpas på fler områden.

Uppdragsutbildningen lyfts fram i självvärderingen som ett möjligt verktyg för att omsätta forskning i utbildning. Forskningsresultat som integrerats i uppdragsutbildningen har till exempel handlat om nya arbetsmetoder inom socialtjänsten, agil projektledning, skolutveckling och kontaktsjuksköterskans roll i cancervården. Bedömarna anser att detta är ett innovativt grepp. Detta i kombination med den uppföljning som sker av forskningens kvalitet och relevans genom samverkan visar på att lärosätet arbetar systematiskt för att forskningsresultat tillkomna vid lärosätet sprids och kommer till nytta.

2.6 Lärosätet arbetar systematiskt för att långsiktigt säkra kompetensförsörjning för forskningens utveckling och förnyelse; lärosätet arbetar systematiskt för att skapa goda förutsättningar för kompetensutveckling samt erbjuder välfungerande karriärstöd för forskare i alla skeden i karriären oberoende av anställningsform.

Uppfylld

Av det material som bedömargruppen tagit del av och av platsbesöken framgår att lärosätet arbetar långsiktigt för att säkerställa kompetensförsörjning för forskningens utveckling och förnyelse. Bedömargruppen konstaterar att lärosätet arbetar systematiskt för att skapa goda förutsättningar för kompetensutveckling samt erbjuder karriärstöd för forskare i alla skeden i karriären. Lärosätet rekommenderas dock att se till att också de mer erfarna medarbetarna får tillräckligt stöd för sin kompetensutveckling.

I självvärderingen beskriver lärosätet dels den individuella kompetensutvecklingen för enskilda forskare, dels det strategiska arbetet med den övergripande kompetensförsörjningen för hela lärosätet. Bedömargruppen instämmer i att båda delarna är viktiga för det systematiska arbetet med att bevaka, utveckla och behålla en ändamålsenlig miljö för forskarna och deras möjlighet att bedriva forskning av god kvalitet.

Enligt självvärderingen ligger huvudansvaret för forskarens karriärutveckling och stöd till den enskildes kompetensutveckling hos den berörda prefekten och följs upp i medarbetarsamtalet. Samtalet ska dokumenteras i form av en överenskommen kompetensutvecklingsplan som följs upp vid nästa års samtal. Den kompetensutvecklingstid som är tillgänglig används både till vetenskaplig meritering och till områden som forskarhandledarutbildning, projektledning och pedagogisk utveckling. Utöver det erbjuds möjligheter till mobilitet, som besök på andra lärosäten och möjligheten att söka medel för konferenser. Den sammantagna bilden från underlag och platsbesök, är att medarbetarsamtalet används aktivt som ett verktyg för att säkerställa kompetensutveckling hos individen. Alla medarbetare, inklusive doktorander, erbjuds varje år samtal. Även om det inte framgår av underlagen hur många som utnyttjar erbjudandet, ger platsbesöken intrycket att det fungerar bra. För doktoranderna ger kombinationen av årliga medarbetarsamtal och årlig granskning av och arbete med den individuella studieplanen goda möjligheter att arbeta med individens kompetensutveckling och karriärstöd.

Vid platsbesöket framkom dock att för vissa av de anställda fungerar medarbetarsamtalet inte optimalt när det gäller kompetensutveckling och karriärstöd. Medarbetarsamtalet sker inte alltid med den som bäst kan hjälpa den enskilde med karriärstöd i forskning. Bedömargruppen uppmuntrar lärosätet att arbeta vidare med att ge den enskilda forskarens möjlighet till karriärstöd.

I självvärderingen står att HR-avdelningen har en anställd som är ansvarig för att utveckla kompetensplaneringen och att allt karriärstöd är samlat på en egen webbsida. Detta bidrar till att den enskilda medarbetaren enkelt kan hitta information och få stöd, vilket bedömargruppen ser positivt på. Lärosätet arbetar också med olika verktyg och metoder för att säkerställa en systematisk verksamhetsutveckling. I självvärderingen står det att lärosätet nu håller på att införa The European Charter for Researchers and the Code of Conduct for the Recruitment of Researchers. Koden, som är utfärdad av EU-kommissionen, ger rekommendationer för god praxis vid rekrytering och anställning av forskare på alla karriärnivåer. Enligt självvärderingen sker det regelbundna externa granskningar från EU-kommissionen för att säkerställa att lärosätet arbetar aktivt inom området. Användandet av The Human Resources Strategy for Researchers (HRS4R), som är knuten till EU-kommissionens nämnda stadga och kod, beskrivs som en långsiktig process som ligger i linje med lärosätets mål att vara en attraktiv arbetsgivare samt för en ökad internationalisering. Det framgår av självvärderingen att lärosätet för två år sedan också fick utmärkelsen HR Excellence in Research Award. Utmärkelsen innebär att lärosätet systematiskt ska använda verktyget HRS4R för verksamhetsutveckling. Ett utvecklingsområde som lärosätet identifierade i samband med ansökan om nämnda utmärkelse är tillgången på karriärstöd. Detta har resulterat dels i kursen Kollegialt handledarskap som erbjuds nyanställda forskare, dels i ett mentorprogram för alla kategorier av forskare. Bedömargruppen är positiv till båda dessa initiativ.

Ett annat initiativ som lyfts fram i självvärderingen är Research Leader Initiative (REAL), ett forskningsledarprogram som syftar till att stärka forskningen genom att utveckla det akademiska ledarskapet. REAL genomförs i ett samarbete mellan fem lärosäten och riktar sig till forskare i början av karriären. Bedömargruppen anser att REAL är en bra metod att arbeta med, men vill också uppmärksamma lärosätet att inte glömma bort de mer erfarna forskarna som även de kan behöva systematiskt stöd för sin kompetensutveckling.

I självvärderingen står det att det ingår i lärosätets strategiska arbete att institutioner och avdelningar varje år ska ta fram kompetensförsörjningsplaner. De ska utgå från verksamhetens mål och ska inkludera en analys av rekryteringsbehovet på kort och lång sikt. Lärosätet skriver också att samtliga enheter vid universitetet i dag har en plan som följs upp och revideras varje år, vilket bedömargruppen anser är bra. Planerna ska fungera som ett stöd för berörda chefer samt vara ett underlag för universitetsgemensamma diskussioner, prioriteringar och satsningar. HR-avdelningen samordnar arbetet med kompetensförsörjningsplanerna och återrapporterar till universitetsledningen och styrelsen, vilket bidrar till en god kvalitetscirkel på området. Bedömargruppen betonar vikten av att fortsätta arbeta med dessa planer på institutionsnivå.

Lärosätet skriver i självvärderingen att de har tagit fram styrdokument för det strategiska kompetensförsörjningsarbetet, som rekryteringsstrategi, anställningsordning, ledar- och medarbetarpolicy, plan för jämställdhetsintegrering, handlingsplan för internationalisering, miljöpolicy och språkpolicy. Nyligen har universitetsstyrelsen beslutat om att rekrytera tio biträdande lektorer med syfte att på lång sikt främja forskningsmiljöer och forskningens förnyelse. Det har också beslutats om stöd till lektorsforskning vid fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, och inom fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap har man beslutat om en forskningsledarutbildning för juniora forskare. I självvärderingen nämns även en adjunktsforskarskola inom lärarutbildningen. Platsbesöket synliggjorde ytterligare exempel på hur institutionerna och enheterna arbetar systematiskt med att stärka kompetens som saknas. Bedömargruppen ser positivt på dessa initiativ.

2.7 Lärosätet arbetar systematiskt för att ge forskningen ett ändamålsenligt stöd; lärosätet har ändamålsenliga processer för prioritering och långsiktig förnyelse av forskningsinfrastrukturer.

Uppfylld

Sammantaget ser bedömargruppen utifrån självvärderingen, fördjupningsmaterialet och platsbesöken, att lärosätet arbetar systematiskt för att ge forskningen ett ändamålsenligt stöd. Det framgår även att lärosätet har ändamålsenliga processer för prioritering och långsiktig förnyelse av forskningsinfrastrukturer. 

I självvärderingen beskrivs lärosätet som relativt utbildningstungt, där endast en mindre del av forskningen kräver infrastruktur i form av laboratorier. Forskningsinfrastrukturen består alltså till stor del av mjukare infrastruktur i form av stödfunktioner till forskare och forskningsmiljöer. För den fysiska forskningsinfrastrukturen har lärosätets fasta rutiner och processer, för att säkerställa en långsiktig prioritering och förnyelse. Självvärderingen beskriver hur lärosätet i samband med budgetarbetet arbetar långsiktigt med att säkerställa att forskningen har den infrastruktur som krävs. I självvärderingen står att under budgetarbetet diskuterar rektor och fakultetsledningen i verksamhetsdialoger planeringen av forskningsinfrastrukturen i samband med ekonomiska prognoser. Bedömargruppen menar att både forskningsinfrastrukturen och finansieringen av den därigenom kan planeras långsiktigt.

Det är de två fakulteternas ansvar att ta fram rutiner för prioritering och förvaltning av fakultetens egen forskningsinfrastruktur. Uppföljning av forskningsinfrastruktur sker inom ordinarie process för årlig verksamhetsuppföljning och som en del av återkommande granskning av forskning. Ekonomiska avsättningar till forskningsinfrastruktur görs centralt innan anslaget fördelas mellan verksamheterna. Bedömargruppen anser att det är ändamålsenligt.

I självvärderingen står att de centrala stödfunktionerna ger administrativt, beredande och verkställande stöd för styrelsen, rektor och fakulteterna. Där framgår också att kvalitetsarbetet har till uppgift att genomföra regelbundna nöjdhetsmätningar i form av enkätundersökningar. De har riktats till samtliga medarbetare och inkluderar frågor om upplevt bemötande samt upplevd kvalitet i infrastrukturen. Alla institutioner och centrum beskriver sin infrastruktur i sina självvärderingar. Bedömargruppen konstaterar att lärosätet med dessa enkäter och självvärderingar har en systematisk process för att identifiera brister i forskningsinfrastrukturen. Det bör dock noteras att lärosätet själv påpekar att enkäterna behöver utvecklas ytterligare för att bättre fånga upp annat än övergripande synpunkter på forskningsinfrastrukturen. Bedömargruppen uppmuntrar lärosätet att arbeta vidare med detta.

Brister i forskningsinfrastrukturen identifieras i forskningsgranskningarnas självvärderingar, vilket sedan återigen leder till en handlingsplan, som fastställs och följs upp av fakultetsnämnderna. Inom förvaltningens centrala stödfunktioner ingår uppföljning av forskningsinfrastruktur i samband med nöjdhetsmätningar, vars resultat kan leda till handlingsplaner fastställda av universitetsdirektören. Exemplen på utvärderingar och motsvarande handlingsplaner som bedömargruppen har sett ger en bild av en transparent process som fungerar väl i praktiken, vilket också bekräftades på platsbesöken. För utvecklingsverksamhet för stöd och utveckling av mjukt forskningsstöd på övergripande nivå sker en samverkan mellan förvaltningens centrala stödfunktioner, fakulteternas administrativa avdelningar samt lärarutbildningsnämndens kansli i den forskningsadministrativa styrgruppen (FASG).

FASG:s syfte är att identifiera, diskutera och informera om utvecklingsbehoven av stöd för kärnverksamheten. För projekt som etableras för att utveckla det forskningsadministrativa stödet är FASG även styrgrupp för det specifika projektet. Alla utvecklingsprojekt rapporterar till FASG. Ordföranden för FASG rapporterar särskilt kring den forskningsadministrativa styrgruppens arbete. En särskild grupp under de centrala stödfunktionerna fokuserar på it-projekten. Ur bedömargruppens perspektiv är processen och strukturerna för utvecklingen av även mjukare forskningsinfrastrukturer tydliga och väl förankrade i organisationen.

2.8 Lärosätet arbetar systematiskt för att främja jämställdhet i forskningens förutsättningar och genomförande

Uppfylld

Den sammantagna bilden från självvärderingen, doktorandinlagan, fördjupningsmaterialet och platsbesöken visar att lärosätet arbetar systematiskt för att främja jämställdhet i forskningens förutsättningar och genomförande. Bedömargruppen vill även lyfta fram det goda arbetet med doktoranderna på området.

I självvärderingen står det att arbetet med jämställdhet och antidiskriminering utgår från aktiva åtgärder enligt diskrimineringslagen, vilket bland annat innebär att jämn könsfördelning ska beaktas i verksamhetsutveckling, kompetensförsörjningsarbetet och rekrytering. Det övergripande ansvaret för arbetet för jämställdhetsfrågorna ligger hos rektor, men ansvaret har delegerats till cheferna på fakulteterna, den gemensamma administrationen och universitetsbiblioteket. Bedömargruppens intryck är att det här sättet att organisera arbetet fungerar väl.

Dekaner och chefer inom administrationen ansvarar för att det bedrivs ett systematiskt och målinriktat arbete med jämställdhet inom den egna arbetsenheten. Arbetet ska ske i samråd med representanter för personalorganisationerna och studentkåren. I relation till forskningens förutsättningar poängteras att lärosätet prioriterat karriärvillkor, jämställda beslutsprocesser och ett jämställt budgetarbete. Arbetet beskrivs i verksamhetsuppdraget till fakulteterna och lärarutbildningsnämnden för att sedan följas upp i verksamhetsdialoger med rektor. Under platsbesöket blev det tydligt för bedömargruppen att arbetet med doktorandsektionen på studentkåren fungerade väl och att doktoranderna kände sig väl integrerade i arbetet, något som stärkte bedömarnas uppfattning om att arbetet sker systematiskt och i samråd med berörda parter. Bedömargruppen delar därmed lärosätets syn på hur arbetet ska hanteras på lärosätet och instämmer i vikten av att arbetet sker i samråd med både personalorganisationerna och studentkåren. Bedömargruppen delar även lärosätets uppfattning om vilka förutsättningar som ska prioriteras. Genom att arbeta med dessa prioriteringar säkerställer lärosätet jämställda villkor för att utvecklas inom karriären.

I självvärderingen står det att i introduktionsutbildningen för nya chefer ingår jämställdhetsintegreringen. Lärosätets chefer uppmanas dessutom att delta i Jämställdhetsmyndighetens introduktionskurs om jämställdhetsintegrering för ledare och chefer i statlig verksamhet. Lärosätet har även satsat på utbildningsinsatser med jämställdhetsfokus för övriga medarbetare. Bedömargruppen ser positivt på detta.

Sedan januari 2022 har lärosätet en Gender Equality Plan för forskningsansökningar enligt Horizon Europe, EU:s ramprogram för forskning och innovation. Bedömargruppen ser att lärosätet tagit beslut om planen, men också att planen inte införts eller helt färdigställts. Därför uppmanar bedömargruppen lärosätet att se till att planen färdigställs.

Samlat omdöme: Godkänt med förbehåll

Motivering:

Sammantaget visar underlagen att kvalitetssäkringsarbetet kan godkännas med förbehåll. Bedömningsområdet styrning, organisation och genomförande bedöms inte vara tillfredsställande. Bedömargruppens uppfattning är att lärosätet kan åtgärda bristerna i det bedömningsområde som inte är tillfredsställande inom två år.

Bedömningsområdet styrning, organisation och genomförande bedöms som inte tillfredsställande. Lärosätet har fastställda principer för kvalitetsarbetet, men institutionsnivån är inte tydligt framskriven i kvalitetssystemet. Det finns en forskningsstrategisk grupp och styrgrupper för olika stödfunktioner för forskningen, och lärosätet har rutiner för att följa upp, samla in, analysera och använda ändamålsenlig information med bäring på forskningens kvalitet och relevans. Lärosätet har nyligen infört ett system för återkommande extern granskning av forskningen, vilket har testats i en pilotomgång. Systemet och pilotomgången har ännu inte hunnit utvärderas av lärosätet och det framgår vid bedömargruppens granskning att det finns problem med system och genomförande. Bedömargruppen menar att lärosätet behöver utvärdera systemet och genomföra åtgärder för att förbättra det.

Bedömargruppen anser att bedömningsområdet förutsättningar är tillfredsställande. Lärosätet har ett väl utvecklat arbete för att främja god forskningssed samt förebygga och hantera oredlighet i forskning. Bland annat har lärosätet inrättat särskilda etikrådgivare. Underlagen visar att lärosätet arbetar systematiskt med att skapa goda förutsättningar för forskningens och forskningsmiljöernas utveckling och förnyelse. Bedömargruppen rekommenderar dock lärosätet att tydliggöra förhållandena och ansvarsfördelningen mellan forskningscentrumen, institutionerna och fakulteterna. Det finns principer och rutiner på plats som verkar för forskningens frihet och ingår som en del av kvalitetssäkringssystemet. Underlagen visar att lärosätet erbjuder möjlighet till akademiska samtal, kollegial granskning samt juridiskt stöd vid avtalsskrivning mellan samarbetspartner. Det finns ett systematiskt arbete för att säkerställa ett nära samband mellan forskning och utbildning i verksamheten. Trots att arbetet med de periodiska utvärderingarna är nytt och få enheter har granskats, visar de exemplen bedömargruppen har sett att lärosätet har lyckats göra relationen mellan forskning och utbildning till en viktig del av utvärderingarna och arbetet med dem.

Lärosätet arbetar systematiskt med att följa upp sina insatser för att stärka forskningens kvalitet och relevans genom samverkan och ömsesidigt lärande. Beskrivningen av granskningen genom Fyrklövermodellen framstår för bedömargruppen som tydlig, men kan förstärkas inom den kontinuerliga uppföljningen. Lärosätet arbetar också systematiskt för att forskningsresultaten sprids och kommer till nytta. Arbetet med samverkan sker i samarbete med flera andra lärosäten och är väl beskrivet i de vägledande dokumenten om Fyrklövermodellen. Den innovativa viljan och förmågan som lärosätet visar på detta område bedöms som ett gott exempel. Men eftersom systemet inte är överfört till den kontinuerliga uppföljningen, återstår fortfarande ett visst utvecklingsarbete.

Lärosätet arbetar långsiktigt för att säkra kompetensförsörjning för forskningens utveckling och förnyelse. Bedömargruppen konstaterar också att lärosätet arbetar systematiskt för att skapa goda förutsättningar för kompetensutveckling samt erbjuder karriärstöd för forskare i alla skeden i karriären. Lärosätet rekommenderas dock att se till att också de mer erfarna medarbetarna får tillräckligt stöd för sin kompetensutveckling. Lärosätet arbetar systematiskt för att ge forskningen ett ändamålsenligt stöd, och lärosätet har ändamålsenliga processer för prioritering och långsiktig förnyelse av forskningsinfrastrukturer. Lärosätet arbetar även systematiskt för att främja jämställdhet i forskningens förutsättningar och genomförande.