Bedömningsgrund: Yrkesexamen

Angiven examen är reglerad och ryms inom examensordningen.

Bedömargruppen anser att examen är relevant och ryms inom examensordningen.

Utbildningens innehåll inklusive eventuella inriktningar har en rimlig omfattning och avgränsning i förhållande till yrkesexamen.

Den utbildningsvetenskapliga kärnan samt den verksamhetsförlagda delen av utbildningen, VFU, är väl genomtänkt och tydligt beskriven, både utifrån organisation och progression. Det föreligger dock vissa otydligheter kring utbildningens struktur, liksom dess omfattning och innehåll, vilket dels beror på att beslut ännu inte är fattat kring huruvida Svenska som andraspråk ska läsas som två-ämnesutbildning för 7-9-lärare eller inte, men också på att ansökan ger exempel på kurser som inte kommer att rymmas inom en 7-9-utbildning, utan som enbart kan bli aktuella på gymnasienivå.

I bifogad utbildningsplan finns kurser om sammanlagt 45 högskolepoäng redovisade för ämnet svenska som andraspråk (SvA 107, SvA 108, SvA 109, SSA 200) medan ytterligare kursplaner som bifogas ansökan (SSP200 "Språkets bruk och struktur II", SFA 200 "Andraspråksinlärares läs- och skrivutveckling", SFP 200 "Svenska som andraspråk för ämneslärare: forskningsperspektiv på svenska som andraspråk" och SAS 402 "Svenska som andraspråk för ämneslärare: text och andraspråksutvecklande arbetsprocesser") inte finns med inom 7-9 utbildningen utan först blir aktuella på gymnasienivå. Varför dessa kurser finns med och beskrivs i ansökan är oklart.

Efter att det initiala problemet med att navigera kring vilka kursplaner som ingick i 7-9-utbildningen var löst, kunde dock bedömargruppen konstatera att utbildningen har en rimlig omfattning och avgränsning i förhållande till examen. Bedömargruppen vill även poängtera betydelsen av att anpassa innehållet i utbildningen efter de olika ämneskombinationer som erbjuds, detta för att undvika alltför stora överlappningar och/eller kunskapsglapp hos studenterna. I intervjuerna uttryckte lärosätet en medvetenhet om detta. Bedömargruppen utgår därför ifrån att det kommer att tas hänsyn till detta när beslut om ämneskombinationer fattas.

I ett rikstäckande perspektiv finns ett allmänt intresse av att examen får utfärdas.

Bedömargruppen anser att det allmänna intresset för att examen får utfärdas är stort. Lärosätets prediktion att antalet lärarstudenter i ämnet svenska som andraspråk kommer att öka i och med införandet av inriktningen 7-9 är dock inte säkert. Enligt tidigare trender har studenter sökt sig till gymnasieinriktning istället för till inriktningen mot årskurs 7-9 inom ämneslärarprogrammet. I intervjuerna framkom dock att byten mellan inriktningarna mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 och inriktningen mot arbete i gymnasieskolan sker i båda riktningarna och att söktrycket på svenska som andraspråk är stort.

Bedömningsgrund: Personal (Lärarkompetens och lärarkapacitet)

Antalet lärare och deras sammantagna kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens omfattning, innehåll, storlek och genomförande.

Bedömargruppen anser att lärarresurserna på utbildningen har en stark förankring i professionen. Sammantaget finns 28 lärare som, i varierande grad, undervisar inom utbildningen. 15 av dessa är disputerade (varav tre är professorer) och 13 är adjunkter. De disputerade lärarna är disputerade i olika ämnen så som pedagogik (fyra stycken), litteraturvetenskap (två stycken), ämnesdidaktik (två stycken), nordiska språk (tre stycken)), statsvetenskap (två stycken), sociologi (en) och religionsvetenskap (en). Bedömargruppen noterar en avsaknad av kompetens inom ämnet svenska som andraspråk, men vid intervjuerna förklarade lärosätet att det är svårt att få tag på disputerade lärare inom ämnet, men att kombinationen av lärare som forskar med inriktning mot svenska som andraspråk och adjunkter med stor erfarenhet av undervisning i svenska som andraspråk och som dessutom deltar i forskningsprojekten, ger en tillräckligt bra behörighet i ämnet. Högskolan har dessutom nyligen anställt en lektor (disputerad i fonetik) som är verksam inom forskningsfältet svenska som andraspråk och som kommer att undervisa på 40 % av heltid i utbildningen. Samtidigt pågår också nyrekryteringar som ersättning för kommande pensionsavgångar.

Bedömargruppen är väl medveten om bristen på disputerade lärare i svenska som andraspråk nationellt och anser att man på lärosätet har kompenserat för detta på ett bra sätt. Ämnesdjupet i utbildningen bedöms därför vara tillgodosett utifrån lärarkompetens och lärarkapacitet.

Bedömningsgrund: Utbildningsmiljön

Det finns en för utbildningen relevant vetenskaplig och professionsinriktad miljö.

I ansökan redogörs för de olika forskningsmiljöer som är relevanta för ämneslärarprogrammet och svenska som andraspråk. Tre så kallade "vitala forskningsmiljöer", vilka är garanterade en viss del av högskolans forskningsmedel beskrivs och särskilt central är här forskningsmiljön Barn- och ungdomsvetenskap (BUV), där många lärare från ämneslärarprogrammet deltar. Andra forskningsprojekt som beskrivs är "Kartläggning av nyanlända elevers mottagande och utbildningssituation" (KAN) liksom projektet "Språkutbildning och meningsfull väntan" (SUSA), där forskare från svenska som andraspråk deltar.

Bedömargruppen menar att forskningsanknytningen är genomtänkt och väl beskriven liksom de forskningsmiljöer som är relevanta för utbildningen. Bristen på disputerad personal inom ämnet svenska som andraspråk har inte lett till brist på relevant forskning, då sådan utförs i ett antal forskningsprojekt som beskrivs i ansökan. Att det pågår forskning med orientering mot ämnet svenska som andraspråk framgick också av intervjuerna.

Relevant samverkan sker med det omgivande samhället.

Beskrivning av hur samverkan ger avtryck i utbildningen saknas i ansökan. Intervjuerna bidrog dock till klargörande i detta avseende. Exempelvis finns en verksamhetsrepresentant med i programrådet med direkt möjlighet till inflytande. Det finns också en stor uppdragsverksamhet med anknytning just till ämnet svenska som andraspråk. Många av de adjunkter som undervisar inom utbildningen har nyligen undervisat i skolan, vilket underlättar samverkan med skolorna. Utifrån denna information anser bedömargruppen att relevant samverkan sker med det omgivande samhället.

Bedömningsgrund: Resurser

Det finns tillgång till en stabil och ändamålsenlig infrastruktur. De tillgängliga resurserna utnyttjas effektivt för att hålla en hög kvalitet i verksamheten.

Bedömargruppen anser att infrastrukturen är väl utvecklad och att de resurser som finns utnyttjas ändamålsenligt och effektivt. Studenterna har god tillgång till bibliotek och datorer. Studentstödet är välutvecklat med såväl stöd i studie- och studiesociala frågor som i vetenskapligt skrivande och språkhandledare som kan handleda studenter med svenska som andraspråk. Av ansökan framgår också att studenterna har tillgång till ett kreativt centrum för kreativa inslag i utbildningen. Det framgår dock inte om och hur detta centrum är tänkt att användas i den aktuella utbildningen.

Miljö, resurser och område

Den sammanvägda bedömningen av miljö, resurser och område är att aspektområdet är tillfredsställande. Trots att forskning och forskare inom ämnet svenska som andraspråk generellt är en brist i Sverige, så har Högskolan Väst samlat en tillräcklig kompetens. Det sker, menar bedömargruppen, genom att närliggande forskningsområden har riktats mot svenska som andraspråk samt genom nyrekryteringar. Bedömargruppen ser därför också stora utvecklingsmöjligheter för ämnet inom lärarutbildningen. Tillgängliga resurser bedöms vara mycket tillfredsställande. Den otydlighet bedömargruppen påvisat i ansökan när det gäller antal aktuella kurser på 7-9-nivån och möjliga ämneskombinationer, ser bedömargruppen som områden där lärosätet framför allt behöver vara tydliga i sin information till de studenter som ska gå 7-9-utbildningen. Bedömargruppen menar dock att eftersom det finns en tydlig organisatorisk struktur bör dessa frågor kunna få en snabb lösning, vilket gruppen också uppmanar till.