Utformning, genomförande och resultat

Bedömning med motivering: Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Bedömargruppen anser att lärosätet uppfyller samtliga bedömningsgrunder inom bedömningsområdet utformning, genomförande och resultat men till olika grad, och det finns både styrkor och utvecklingsområden. Bedömargruppens uppfattning är att styrdokumenten som beskriver ansvarsfördelningen är tydliga, och formaliseringen medför att den kollegiala diskussionen om utbildningskvalitet och det operativa utvecklingsarbetet har tydliga forum på utbildningsnivå. Bedömargruppen anser att rollfördelningen behöver förtydligas när det gäller uppföljningen och den operativa utvecklingen, samt relationen dem emellan. Bedömargruppen konstaterar att lärosätet har rutiner och processer för utformning, utveckling, inrättande och nedläggning av utbildningar, men att inrättande av nya utbildningsprogram beskrivs översiktligt.

Bedömargruppen konstaterar att det finns många exempel på att lärosätet arbetar aktivt med att säkerställa studenternas möjligheter att ta en aktiv del i lärandeprocesserna. Bedömargruppen anser också att lärosätet beskriver en lärandemiljö med studentens lärande i centrum och att man har lagt kraft på uppföljning. Det är tydligt för bedömargruppen att utveckling av utbildning och lärandemiljön sker på lärosätet. Bedömargruppen kan konstatera att lärosätet har fokuserat på att kvalitetssäkra forskningsanknytningen i undervisningen och att arbetet gett utdelning, vilket syns i dokumentationen. Processerna är tydligt beskrivna och systematiskt uppföljda. Bedömargruppen anser att målet att samtliga anställda lärare tillhör någon av högskolans tre forskningsmiljöer är en god grund för att skapa koppling mellan forskning och utbildning.

Det är tydligt att arbetet för att stärka sambandet mellan utbildning och forskning är i fokus vid lärosätet. Bedömargruppen bedömer att lärosätets arbete för att ge studenter och doktorander goda förutsättningar att genomföra utbildningen inom planerad studietid är ambitiöst och systematiskt. De åtgärder som görs är även väl kommunicerade. Det är tydligt för bedömargruppen att lärosätet vidtar åtgärder för att förbättra och utveckla utbildningarna och flera konkreta exempel presenteras i underlagen samt bekräftas i mötesprotokoll och vid platsbesök. Bedömargruppen konstaterar att lärosätet visar självinsikt och handlingsförmåga när man mellan bedömargruppens platsbesök identifierat utvecklingsbehov. Bedömargruppen konstaterar att det finns en stor mängd olika regelbundet förekommande forum där kvalitetsarbetet och dess konsekvenser kommuniceras på olika nivåer och med olika intressenter. Även högskolestyrelsen har inkluderats i kommunikationen om kvalitetsarbetet. Följande styrkor lyfts fram av bedömargruppen inom bedömningsområdet utformning, genomförande och resultat:

• Det finns forum för den kollegiala diskussionen om utbildningskvalitet och det operativa utvecklingsarbetet på utbildningsnivå
• Lärosätet arbetar aktivt med att säkerställa studenternas möjligheter att ta en aktiv del i lärandeprocesserna.
• Lärosätet har fokuserat på att kvalitetssäkra forskningsanknytningen i undervisningen.
• Arbetet för att ge studenter goda förutsättningar att genomföra utbildningen inom planerad studietid är ambitiöst och systematiskt.
• Lärosätet har utifrån utvecklingsbehov som framkommit i utvärderingar gjort åtgärder för att förbättra och utveckla utbildningarna.

Bedömargruppen vill även lyfta fram följande utvecklingsområden inom bedömningsområdet utformning, genomförande och resultat:

• Lärosätet bör förtydliga rollfördelningen för uppföljningen och den operativa utvecklingen samt relationen dem emellan.
• Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att utveckla och dokumentera systematiken i uppföljning och utveckling av utbildningarna på avancerad nivå.
• Alla studenter bör ha direkt tillgång till protokoll och beslut för att utveckla kommunikationen om kvalitetsarbetet som helhet.
• Bedömargruppen rekommenderar att lärosätet utvecklar en plan för tillgodoräknande av studier i prioriterad ordning.

Bedömningar av bedömningsgrunder:

3.1 Lärosätet har en tydlig ansvarsfördelning samt ändamålsenliga rutiner och processer för utformning, utveckling, inrättande samt nedläggning av utbildningar.

Uppfylld

Lärosätet beskriver i självvärderingen att ett omfattande arbete har skett de senaste tre åren för att revidera befintliga styrdokument och ta fram nya. Bedömargruppen har tagit del av de flesta av dem. I dokumentet Rektors delegationsordning för Röda Korsets högskola beskrivs ansvarsfördelning för befattningarna med ledningsansvar, särskilt dekanernas uppdrag. I dokumentet Arbetsbeskrivning för lärare med uppdrag inom utbildningsverksamheten vid Röda Korsets högskola beskrivs den undervisande personalens ansvar som modulansvar, programansvar, teamsamordnaransvar i ämneskollegium. Dekanen för utbildning har ansvaret för att ta fram processer för kvalitetssäkring för rektorsbeslut.

Processerna för inrättande och nedläggning av kurser beskrivs i Riktlinjer för hantering av kursplaner på grund och avancerad nivå vid Röda Korsets högskola. I självvärderingen konstaterar lärosätet att man har reviderat befintliga styrdokument och tagit fram nya i form av arbetsbeskrivningar, riktlinjer och regler för utbildningsverksamheten, för att kvalitetssäkra högskolans utbildningar.

Bedömargruppens uppfattning är att styrdokumenten som beskriver ansvarsfördelning för dessa processer är tydliga, och att formaliseringen medför att den kollegiala diskussionen om utbildningskvalitet och det operativa utvecklingsarbetet har specificerade forum. Bedömargruppen anser däremot att rollfördelningen behöver förtydligas när det gäller uppföljningen och den operativa utvecklingen samt relationen dem emellan (se även bedömningsområde 1 och 2).

Bedömargruppen konstaterar att lärosätet har rutiner och processer för utformning, utveckling, inrättande och nedläggning av utbildningar samt en tydlig ansvarsfördelning för processen att bedöma förutsättningarna utifrån kvalitetsindikatorer. Detta förtydligades under det andra platsbesöket när bedömargruppen till exempel fick information om att en av utbildningarna på avancerad nivå har beslutats vara vilande på grund av identifierade utvecklingsbehov. Bedömargruppen anser att detta beslut är ett exempel på att kvalitetsarbetet och den systematiska processen fungerar. Samtidigt anser bedömargruppen att inrättande av nya utbildningsprogram beskrivs översiktligt. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att utveckla styrdokument om vilka uppgifter som behöver tas fram inför en inrättandeprocess, exempelvis omvärldsanalys, dimensionering och underlag till finansiering på kort och lång sikt.

3.2 Lärosätet säkerställer att dess utbildningar utformas och genomförs på ett sätt som uppmuntrar studenterna till att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna, vilket också återspeglas i examinationen.

Uppfylld

Lärosätet konstaterar i självvärderingen att studenter inbjuds att ta aktiv del i arbetet med att utforma utbildningen dels i programråd, dels i utbildningsnämnd. Andra sätt för att stimulera studenter till att vara aktiva är genom programvärderingar och kursvärderingar. Vidare lyfter lärosätet fram att förvaltningschef, programansvariga och studievägledare har regelbundna dialogmöten med studentkåren. Det finns ett uppsatt mål om att möjliggöra ett aktivt deltagande och inflytande för studenter i handlingsplanen för lärosätets kvalitetsarbete. Studenterna får också möjlighet att ta en aktiv roll genom planering och uppföljning av Studentbarometern. Resultaten av barometern behandlas av högskolestyrelsen och delges högskoleledningen, undervisande personal, övrig personal, studenter, studentkåren och avnämare via olika kanaler. Ett exempel på åtgärder som tagits på basen av undersökningen är ett utökat antal grupprum på campusområdet. Löpande utveckling och specifika mål för studentcentrerat lärande, undervisning och bedömning framgår av handlingsplanen för kvalitetsarbetet. Lärosätet uppger till exempel i Kvalitetsrapport för 2018 att man arbetar aktivt med att integrera och utveckla användandet av IKT i undervisningen. Målet är att främja djupare lärandeprocesser hos studenter. Vidare redogör lärosätet i självvärderingen för ett varierat lärande med bl.a. seminarier, projektarbeten och praktiska moment. Det utförs ett examensarbete där studenterna själva får ta stort ansvar genom varierande studentcentrerade arbetsformer. Vart tredje år ska det genomföras en extern kollegial granskning av högskolans examensarbeten i samverkan med två andra lärosäten. Detta blir ett komplement till de årliga uppföljningar som genomförs internt och till de externa granskningar som genomförs av UKÄ. En första sådan granskning av måluppfyllelse och examensarbeten planeras till 2019. På basen av de behov av förbättring och utveckling som granskningen visar ska åtgärder vidtas och nya mål formuleras. Modellen för granskningen visualiseras i en cykel för kvalitetssäkringsarbete vid lärosätet.

Bedömargruppen konstaterar att det finns många exempel på att lärosätet arbetar aktivt med att säkerställa studenternas möjligheter att ta en aktiv del i lärandeprocesserna. Bedömargruppen anser också att lärosätet beskriver en lärandemiljö med studentens lärande i centrum och att man har lagt kraft på uppföljning, vilket t.ex. framgår av protokoll och av kvalitetsrapporten. Vid bedömargruppens platsbesök stärktes bilden av lärosätets systematiska arbete för varierat lärande både av studenter och av personal. Vid intervjuerna framkom tydliga exempel, både från studenter och lärare, på hur man arbetar med att införa alternativa lärandeprocesser i klassrummen som premierar aktivt lärande i stället för traditionell föreläsning. Det är tydligt för bedömargruppen att utveckling i denna riktning sker på lärosätet. Platsbesöken tydliggjorde också för att flera initiativ pågår med alternativa examinationsformer, till exempel olika tester och praktiska prov.

3.3 Lärosätet säkerställer ett nära samband mellan forskning och utbildning i verksamheten.

Uppfylld

I lärosätets utbildningsstrategi 2016–2020 finns ett mål om att stärka sambandet mellan utbildning och forskning genom att skapa hela kunskapsmiljöer, vilket även framgår av bedömningsområde två. I dokumentet Utbildningsstrategi för Röda Korsets högskola 2016–2020 har ett mål om att stärka sambandet mellan utbildning och forskning för att skapa hela kunskapsmiljöer. Även Handlingsplanen för kvalitetssäkring vid RKH 2017–2022 har som mål att säkerställa att högskolans utbildningar och undervisning är forskningsbaserade. Målet ska nås genom att den forskning som bedrivs utgår från utbildningsverksamheten och genom att forskningsresultat inkluderas i utbildningarna. Kursansvariga och modulansvariga gör tillsammans med lärarteamen upp en översyn av kursplaner och lärktiviteter. Resultatet återkopplas varje år till prefekten. Kvalitetsrapporten för 2018 bekräftar detta och beskriver arbetet vidare. Lärosätet har arbetat med att revidera kursplaner med avseende på att integrera forskning i utbildningarna, och detta arbete har skett med stöd av ämneskollegierna. Kvalitetsrapportens slutsats är att målet delvis är uppnått, och man gör också bedömningen att kvalitetssystemet för forskningsanknuten utbildning och forskning fungerar. Ett utvecklingsområde som anges är att under 2019 ta fram skriftliga rutiner för hur återkoppling från programansvarig och prefekt ska föras vidare till dekanerna.

Lärosätet konstaterar i självvärderingen att all undervisande personal har minst 10 procent av sin tjänst avsatt för kompetensutveckling, och att lektorer har ytterligare 10 procent för forskning och forskarhandledning. Informationen bekräftades i samband med intervjuerna. Examinatorerna för kurserna på grundnivå ska ha doktorsexamen och för kurser på avancerad nivå ska examinatorn ha docentkompetens. Samtliga anställda lärare tillhör någon av högskolans tre forskningsmiljöer.

Bedömargruppen kan konstatera att lärosätet har fokuserat på att kvalitetssäkra forskningsanknytningen i undervisningen och att arbetet gett utdelning, vilket syns i dokumentationen där de här processerna är tydligt beskrivna och systematiskt uppföljda. Samtidigt är området är under fortsatt utveckling, och systematisk uppföljning planeras 2019. Bedömargruppen anser att målet att samtliga anställda lärare tillhör någon av högskolans tre forskningsmiljöer är en mycket god grund för att skapa en koppling mellan forskning och utbildning.

Bedömargruppen konstaterar vidare att lärosätet ger den undervisande personalen möjligheter och förutsättningar att meritera sig vetenskapligt. Bedömargruppen håller med om lärosätets analys i kvalitetsrapporten, och instämmer i att stödet och utvecklandet av ämneskollegier ska ses som en uttalad strategi för att stärka kopplingen mellan forskning och utbildning. Intervjuerna vid platsbesöken bekräftar tydligt att sambandet mellan utbildning och forskning är starkt vid lärosätet. Som exempel lyftes bl.a. vikten av att man som lärare inte bara har erfarenhetsbaserad kunskap, utan också forskningsbaserad kunskap. Bedömargruppens möten med studenter bekräftar också den här positiva bilden och att studenterna är bekanta med lärarnas forskning, eftersom den är tydligt integrerad i undervisningen.

3.4 Lärosätet säkerställer att dess utbildningar utformas och genomförs med tydlig koppling mellan nationella och lokala mål, lärandeaktiviteter och examinationer.

Uppfylld

Lärosätet följer olika årshjul för sin kvalitetsuppföljning, där underlagen bl.a. utgörs av kurs- och programutvärderingar som i sin tur följer en tydlig processbeskrivning. Utbildningsplaner och kursplaner granskas av utbildningsnämnden när det gäller relationen mellan nationella mål och kursplanernas lärandemål samt hur de relaterar till lärandeaktiviteter och examination, s.k. konstruktiv länkning. Lärosätet beskriver i självvärderingen att man har ett utvecklingsarbete med att ta fram programmatriser som tydliggör kopplingen mellan nationella och lokala mål, lärandemål i kurser, lärandeaktiviteter samt examinationer.

Bedömargruppen konstaterar att lärosätets har en tydlig global profil och att profilen genomsyrar hela utbildningsutbudet. Detta bekräftas inte minst vid bedömargruppens möten med studenter och lärare. Bedömargruppen finner det positivt att lärosätet har ett pågående utvecklingsarbete för att ta fram programmatriser, för att säkerställa att utbildningarna utformas och genomförs med tydlig koppling mellan nationella och lokala mål, lärandeaktiviteter och examinationer. Bedömargruppen konstaterar att detta arbete pågår enligt plan och att kopplingen mål och examinationer kontinuerligt diskuteras i olika forum, där bland annat att team- och modulansvariga har en central roll.

3.5 Lärosätet säkerställer att varje student och doktorand ges goda förutsättningar att genomföra utbildningen inom planerad studietid.

Uppfylld

Lärosätets självvärdering beskriver strukturen för hur lärosätet säkerställer studenternas förutsättningar att planera och genomföra sina studier. Vid utbildningsstart ges information om högskolan och utbildningen samt vilka möjligheter till studentstöd och service som erbjuds. Via lärosätets webbplats och lärplattformen Canvas har studenterna tillgång till information om utbildningen, kurser, schema etc.

Lärosätet har en studievägledare som har ett centralt, brett och viktigt uppdrag för att ge individuellt stöd och bidra till att säkerställa studenternas möjligheter att genomföra sina studier (se även bedömningsområde 2). Studievägledaren samverkar med utbildningsledningen samt studenthälsan och bibliotek. Det finns program för studenter med funktionsvariationer, vilket anges i självvärderingen och bekräftas vid platsbesöken. Intervjuerna vid platsbesöken ger bilden av ett lärosäte som engagerat fångar upp "flaskhalsar" och förebygger studentproblem med extra stöd i kurser, och är medvetet om vilka utbildningar som har sämre genomströmning och varför. Detta verifieras genom intervjuerna vid bedömargruppens platsbesök som visar att de kurser och moment som studenterna har svårare för är kända och att lärosätet bl.a. arbetar med alternativa examinationsformer och förebyggande stödinsatser för att ge studenterna bättre förutsättningar att genomföra kurserna, till exempel via biblioteket. Vid det andra platsbesöket lyfte lärosätet fram att man för att förbättra genomströmningen har infört en spärr som innebär att en student får ligga efter högst 15 högskolepoäng för att bli uppflyttad till nästa årskurs. Man har även infört en gräns för antalet tillfällen som en student kan tentera en kurs.

Bedömargruppen finner att lärosätets arbete för att ge studenterna goda förutsättningar att genomföra utbildningen inom planerad studietid som ambitiöst och systematiskt. De åtgärder som tas är även väl kommunicerade. Detta bekräftas genom informationen om gränser i studiemål för fortsatta studier och gränser i tentamenstillfällen. Åtgärderna ger lärosätet ett kraftfullt incitament som förväntades vara omdiskuterat, men bedömargruppens möten med studenter och lärare visar att beslutet har förankrats och att poängkravet och antalet tentamenstillfällen är väl känt.

3.6 Utifrån genomförda uppföljningar vidtar lärosätet de åtgärder som krävs för att förbättra och utveckla utbildningarna.

Uppfylld

Lärosätet beskriver i sin självvärdering att man har en ny processbeskrivning för kurs- och programutvärderingar efter ett utvecklingsarbete som genomfördes under 2018. Ansvaret för kursutvärderingar och återkopplingen av dessa ligger på examinatorn. Den programansvariga återkopplar till dekanen för utbildning, som i sin tur återkopplar till kvalitetssamordnaren och rektor. Lärosätet har följt upp UKÄ:s tematiska granskning 2017 genom att bl.a. formulera mål om hållbar utveckling som ett lärosätesövergripande mål. Vid platsbesöken framkommer även exempel på åtgärder som föranletts av uppföljningen av utredningar, t.ex. Studentbarometern som ledde till förbättringar av lärosätets lokaler. I självvärderingen beskrivs arbetet med att ta fram en helt ny kursbeskrivning för sjuksköterskeutbildningen på grundnivå. Den har nu genomförts under två läsår och följs noggrant och systematiskt upp av lärosätet. Lärosätet illustrerar i självvärderingen hur kvalitetssystemet utvecklar utbildningarnas innehåll med hjälp av de resultat som utvärdering av sjuksköterskeprogrammet på grundnivå visar. I enlighet med Handlingsplanen för kvalitetsarbetet 2017–2022 är målet att granska och analysera studenters måluppfyllelse inom program för hur väl utbildningen har förberett dem för arbetslivet. Resultaten från kurs- och programutvärderingar följs upp i utbildningsnämnden och återkopplas till ledningen och studenterna. Vid det andra platsbesöket framförde lärosätet att man hittills i kvalitetsarbetet lagt mycket fokus på den nya grundutbildningen och nu kommer att arbeta med att strukturera specialistutbildningarna på ett liknande sätt.

Det är tydligt för bedömargruppen att lärosätet gör åtgärder för att förbättra och utveckla utbildningarna och flera konkreta exempel presenteras i underlagen och bekräftas i mötesprotokoll och vid platsbesök. Bedömargruppen konstaterar att lärosätet visar självinsikt och handlingsförmåga när goda exempel på arbetssätt sprids internt och man mellan bedömargruppens platsbesök identifierat utvecklingsbehov. Lärosätet har till exempel identifierat behov av att ytterligare förbättra och utveckla systematiken i uppföljningen och utvecklingen av utbildningarna på avancerad nivå, vilket bedömargruppen också förordar.

3.7 Åtgärder som planeras eller genomförs för att förbättra och utveckla utbildningarna kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt med relevanta intressenter.

Uppfylld

Lärosätets självvärdering och bilagor beskriver flera olika kommunikationsvägar, som träffar med Utbildningsdepartementet, högskolestyrelsen, personal, externa intressenter som definierats (se bedömningsområde 6) och regelbundna träffar med studentkåren i olika former. Lärosätet kommunicerar via lärosätets webbplats, Canvas, Teams och månadsbrev. Studenterna får ofta muntlig återkoppling om förändringar. Ett stort antal interna informations- och kommunikationsvägar beskrivs också i självvärderingen, som rektorns frukostmöten, APT, institutions- och programrådsmöten, samverkansmöten m.m.

Bedömargruppen konstaterar att det finns en stor mängd olika regelbundet förekommande forum, där kvalitetsarbetet och dess konsekvenser kommuniceras på olika nivåer. Detta bekräftas vid platsbesöken. Bedömargruppen konstaterar att även högskolestyrelsen har inkluderats i kommunikationen om kvalitetsarbetet på ett aktivt och tydligt sätt. Vid platsbesöken framkommer det att viss information, t.ex. protokoll från de olika mötena och om beslut som fattas, inte alltid sprids direkt till samtliga studenter (se även bedömningsområde 1) . Bedömargruppen anser att detta är ett utvecklingsområde, och rekommenderar lärosätet att ytterligare utveckla hur studenterna ska göras mer informerade om det systematiska kvalitetsarbetet vid sidan av kursutvärderingarna och representationen i olika grupper, så att kommunikation kan ske om kvalitetsarbetet som helhet.

3.8 Lärosätet har och tillämpar goda rutiner för antagning av studenter och doktorander, tillgodoräknanden samt för utfärdande av examensbevis. Lärosätet har även en fastställd rutin för omprövning av beslut gällande studenter och doktorander.

Uppfylld

Lärosätet beskriver i självvärderingen att man har en antagningsordning för utbildning på grund- och avancerad nivå. Doktorander antas inte eftersom lärosätet inte erbjuder forskarutbildning. I Antagningsordning för utbildning på grund- och avancerad nivå ges föreskrifter om tillträde, behörighet, urval, antagning, överklagande och tillgodoräknanden. I Riktlinjer för examination vid Röda Korsets högskol beskrivs systematiken i utfärdande av examensbevis. Platsbesöken verifierande att systematiken fungerar, eftersom både personal och studerande väl kände till rutinerna. I självvärderingen uppges att lärosätet har beslutat att göra ett tidsbegränsat uppehåll i tillgodoräknande under läsåret 2018/19. Vid det andra platsbesöket uppger lärosätet att uppehållet beror på att kurser i de gamla utbildningarna inte direkt har sin motsvarighet i de nya utbildningarna, men att arbete för att kunna återuppta tillgodoräknandet pågår. Vid platsbesöket lyftes även fram att beslutet om tillgodoräknande inte omfattar internationella utbytesstudier.

Bedömargruppen anser att lärosätet har tillfredsställande rutiner för antagning av studenter och för utfärdande av examensbevis. Bedömargruppen konstaterar däremot att det saknas en tydlig information om när tillgodoräknandeprocessen kan återupptas, och anser att detta bör prioriteras av lärosätet.