Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Sammantaget visar underlagen att utbildningen utbildningens kvalitet är ifrågasatt.

Bedömningsområdet Förutsättningar bedöms som tillfredsställande. Den sammantagna kompetensen överensstämmer med utbildningens innehåll och mål, men den finns svagheter i hur den fritidspedagogiska forskningen kommer studenterna till del. Lärarna har en god koppling till grundläraryrket, bland annat genom den modell som finns för att lärarna ska kunna praktisera inom sin profession. Dock har förankringen inom det fritidspedagogiska forskningsområdets bredd och djup stora svagheter. Det finns en välutvecklad utbildnings- och forskningsmiljö inom flera områden som är relevanta för utbildningen, men utbildningens forskningsanknytning i relation till det fritidspedagogiska området är alltför svag. Lärosätet har en modell för att säkra progressionen i utbildningen och modellen kopplar de förväntade studieresultaten till lärandemål.

Bedömningsområdet Utformning, genomförande och resultat bedöms som inte tillfredsställande.

Kunskapsformen Kunskap och förståelse:

I självvärderingen beskriver lärosätet ett adekvat och relevant utbud av frågor och delområden som relaterar till det fritidspedagogiska området. Hur dessa knyts till forskning inom området skrivs fram i några lärandemål, men bedömargruppen kan inte utläsa hur detta konkret och i tillräckligt hög grad kommer in i undervisningen. Det framgår inte heller hur man examinerar dessa. Även vid intervjuerna framkom att studenterna inte i tillräckligt hög grad möter forskning inom området. Bedömningen av de självständiga arbetena bekräftar bristerna i måluppfyllelse, nästan hälften av arbetena bedöms som bristfälliga i detta avseende. Bristerna består bland annat i att anknytningen till forskning inom det fritidspedagogiska forskningsområdet är alltför svag.

Studenterna möter och får praktisera ett forskande förhållningssätt under hela utbildningen och de använder olika metoder. För godkänt betyg ska studenterna i början av utbildningen visa förståelse för såväl kvantitativa som kvalitativa metoder. Senare i utbildningen befästs metodkunskaperna och kunskapen i vetenskapsteori, bland annat genom att studenterna skriver en vetenskaplig rapport. I slutet av utbildningen ligger det självständiga arbetet och början av kursen kopplar tillbaka till tidigare kurser om vetenskapliga teorier och metoder. Kopplingen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet är dock svag. De självständiga arbetena visar på hög måluppfyllelse inom metodkunskap och kännedom om vetenskapsteori.

Kunskapsformen Färdighet och förmåga:

Under de första kurserna är reflektion över forskningsresultat central. De senare kurserna som lärosätet använder som exempel i självvärderingen är mer inriktade på de erfarenheter som studenterna gör och möter i den verksamhetsförlagda delen av utbildningen. Här saknas en beskrivning av hur forskningsresultat tas tillvara, systematiseras och används för reflektion. Bedömningen av de självständiga arbetena bekräftar brister i måluppfyllelsen. Bland annat grundas eller diskuteras inte forskningsfrågorna i relation till relevanta forskningsresultat. Andra brister är att den använda metoden inte beskrivs, används eller diskuteras tillräckligt tydligt, eller att studiernas resultat inte diskuteras i tillräcklig omfattning.

I underlagen finns konkreta exempel på hur studenterna förväntas tillämpa didaktisk och ämnesdidaktisk kunskap i sina studier och i sitt kommande arbete med undervisning och lärande. I början av utbildningen grundlägger studenterna en didaktisk förmåga inom att planera, genomföra och analysera undervisning. Denna förmåga befästs senare i utbildningen, bland annat genom att studenterna ska kunna planera undervisning utifrån en given modell som ska vara didaktiskt genomförbar. När det gäller förmågan att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisningen och den pedagogiska verksamheten finns en tydlig struktur för hur det behandlas i utbildningen. Dock är det en svaghet att redogörelsen för hur man examinerar detta i den verksamhetsförlagda utbildningen är vag.

Kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt:

Förmågan att göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter behandlas och examineras vid en rad tillfällen i utbildningen enligt självvärderingen och intervjuerna. I början av utbildningen genomför studenterna en fallstudie där studenterna ska identifiera och resonera om etiska och kulturella konflikter som kan uppstå i skolan. Studenterna ska också relatera fallet till demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Senare i utbildningen genomför studenterna ett temaarbete som sätter läs- och skrivinlärning i ett globalt perspektiv som en del av en hållbar samhällsutveckling. De naturvetenskapliga kurserna behandlar hållbar utveckling framför allt ur ett ekologiskt perspektiv, men även sociala och ekonomiska aspekter tas upp. Dock är det otydligt vilket fokus man lägger vid barns rättigheter.

Jämställdhetsperspektivet bedöms som tillfredsställande. Lärosätet redogör för hur man arbetar med att undervisa i och examinera jämställdhetsfrågor i relation till den kommande yrkesutövningen. Lärosätet ger exempel på hur studenterna möter teoretisk kunskap om jämställdhet och jämställdhetsforskning som är relevant för den pedagogiska praktiken. Lärosätet ger också exempel på hur studenterna examineras i frågor inom området, exempelvis under den verksamhetsförlagda utbildningen. Vidare pågår ett arbete med att ur ett jämställdhetsperspektiv följa upp och åtgärda utmaningar i utbildningens studentrekrytering och genomströmning samt rekrytering och kompetensutveckling av personal. Vid de institutioner som medverkar i utbildningen för man en kontinuerlig dialog om vikten av en jämn könsfördelning i såväl lärarlag som i utbildningsråd och bland kurslitteraturens författare.

Lärosätet har enligt beskrivningen i självvärderingen ett mycket välfungerande system för kurs- och programvärderingar och för att återkoppla resultat. Systemet består av nio komponenter som bland annat innehåller en nybörjarenkät, mittprogramutvärdering, avhoppsanalys, programutvärdering i slutet av utbildningen och en alumnenkät. Utifrån resultaten av mittprogram- och programutvärderingen, eller utifrån andra signaler, kan man begära sammanställningar av kursvärderingarna. Bedömargruppen ser detta system som ett gott exempel på hur man kan leda och administrera en komplex utbildning. Det är dock svårt att i självvärderingen eller intervjuerna se hur lärarna är engagerade i kvalitetsarbetet eftersom beskrivningen ligger på en hög organisationsnivå. Trots dessa svagheter anser bedömargruppen att bedömningsgrunden är tillfredsställande.

Lärosätet verkar på olika sätt för att för att ge studenterna goda förutsättningar att genomföra utbildningen inom den planerade studietiden. Det framgår av självvärderingen att man analyserar och följer upp rekrytering och genomströmning. Exempel på stöd som lärosätet erbjuder för att ge studenterna goda förutsättningar är studenthälsan och studieverkstaden.

Bedömningsområdet Studentperspektiv bedöms som tillfredsställande. Lärosätet ger studenterna goda möjligheter att ge synpunkter på och påverka utbildningen. Detta gör studenterna såväl informellt i samtal mellan enskilda studenter och lärare som formellt genom representation i relevanta organ och genom systematiska kurs- och programutvärderingar. Ett gott exempel är mittprogramvärderingen, vars syfte är att fånga upp studenternas önskan att förändra eller förbättra något i sin utbildning. Mittprogramvärderingarna är schemalagda för att säkra en hög svarsfrekvens. Avstämning av utvärderingarna ger lärosätet möjlighet att vid behov kunna vidta åtgärder och genomföra justeringar för en kull studenter.

Bedömningsområdet Arbetsliv och samverkan bedöms som tillfredsställande. I de underlag som bedömargruppen har haft till sitt förfogande beskriver lärosätet hur man i dagsläget samverkar med det omgivande samhället i frågor som är relevanta för grundlärarutbildningen. Adjungerade lärare medverkar kontinuerligt i utbildningen. Studenterna bedriver fältstudier och under den verksamhetsförlagda utbildningen ska de få stifta bekantskap med skolor i olika socioekonomiska miljöer. Dock är det något otydligt hur lärosätet konkret och i samverkan med det omgivande samhället arbetar med frågor om till exempel mångkultur eller fritidshemmets förändrade uppdrag. Här saknas även en redogörelse för hur man arbetar med att stärka utbildningens grund i beprövad erfarenhet. Trots dessa svagheter menar bedömargruppen att utbildningen är utformad och genomförs i samverkan med det omgivande samhället på ett tillfredsställande sätt.