Personal

Antalet lärare och deras sammantagna vetenskapliga, professionsrelaterade och pedagogiska kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt.

Antalet lärare och deras sammantagna vetenskapliga, professionsrelaterade och pedagogiska kompetens är adekvat. Andelen disputerade lärare är relativt låg, men ur ett studentperspektiv vägs detta upp av att så gott som samtliga lärare har egen lärarutbildning och yrkeserfarenhet. Lärargruppen har dessutom en jämförelsevis hög procentandel tid till forskning. Detta gör att studenterna får möta såväl professionsrelaterad kompetens som forskningsnärhet. Även om 40 procent av de undervisande lärarna är disputerade undervisar dessa lärare oproportionerligt lite i utbildningen. Även fördelningen dessa lärare emellan är ojämn med en tid i utbildningen på 1-30 procent. De flesta disputerade lärare arbetar bara 5-10 procent i utbildningen. Det finns endast sex personer med professionsrelaterad kompetens i personalen, det vill säga lärare som är förskollärare eller grundlärare för årskurs F-3. Många i den övriga personalen har dock närliggande lärarutbildning. En styrka är att de flesta i personalen har lärarutbildning och därmed professionserfarenhet.

Den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK) bärs till största delen upp av adjunkter. De disputerade UVK-lärarna (totalt 6 personer) har tillsammans mindre än 30 procent av en helårstjänst i utbildningen.

Det finns vetenskaplig didaktisk kompetens inom svenska och matematik. Inom svenskämnet är tjänstgöringsgraden bland den disputerade personalen god, men inom matematikdidaktik är den endast 15 procent. I matematikkurserna finns relevant vetenskaplig kompetens, men de disputerade lärarna har enligt lärartabellen en liten del av sina tjänster i dessa kurser. Därmed verkar undervisningen till stor del genomföras av adjunkter. Andelen disputerade är större i svenskkurserna. Där har 6 disputerade lärare tillsammans 80 procent av en helårstjänst. Totalt sett kan disputerade lärares medverkan i utbildningen anses vara tillräcklig, men deras medverkan är ojämnt fördelad över UVK, matematikkurser och svenskkurser. I kurserna inom den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) är både UVK-lärare och ämneslärare ansvariga, vilket ger stabilitet. Därmed finns också fokus på samarbete mellan utbildningens lärare.

Enligt självvärderingen och intervjuerna har lärosätet vissa intentioner att styra in personal på studier på master- eller forskarnivå. Motsvarande intentioner finns för en doktorandtjänst med inriktning mot matematikdidaktik och för en doktorandtjänst i utbildningsvetenskap med inriktning mot yngre barn. Bedömargruppen bedömer dessa intentioner som tillräckliga för att upprätthålla kvalitet på området. Lärosätet uppmärksammar den nationella problematiken att rekrytera vetenskaplig kompetens med specifik koppling till matematik samt läs- och skrivinlärning. Dock har lärosätet nyligen rekryterat en lektor i matematikdidaktik. Lärosätet har också tilldelat medel till en strategisk resurs som ska skapa attraktiva tjänster med förstärkt forskningstid för att attrahera lektorer och professorer inom bristområdena. Vad gäller forskningstid identifierar lärosätet själva utvecklingsbehov, på olika nivåer. Exempel på detta är en särskild fakultetssatsning på digitalisering. Lärosätet stöder individuell forskning och har en plan för att personalen ska kunna vara forskningsaktiv. Man följer också upp resultaten. Sammantaget ser bedömargruppen att det finns personella förutsättningar för utbildningens kvalitet på lång och kort sikt.

Utbildningsmiljö

Det finns en för utbildningen vetenskaplig och professionsinriktad miljö och verksamheten bedrivs så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning.

Lärosätet ger en lärarutbildning där flera av de aktiva lärarna deltar i forskningsprojekt som kan appliceras direkt in i grundutbildningen. Det skapar kopplingar mellan forskning och utbildning. Disputerad personal är tilldelad en basnivå för forskningstid om cirka 10, 15 och 30 procent var för lektorer, docenter och professorer. Personalen kan också få ytterligare interna medel i konkurrens eller efter prestation. Det framgår av lärartabellen att den tilldelade forskningstiden varierar.

Det finns tre formella forskningsmiljöer, varav två är möjliga för utbildningen att docka in i. Det finns också forskningsprojekt vars resultat är direkt applicerbara för grundutbildningen, exempelvis projekten Koncentrationsförmåga och fysisk aktivitet samt Bedömning av multimodala texter. De två forskningsmiljöerna visar på ett samband mellan forskning och utbildning. Det finns en professionsinriktad miljö. Den nystartade forskningsplattformen Lärande i samverkan fokuserar på praktiknära projekt och har tre pågående sådana. Som en förebild på detta område vill bedömargruppen särskilt uppmärksamma ett projekt som rör klassrumspraktiker och som ger kunskaper om både elevers lärande och studenters relationskompetens. Det framgår av självvärderingen att flera projekt vid fakulteten har inriktning mot elevers lärande, undervisning och bedömning. Andra projekt har mer bäring mot utveckling av lärarutbildningen, det vill säga studenters och lärarutbildares lärande. Vid lärosätet bedrivs ett flertal projekt som kan kopplas till läraryrket, men det framgår inte av självvärderingen eller intervjuerna om och i vilken utsträckning studenterna faktiskt får möjlighet att möta denna forskning. Ett utvecklingsområde som bedömargruppen ser är att lärosätet bör systematisera och tydliggöra för studenterna vilken forskning som finns vid lärosätet och som är relevant för utbildningen. Ett annat utvecklingsområde är att systematiskt verka för kunskapsöverföring från praktiknära skolforskning, vilket skulle komma både studenterna och utbildningen till godo.

Det är ett bristområde att det saknas vetenskaplig kompetens inom matematik- och svenskämnets didaktik på lärosätet. Här kan lärosätets satsning på fyra doktorandtjänster inriktade mot tidiga skolår på sikt säkra kompetensen. Ett initiativ som också kan stärka forskningen är den nyligen inrättade forskningsplattformen. Utifrån de exempel på satsningar som lärosätet ger, och utifrån de pågående forskningsprojekten, anser bedömargruppen att det finns en vetenskaplig och professionsinriktad miljö som är relevant för utbildningen.

Förutsättningar

Tillfredsställande

Antalet lärare och deras sammantagna vetenskapliga, professionsrelaterade och pedagogiska kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens volym. De flesta lärare har professionserfarenhet från läraryrket. Vad gäller den vetenskapliga kompetensen behövs kompetensförstärkning på lång sikt, exempelvis med inriktning mot yngre barns lärande. Det är ett bristområde att det saknas vetenskaplig kompetens inom matematik- och svenskämnets didaktik. Andelen disputerad personal som medverkar i utbildningens olika delar varierar och är låg i vissa delar. Lärarna är med något undantag tillsvidareanställda, vilket borgar för en stabilitet på lång sikt.

Det finns en utbildningsmiljö med koppling till relevant forskning och utbildning. Utifrån de exempel på satsningar som lärosätet ger, och utifrån de pågående forskningsprojekten, anser bedömargruppen att det finns en vetenskaplig och professionsinriktad miljö som är relevant för utbildningen. Ett initiativ som också kan stärka forskningen är den nyligen inrättade forskningsplattformen. Ett utvecklingsområde är att förstärka och bredda utbildningsmiljön, vilket också är en av lärosätets ambitioner.