Bedömargruppens uppdrag

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har gett oss i uppdrag att granska kvalitetssäkringsarbetet vid Stockholms konstnärliga högskola. I detta yttrande framgår våra bedömningar med vidhängande motiveringar och ett förslag till samlat omdöme.

Härmed överlämnar vi vårt yttrande till UKÄ.

Bedömargruppens sammansättning

I bedömargruppen har följande ledamöter ingått:

• Titel Förnamn Efternamn, Lärosäte (ordförande, sakkunnig)
• Titel Förnamn Efternamn, Lärosäte (sakkunnig)
• Titel Förnamn Efternamn, Lärosäte (sakkunnig)
• Förnamn Efternamn, Lärosäte (studentrepresentant)
• Titel Förnamn Efternamn, Arbetsplats (arbetslivsföreträdare).

Bedömargruppens arbete

Granskningen har utgått ifrån de krav som ställs i högskolelagen (1992:1434) och högskoleförordningen (1993:100) samt i Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area (ESG 2015). Se vidare Vägledning för granskning av lärosätenas kvalitetssäkringsarbete (UKÄ 2018). Underlag för bedömningen har utgjorts av lärosätets självvärdering, studentinlaga samt dokumentation kopplat till de fördjupningsspår som bedömargruppen har granskat vid det andra platsbesöket. Intervjuer har genomförts i samband med två platsbesök, med representanter för lärosätet och för studenter och doktorander samt med arbetslivsföreträdare som lärosätet samarbetar med. Scheman för platsbesöken återfinns i bilaga 1 och 2.

Bedömningsprocessen

På grundval av underlagen har vi granskat lärosätets kvalitetssäkringsarbete och gjort en bedömning utifrån nedanstående bedömningsområden.

Bedömningsområden:

• styrning och organisation
• förutsättningar
• utformning, genomförande och resultat
• jämställdhet
• student och doktorandperspektivet
• arbetsliv och samverkan.

UKÄ har delgivit lärosätet vårt preliminära yttrande för att ge möjlighet att korrigera eventuella sakfel. Delningstiden var tre veckor. Vi har tagit del av lärosätets svar (se bilaga 3), och i de fall där vi gjort bedömningen att det har varit befogat har yttrandet korrigerats.

För bedömargruppen

NN

Ordförande

Bedömargruppens bedömning

Stockholms konstnärliga högskola

Lärosäte

Stockholms konstnärliga högskola ID-nr

A-2019-01-4687Bedömningsområde: Styrning och organisation

Bedömning med motivering: Inte tillfredsställande

Stockholms konstnärliga högskola (SKH) blev resultatet av den politiska ambitionen att slå samman de konstnärliga högskolorna i Stockholm. Ambitionen hörsammades av Dans och Cirkushögskolan, Operahögskolan och Stockholms dramatiska högskola, som därmed också fick stimulansmedel för konstnärlig forskning från regeringen. Sedan samgåendet 2014 har SKH arbetat med att utveckla en stark forskningsmiljö och strävat efter att hålla samman de tidigare starka autonoma lärosätena vid de fyra olika geografiska lägena.

Kvalitetssystemet som började utvecklas efter samgåendet är en del i denna strävan, och bedömargruppen ser en stor potential i att systemet kan få en samlande funktion. De kvalitetsdrivande processer som byggs upp runt kursvärderingarna är positiva, och det finns ett engagemang från personal och studenter som inte bara är riktad mot den egna institutionen utan även mot SKH som helhet. Med tanke på bakgrunden för lärosätet och de utmaningar som en sådan sammanslagning innebär så finner bedömargruppen att SKH är på rätt väg och de organisationsutvecklingar som skett de senaste åren (exempelvis att avveckla dekannivån) är välavvägda och i linje med vad som krävs för att skapa ett lärosäte med den kvalitetskultur som eftersträvas.

Lärosätet har en tydlig organisation med en ändamålsenlig ansvarsfördelning och det var under platsbesöken uppenbart för bedömargruppen att organisationen uppmuntrar till delaktighet. Bedömargruppen menar däremot att systemet inte är tillräckligt beprövat för att bedömas tillfredställande när det gäller styrning och organisation. Det finns också utmaningar i kommunikationen relaterat till kvalitetsarbetet i organisationen.

Styrkor· Kvalitetssystemet vid SKH är sammanhållet, ambitiöst och har en tydlig metodik genom ett förbättringshjul med de fem faserna planera, genomföra, följa upp, åtgärda och återkoppla.

• Institutionernas arbete med kursvärderingar får en spridning i organisationen genom kursrapporterna.
• Institutionerna arbetar för att stärka studenternas delaktighet och stimulera till engagemang.

Utvecklingsområden· SKH behöver säkerställa att revidering av styrdokument sker med en tydlig process som påbörjas i rimlig tid.

• SKH behöver ta fram en plan för hur kvalitetspolicyn ska revideras periodiskt och för hur den senaste versionen ska vara offentlig och publicerad.
• SKH behöver utveckla relationen mellan rektor och prefekterna i kvalitetsfrågor och kommunikationsformer.
• SKH behöver utveckla arbetet med att ge internationella medarbetare och studenter möjlighet att vara mer delaktiga.
• SKH behöver utveckla rutiner för hur kvalitetsarbetets resultat och utveckling sprids inom organisationen.

1.1 Lärosätets kvalitetssystem är uppbyggt för att säkerställa kvaliteten i utbildningarna och det relaterar till övergripande mål och strategier som lärosätet fastställt för sin utbildningsverksamhet.

Inte uppfylld

SKH beskriver i självvärderingen hur lärosätet är baserat på en sammanslagning av tre självständiga lärosäten, där det initialt fokuserades på att utveckla en stark konstnärlig forskarmiljö. Parallellt har en organisation utvecklats där fokus har varit att hålla samman lärosätet genom gemensamma mål som formuleras i den strategiska planen. Kvalitetssystemet är en del i denna strävan och systemet har enligt självvärderingen byggts upp över tid. Exempel på detta är programvärderingar som infördes 2015 och ett gemensamt arbete med kursvärderingar från 2017. År 2019 beslutades om en modell för utbildningsutvärdering, som innebär att varje program vid SKH ska genomföra en självvärdering och därefter granskas av en extern bedömargrupp.

Kvalitetssystemet bygger dels på ramar (lagar, styrdokument etc.), dels operativa delar där det systematiska kvalitetsarbetet genomförs genom förbättringshjul med de fem faserna planera, genomföra, följa upp, åtgärda och återkoppla. Faserna beskrivs i Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete och exemplifieras i självvärderingen med olika processer, som framtagandet av nya utbildningar, kursvärderingar och antagningsarbetet. SKH anger vidare strukturerade insamlingsaktiviteter i form av uppföljningar och utvärderingar som sker i olika periodicitet som en del av kvalitetssystemet, där utbildningsutvärdering med extern granskning är en av aktiviteterna. En central process är verksamhetsplanering, där verksamhetsdialoger sker varje termin (i den tidigare organisationen mellan rektor och dekanerna men nu mellan rektor och prefekterna).

SKH beskriver det som en styrka att systemet är gemensamt för hela lärosätet, vilket bedömargruppen håller med om. Utifrån de två platsbesöken kan bedömargruppen konstatera att institutionerna har ett nära samarbete och inspireras av varandra när det exempelvis gäller praxis för Riktlinjer för kursvärderingar, vilket bedömargruppen bedömer är en styrka.

Lärosätet beskriver i självvärderingen att verksamheten utgår ifrån Strategisk plan för Stockholms konstnärliga högskola 2016-2019. Vidare står det i självvärderingen att en ny strategisk plan för perioden 2020-2023 ska fastställas under våren 2020. Det finns en god ambition att förankra den strategiska planen i verksamheten, men samtidigt är det en brist att lärosätet inte har initierat processen med revidering i tid. Bedömargruppen menar att systematiska processer för hantering av styrdokument behövs för att säkerställa relationen mellan de strategiska planerna och verksamhetens styrning och att ett styrdokument ska vara fastställt i god tid innan det ska börja gälla. Även kvalitetspolicyn saknades som vi beskriver mer i nästa kapitel. Vid platsbesöken framgick att anledningen till att revideringen av dessa dokument försenats berodde på förändringar i beslutsordningen. Av självvärderingen och platsbesöken är det bedömargruppens intryck att det saknas en samordning av de centrala styrdokumenten vid lärosätet, och därför är det inte tydligt för bedömargruppen hur kvalitetssystemet relaterar till övergripande mål och strategier.

Bedömargruppen menar att en viktig förutsättning för att styrdokument ska få avsedd effekt är att de är uppdaterade och kända i organisationen. Bedömargruppen rekommenderar därför SKH att se över processen för revidering av styrdokument och strategiska dokument, för att ge dem större vikt i kvalitetssystemet. Bedömargruppen föreslår också att rutinerna dokumenteras skriftligt, så att SKH får ett helhetsgrepp om styrning och uppföljning av verksamheten.

Bedömningsgrunden anses inte uppfylld. SKH:s kvalitetssystem är uppbyggt för att säkerställa kvaliteten i utbildningarna och det fungerar särskilt väl relaterat till kursvärderingar. Men pilotomgången med utbildningsutvärderingarna är ännu inte är avslutad, så bedömargruppen kan inte bedöma hur den delen fungerar. Bedömargruppen anser att det finns brister som är kopplade till övergripande mål och strategier där systemet ännu inte har implementerats.

1.2 Lärosätet har en kvalitetssäkringspolicy, eller motsvarande, som är offentlig och en del av den strategiska styrningen.

Inte uppfylld

SKH beskriver i självvärderingen att kvalitetspolicyn har reviderats under 2019. Målet var att rektor skulle fastställa den i december. Vid platsbesöken framkom att dokumentet inte hade revideras i tid på grund av en ny beslutsordning och vikten av en tydlig förankring i organisationen. Bedömargruppen konstaterar att trots att revideringen beslutades i mars 2020, är det fortfarande den gamla kvalitetspolicyn som är publicerad på webbplatsen.

Eftersom kvalitetspolicyn enligt Riktlinjer för systematiska kvalitetsarbetet är en ram för kvalitetsarbetet vid SKH, så bör lärosätet säkerställa att den aktuella versionen är publicerad och offentliggjord.

Enligt självvärderingen så spelar kvalitetspolicyn en viktig roll för kvalitetssystemet men vid platsbesöken fick bedömargruppen ingen förklaring till varför den senaste versionen inte var publicerad. Bedömargruppen ser därför inte att den har en del i den strategiska styrningen eftersom den inte har behandlas som ett viktigt styrdokument.

Bedömningsgrunden anses inte uppfylld. Kvalitetspolicyn som skulle ha beslutats i december enligt självvärderingen finns fortfarande inte publicerad på webbplatsen och bedömargruppen kan därför inte se att bedömningsgrunden är uppfylld.

1.3 Lärosätet har en ändamålsenlig och tydligt definierad ansvarsfördelning för kvalitetsarbetet.

Uppfylld

Ansvarsfördelningen definieras i Arbetsordning för Stockholms konstnärliga högskola, som även innehåller besluts- och delegationsordningen vid SKH. Ansvaret för kvalitetsarbetet ligger hos rektor, verksamhetscheferna och den kollegialt sammansatta nämnden för utbildning och forskning (NUF). NUF har tre lokala utskott (de tidigare högskolorna) och ett forskarutbildningsutskott. Utskotten bereder bland annat kursplaner för beslut i NUF. Under platsbesöken intervjuades olika grupperingar (ledning, prefekter, ledamöter i NUF, lärare, studenter, ansvariga för forskning och forskarutbildning) om sin inblandning i kvalitetssystemet och bedömargruppen bedömer på basis av underlaget att ansvarsfördelningen fungerar och är ändamålsenlig.

Verksamhetsdialogerna mellan rektor och prefekterna är den huvudsakliga källan för högskoleledningen att få vetskap om verksamhetsnära frågor. Bedömargruppen har av platsbesöken fått intrycket att de sju institutionernas ledningar stödjer varandra och att relationen mellan institutionerna och forskningscentrum fungerar bra. Vidare finns det en tät kontakt mellan NUF:s beredningar vid institutionerna, vilket bedömargruppen anser stärker kvalitetsarbetet. Under platsbesöken fann bedömargruppen att vetskapen från den centrala ledningen om institutionernas kvalitetsarbete var bristande – även i en decentraliserad verksamhet måste rektor känna till verksamhetsnära kvalitetsfrågor. Med tanke på att SKH är ett relativt litet lärosäte så borde det vara möjligt med ett närmare samarbete mellan institutionerna och rektor. Bedömargruppen anser att ansvarsfördelningen mellan rektor och prefekt bör ses över och att det finns ett utvecklingsområde för relationen mellan rektor och institutionerna. Bedömargruppen rekommenderar SKH att se över hur rektor kan få en tätare kontakt med kvalitetsarbetet vid institutionerna.

Bedömningsgrunden anses uppfylld. Ansvarsfördelningen som definieras i arbetsordningen vid SKH är enligt bedömargruppen ändamålsenlig och tydligt definierad, men behöver utvecklas när det gäller relationerna mellan rektor och prefekt.

1.4 Lärosätet har systematiska processer som uppmuntrar till delaktighet, engagemang och ansvar hos lärare, övrig personal samt studenter och doktorander.

Uppfylld.

I självvärderingen beskriver SKH hur kvalitetssystemet ska vila på en kvalitetskultur. Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete vid Stockholms konstnärliga högskola beskriver den kvalitetskulturen, där både studenter och medarbetare ska uppleva en miljö som möjliggör kreativitet, konstnärligt risktagande och positivt förändringsarbete. Kulturen ska vara förankrad i hela verksamheten. Lärosätet lyfter också fram arbetet med att ta fram den strategiska planen som ett exempel på hur alla uppmuntras till delaktighet. Framför allt är det genom olika möten som detta engagemang stimuleras, och genom informationsbrev ska transparens nås. Vid platsbesöken framgick det att dessa informationsbrev som skrivs på svenska och engelska fyllde en viktig funktion samt når personal och studenter. För icke svensktalande personal och studenter finns det samtidigt andra delar som försvårar delaktighet, engagemang och ansvar, exempelvis intranätet som i huvudsak finns på svenska.

Under platsbesökets intervjuer blev det tydligt för bedömargruppen att SKH uppmuntrar till delaktighet, engagemang och ansvar, vilket är en styrka. Exempel på forum för delaktighet är rektors månatliga möten med all personal, och forskningsseminarierna fungerar allt mer som samlande för hela lärosätets forskningsverksamhet. Studenterna beskrev också hur nära de samarbetade med olika personalgrupper på institutionerna och att de uppmuntrades att engagera sig i skolans utveckling. Med tanke på förutsättningarna för SKH som beskrevs i självvärderingen så uppfattar bedömargruppen att delaktigheten i gemensamma aktiviteter, som forskningsseminarierna, har bidragit till en känsla av gemenskap över institutionsgränserna, vilket bedömargruppen ser som en styrka och som exempel på hur lärosätet arbetar systematisk med att stärka institutionen som helhet.

Bedömargruppen rekommenderar SKH att arbeta vidare på det systematiska arbetet med att stärka delaktigheten för lärare och studenter som inte behärskar svenska språket. Detta är särskilt viktigt att åtgärda med tanke på att intranätet är i huvudsak enspråkigt samtidigt som delar av SKH:s verksamhet är internationell.

Bedömningsgrunden anses uppfylld. SKH arbetar systematiskt med att stärka delaktigheten i lärosätets utveckling. Bedömargruppen vill särskilt framhålla forskningsseminarierna som positiva.

1.5 Lärosätet säkerställer att de resultat och slutsatser som genereras av kvalitetssystemet systematiskt tas tillvara i den strategiska styrningen, kvalitetsarbetet och i utvecklingen av kvalitetssystemet.

Inte uppfylld.

Som framgår av Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete ska kvalitetssystemet följas upp genom en kvalitetsredovisning som redovisas för styrelsen, rektor, NUF och förvaltningens ledningsgrupp en gång per år. Vidare ska de verk­samhets­ansvariga och kvalitetssamordnaren ansvara för att genomföra åtgärder och åter­kopp­la till berörda. Systemet bygger enligt självvärderingen på ett förbättringshjul med fem faser: planera – genomföra – följa upp – åtgärda – återkoppla. I fasen följa upp används strukturerade insamlingsaktiviteter, till exempel kursvärderingar, uppföljning av nyckeltal, programvärderingar, studiemiljöundersökningar och utbildningsutvärderingar med extern granskning.

I självvärderingen beskriver SKH metoden med förbättringshjulet som ett utvecklingsområde. Under platsbesöken blev det tydligt för bedömargruppen att delar av detta fungerade väl. Exempelvis arbetar institutionerna på ett systematiskt sätt med kursvärderingar som är kopplade till kursutveckling med systematisk återkoppling till berörda målgrupper. Med tanke på att kvalitetssystemet har byggts upp över tid och delar har lagts till som ännu inte implementerats så är bedömargruppen enig med SKH om att det är ett utvecklingsområde hur resultat från de strukturerade insamlingsaktiviteterna ska tas om hand, återkopplas och följas upp.

Men mycket av det övriga kvalitetsarbetet är under utveckling och systemet kan inte sägas ha varit färdigt under vår bedömningsperiod. I självvärderingen beskriver lärosätet att de verksamhetsdialoger som genomförs varje termin mellan rektor och prefekt ingår i verksamhetsplaneringen. Verksamhetsdialogerna är en av de strukturerade insamlingsaktiviteter som används i följa upp-fasen i förbättringshjulet, och är ett forum för dialog där flera personer och funktioner från organisationen är inbjudna. Verksamhetsdialogerna, där rektors ledning möter verksamhetsföreträdarna (prefekt och medarbetare från institutionen samt studentrepresentanter), är centrala för relationen mellan kvalitetsarbetet och den strategiska styrningen. Bedömargruppen ser det som positivt att regelbundet föra en dialog och överlåta till verksamhetsansvariga att forma kvalitetsarbetet vid institutionerna och forskningsmiljöerna, men bedömargruppen kan inte bedöma hur effektiva dessa dialoger i sin nuvarande form är eftersom de är nya och ett område för utveckling.

Bedömargruppen rekommenderar SKH att förtydliga hur ramarna för kvalitetssystemet kontinuerligt följs upp, åtgärdas och återkopplas, samt på vilket sätt kvalitetssystemet stödjer den strategiska styrningen.

Bedömningsgrunden anses inte uppfylld. SKH arbetar med resultaten och slutsatserna i kvalitetsarbetet av utbildningarna, men det är inte tydligt för bedömargruppen hur dessa tas tillvara i den strategiska styrningen.

1.6 Lärosätet säkerställer att den information som genereras av kvalitetssystemet publiceras och kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt med relevanta intressenter och får en spridning inom organisationen.

Inte uppfylld.

Ramen för kommunikationsarbetet utgörs av Kommunikationspolicy för Stockholms konstnärliga högskola som fastställdes av rektor i september 2019. I den policyn framgår bland annat vilka målgrupperna är för den högskolegemensamma kommunikationen (både externa och interna). Vid ett av platsbesöken fick bedömargruppen ta del av det nyligen beslutade dokumentet Kommunikationsstrategi för kvalitetsarbetet vid SKH 2020–2021 som specifikt relaterar till information och kommunikation som är relaterade till kvalitetsfrågor. Vidare konstaterar lärosätet att en kommunikationsplan för kvalitetsarbetet är under utveckling.

Den nya kommunikationsstrategin 2020–2021 kommer att hjälpa SKH med det viktiga kommunikationsarbetet. Strategin har som mål att öka kunskapen om kvalitetsarbete och identifiera nyckelpersoner som är ansvariga för detta. Strategin identifierar också vem som är ansvarig for att kommunicera vidare kvalitetsrelaterade beslut, planer och granskningsresultat. Här sägs också att en webbsida för kvalitetsarbete ska färdigställas och hållas uppdaterad även om intranätet också kommer att användas. Webbsidan har utvecklats positivt under tiden för vår granskning. Där finns nu dokument relaterade till kvalitetsarbetet: styr- och stöddokument, generell information om uppföljningar och utvärderingar, information om UKÄ:s granskning och självvärdering, information om projekt inom SKH:s kvalitetssystem. Det ser bedömargruppen som positivt.

Bedömargruppen rekommenderar SKH att utveckla webbsidan för kvalitetsarbetet enligt kommunikationsstrategin för kvalitetsarbetet och särskilt beaktat den information som genereras ur kvalitetssystemet som i dag saknas helt.

Bedömningsgrunden anses inte uppfylld. Trots att det finns goda intentioner med kommunikationsarbetet för kvalitetsområdet vid SKH, så menar bedömargruppen att arbetet med att kommunicera resultaten som genereras ur systemet brister. De dokument som är avsedda att styra kommunikationen om kvalitetsarbetet är relativt nyligen fastställda och har inte hunnit implementeras ännu.

Bedömningsområde: Förutsättningar

Bedömning med motivering: Tillfredsställande

SKH befinner sig i en långvarig övergångsprocess från tre tidigare självständiga högskolor till ett sammanhållen konstnärlig högskola med sju institutioner. Systematiken för att kvalitetssäkra personalens kompetens är på plats, exempelvis genom processen för kompetensförsörjningsplanering och stöddokument som finns för tjänstgöringsplanering. En mer eller mindre ofrånkomlig konsekvens är att en väsentlig del av det som bedömargruppen har i uppgift att utvärdera består av nya planer och policyer som bedömargruppen inte kunnat se effekten av, och långt ifrån kan se någon långvarig effekt av.

Bedömargruppen har därför först och främst haft möjlighet att utvärdera den systematiska grunden för SKH:s kvalitetssäkring och har ofta inte haft tillgång till någon egentlig evidens för hur den systematiska grunden fungerar i praktiken. Studenter och lärare berättar vid platsbesöken att de från institutionerna möter en tillmötesgående och inkluderande inställning när det gäller att få processerna att röra sig framåt med så många som möjligt ombord. Ett viktigt utvecklingsområde som bedömargruppen har identifierat rör språkpolitik, och rekommenderar SKH att utarbeta en språkpolicy som bidrar till att förbättra förhållandena för icke-svensktalande studenter och lärare.

Styrkor:· Lärosätet arbetar med kompetensförsörjningsplanering som innehåller en analys av nuvarande kompetens och behov framöver, samt en utvärdering av föregående års insatser och planerade insatser för kommande år.

• Lärosätet arbetar med uppföljning av studenternas prestationer i form av nyckeltal.
• Lokalerna är välutrustade och anpassade till utbildningarnas behov.
• Lärosätet arbetar med att revidera de individuella studieplanerna i forskarutbildningen.
• Lärosätet har en intern högskolepedagogisk kurs som har utvecklats utifrån rollen som lärare inom det konstnärliga området.
• Lärosätet har en kurs i konstnärlig forskning för lärare.

Utvecklingsområden:· Lärosätet behöver utarbeta en språkpolicy som säkerställer att viktiga dokument och viktig information översätts till engelska.

• Lärosätet behöver en användbar och entydig kommunikationskanal för studenterna.
• Lärosätet behöver arbeta för att få fler att delta i studentenkäterna, som är en viktig process för återkoppling.
• Lärosätet behöver en oberoende studievägledning.
• Lärosätet bör samarbeta med andra lärosäten i den högskolepedagogiska kursen.

2.1 Lärosätet säkerställer att den undervisande personalens kompetens motsvarar utbildningsverksamhetens behov.

Uppfylld

SKH arbetar enligt självvärderingen aktivt med att säkra att lärarnas kompetens motsvarar utbildningsverksamhetens behov, bland annat genom kompetensförsörjningsplaner som innehåller en analys av befintlig kompetens och analys av vilka eventuella åtgärder som behöver genomföras utifrån den planerade verksamheten. Arbetet ingår som en del av institutionernas verksamhetsplaner och ska följas upp i verksamhetsdialogerna. Trots att detta arbete påbörjas först 2020 ser bedömargruppen positivt på att SKH har en strategi för hur man arbetar med kompetensförsörjning. Bedömargruppen ser det som en styrka att kompetensförsörjningsplaneringen dokumenteras för att kunna ingå i kvalitetssystemets förbättringscykel.

Självvärderingen beskriver att även anställningsordningen reviderades 2019, och efter 2019 finns också på prov en särskild introduktion för nya lärare.

Bedömargruppen menar att systematiken för att kvalitetssäkra personalens kompetens är på plats, framför allt genom processen för kompetensförsörjningsplanering. Men eftersom alla åtgärder och styrdokument är nya har bedömargruppen inte haft möjlighet att utvärdera hur de fungerar i praktiken. Det finns alltså ännu inte någon egentlig evidens på området. Det närmaste vi kommer evidens i förhållande till den undervisande personalens kompetens är att studenterna i samband med platsbesöken inte motsatte sig bilden som SKH ger i sin självvärdering.

Bedömningsgrunden anses uppfylld. Sammantaget är det bedömargruppens uppfattning att åtgärderna för kompetensförsörjningen verkar genomtänkta, och vid platsbesöken förstärktes bilden. Bedömargruppen anser därför att sannolikheten att lärosätet kommer att säkra kvaliteten framöver är god.

2.2 Lärosätet säkerställer att de tillhandahåller en främjande miljö som ger undervisande personal möjlighet att utveckla såväl sin pedagogiska kompetens som sin ämneskompetens, samt förutsättningar att bedriva sitt arbete på ett effektivt sätt.

Uppfylld

I SKH:s strategiska plan (2016/19) står det: "Ett av SKH:s övergripande mål är att vidareutveckla kompetenser bland medarbetare för att möta framtida utmaningar och förändrade förutsättningar med excellens, mångfald och risk­tagande." Av självvärderingen framgår att SKH i flera år har genomfört två kompetensutvecklingskurser för lärare: den pedagogiska kursen Lärarrollen i konstnärlig utbildning och forskningskursen Introduktion till konstnärlig forskning. Bägge är på 7,5 högskolepoäng. SKH planerar att utveckla den kursverksamheten utifrån SUHF:s rekommendationer, så att den blir mer omfattande och möjlig att genomföra på engelska.

Bedömargruppen menar att det är positivt att lärosätet har genomfört insatser för att ytterligare förbättra undervisningens och forskningens kvalitet. Bedömargruppen vill peka på att SKH i utvecklingen av de universitetspedagogiska kurserna med fördel kan samarbeta med andra universitet som har universitetspedagogik som forskningsområde. Bedömargruppen menar även att forskarkurserna kan utvecklas i samarbete med ett eller flera relevanta universitet.

När det gäller lärarnas möjlighet till att forska och delta i kompetensutveckling framgår följande av självvärderingen: "Ett ut­vecklingsområde är en tydligare planering för mer sammanhållen tid för lärares forsk­ning och kompe­tens­ut­veckling. [...] Ett sätt att möta dessa utmaningar är den systematiserade och dokumenterade kompetens­försörjningsplaneringen som kommer att införas 2020". Planering och uppföljning av individuell kompetensutveckling sker enligt självvärderingen vid årliga samtal mellan chef och medarbetare, och det finns ett lokalt arbetstidsavtal som reglerar fördelningen av enskilda lärares arbetstid.

Tjänstgöringsplaneringen är enligt självvärderingen en förutsättning för att tid för kompetensutveckling, forskning och övrig arbetstid kan utnyttjas effektivt, och det finns en övergripande mall för dokumentationen. Det anser bedömargruppen bidrar till att ge undervisande personal förutsättningar att bedriva sitt arbete på ett effektivt sätt. Bedömargruppen har inte haft möjlighet att studera effekterna av kompetensförsörjningsplaneringen, eftersom den nyligen infördes, men bedömer i likhet med SKH att det är sannolikt att kompetensförsörjningsplaneringen kommer att bidra till de nödvändiga förändringarna framöver.

Av självvärderingen framgår att "SKH bedriver ett systematiskt arbetsmiljöarbete, vilket innebär att arbetsmiljön undersöks kontinuerligt. Vid behov genomförs förändringar, som också följs upp. […] Det systematiska arbetsmiljöarbetet är en av de nyckelprocesser som har dokumenterats under 2019.". Bedömargruppen har inte funnit någonting som talar emot detta, utan tvärtom verkar arbetsmiljöproblem fångas upp och åtgärdas systematiskt. Bedömargruppen menar att lärosätets arbete med att aktivt och systematiskt främja en god arbetsmiljö för den undervisande personalen underlättar möjligheterna för dem att bedriva sitt arbete på ett effektivt sätt.

Bedömningsgrunden anses uppfylld. Bedömargruppen bedömer att relevanta styrdokument och den systematiska grunden är på plats för att erbjuda en främjande miljö, men att det är för tidigt att utvärdera de egentliga resultaten av insatsen. Bedömningen får stöd av att det inte framkom kritik vid platsbesöket.

2.3 Lärosätet säkerställer att infrastruktur, studentstöd och läranderesurser är ändamålsenliga för studenternas och doktorandernas lärande och att dessa används på ett effektivt sätt.

Inte uppfylld

I självvärderingen beskriver lärosätet att det finns vissa utmaningar kopplade till att dess lokaler finns i fastigheter på olika adresser, men att ett arbete pågår med att samla hela SKH i ett gemensamt campus. Bedömargruppen har full förståelse för SKH:s nuvarande utmaningar med att effektivt kunna utnyttja lokaler och infrastruktur trots att lokalerna är utspridda. Ett gemensamt campus kommer på många sätt vara en stor fördel för SKH, även när det gäller kommunikation. Bedömargruppen vill uttrycka sitt fulla stöd för arbetet som SKH:s ledning gör för att förverkliga detta.

SKH förfogar över de specialiserade och välutrustade lokaler och produktionsanläggningar som är avgörande för konstnärliga lärprocesser. De ställs till förfogande för studenternas lärprocesser och hanteras av personal med specialkompetens. Studenterna har rapporterat om till exempel grus på golvet i danslokalerna. De problemen har lösts och studenterna var vid platsbesöket nöjda med lösningen, liksom med de anläggningar som står till deras förfogande. Bedömargruppen bedömer utifrån detta att kvalitetsprocesserna för lokaler och produktionsteknik på SKH är välfungerande.

Ett annat område som påverkas av SKH:s nuvarande situation med fysiskt åtskilda enheter är den interna kommunikationen, som är helt avgörande för lärosätet. SKH utarbetade en kommunikationspolicy i september 2019, som alltså har varit i funktion i gott och väl ett halvår vid tidpunkten för platsbesöket. För närvarande arbetar lärosätet med ett pilotprojekt med ett learning management-system (LMS), som man planerar att införa som en gemensam plattform för lärande från och med höstterminen 2020. Vid tidpunkten för platsbesöket var plattformen inte igång, och det var inte klart för bedömargruppen om SKH planerade att den skulle ersätta andra plattformar, som intranätet. Vid platsbesöken framgick det att studenterna inte använder intranätet i den utsträckning som det är tänkt. Studenterna tyckte också att lärosätet har för många olika plattformar som de behöver hålla sig uppdaterade på. Bedömargruppen bedömer att det finns en förbättringspotential här för SKH. Enhetliga och användbara kommunikationsvägar kommer enligt bedömargruppen vara ett viktigt redskap för att förbättra studenternas delaktighet och engagemang samt knyta samman lärosätet bättre. Bedömargruppen rekommenderar SKH att se över processer och rutiner för den interna kommunikationen.

Ett tredje viktigt område är språkpolitik. Det finns svårigheter för icke-svensktalande studenter att delta i studentpolitiskt arbete på SKH. Enligt nuvarande praxis har studenterna en möjlighet att be studentkåren om hjälp att översätta dokument till exempelvis engelska. SKH ger då ekonomiskt stöd till studentkåren. Processen förefaller dock vara sårbar, och stimulerar inte till engagemang och delaktighet för icke-svensktalande studenter. Dessutom kan det upplevas som ett hinder att studenten själv ska be om att få dokument översatta som hen inte förstår. Bedömargruppen rekommenderar SKH att utarbeta en språkpolicy som bidrar till att förbättra förhållandena för icke-svensktalande studenter och lärare.

Enkäter om studiemiljön görs regelbundet och av självvärderingen framgår även att åtgärder genomförs utifrån resultaten, vilket bedömargruppen ser positivt på. Men bedömargruppen anser att det är problematiskt att svarsfrekvensen är 25 procent, vilket får sägas vara lågt trots att det vid platsbesöken framkom att företaget som utformat enkäten anser att det är tillfredsställande. Bedömargruppen menar att det naturligtvis är viktigt med regelbunden återkoppling genom enkäter, men att svaren inte kan användas till mycket om de saknar statistisk signifikans. Kvalitetssäkringen är beroende av kontinuitet (regelbundna enkäter), men lika mycket av deltagande (med tillfredsställande svarsfrekvens). Bedömargruppen är positiv till det som beskrivs i självvärderingen, att lärosätet i samarbete med studentrepresentanter ser över hur deltagandet kan öka. SKH uppmanas att fortsätta sitt arbete för att höja svarsfrekvensen i studentenkäterna.

Bedömningsgrunden anses inte uppfylld, eftersom det saknas en välfungerande och tydlig infrastruktur för digital kommunikation och en språkpolitik för icke-svensktalande som ger dem möjlighet att delta i alla relevanta angelägenheter på lärosätet. Den fysiska infrastrukturen är väl fungerande på SKH, men bedömargruppen anser att lärosätet behöver bli bättre på att undersöka studenternas studiemiljö och utveckla internkommunikationen till studenterna (särskilt icke-svensktalande studenter).

2.4 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, att studenter och doktorander ges goda förutsättningar att genomföra utbildningen inom planerad studietid.

Uppfylld

Enligt självvärderingen följer lärosätet upp studenternas prestationer systematiskt i form av nyckeltal som kommuniceras direkt till den relevanta prefekten. SKH:s utbildningar har överlag hög prestationsgrad, vilket SKH ser som ett tecken på att det generellt finns goda förutsättningar att genomföra utbildning inom planerad studietid på SKH. Bedömargruppen delar den uppfattningen.

Studenterna beskriver i studentinlagan och under platsbesöket att de upplever att lärosätet tar hand om kursutvärderingarna och att de ser resultat av sin återkoppling, även om det kan gå lång tid eftersom inte alla kurser erbjuds kontinuerligt.

Av studentinlagan framgår att det finns en viss oklarhet om vilken arbetsmängd som förväntas för att få högskolepoäng inom utbildning på grundnivå, och platsbesöken bekräftade den bilden. Det framgick att det saknas en gemensam förståelse för detta inom organisationen. Bedömargruppen menar att det kan medföra att studenterna blir överbelastade och att det är oklart var ansvaret för överbelastningen ligger. Bedömargruppen uppmanar SKH att sätta igång ett arbete med att tydliggöra förhållandet mellan högskolepoäng och arbetsmängd.

Under platsbesöket framförde studenterna att de gemensamma forskarseminarierna ofta krockar med undervisningsaktiviteter, där studenterna är tvungna att välja antingen det ena eller det andra. Studenterna menar att de mycket gärna vill ha möjlighet att delta i båda aktiviteterna. Lärosätet har informerat bedömargruppen att det nu finns planer för att hantera problemet. Bedömargruppen rekommenderar SKH att vara fortsatt uppmärksamma på detta.

Av självvärderingen framgår att studie- och yrkesvägledning vid SKH erbjuds av lärare och programansvariga eller områdesansvariga samt i vissa delar av handläggare på utbildningsadministrativa avdelningen. De programansvariga och lärarna har regelbundna planerings- och uppföljningsmöten med studenterna, både formella och informella. När det gäller studievägledning menar bedömargruppen att det är en svaghet att SKH saknar utbildade studievägledare med tystnadsplikt som inte står i beroendeställning till studenterna. En del problem som kommer fram både i studentinlagan och i samband med platsbesöken, kan tyda på att det saknas en neutral person att prata med om problem i verksamheten. Studentombudet som är anställd genom ett samarbete mellan SKH och Kungl. Konsthögskolan verkar enligt bedömargruppen inte ha en position i organisationen som på allvar kan kompensera för bristen på neutral studievägledning. Bedömningen baserar bedömargruppen på vad som kommit fram under platsbesöket.

På forskarutbildningen är den individuella studieplanen, som upprättas i samråd mellan doktoranden och dennes huvudhandledare vid studiernas början, det centrala verktyget för att följa tidsåtgång och progression i studierna för den enskilde doktoranden. Av självvärderingen framgår vidare att prefekten vid den institution där doktoranden är anställd också deltar i beredningen av den individuella studieplanen, med särskilt fokus på planeringen av doktorandens möjliga undervisningsuppgifter och andra uppgifter som hör till institutionstjänstgöringen. Bedömargruppen bedömer att processerna för doktorandernas utbildning fungerar väl, och att doktoranderna alltså har överblick över sin utbildning, vilket möjliggör att de slutför studierna i rätt tid.

Bedömningsgrunden anses uppfylld, eftersom processerna för uppföljning av både studenternas och doktorandernas studiesituation generellt bedöms vara goda. Ett utvecklingsområde är att tydliggöra studenternas arbetsmängd i förhållande till studierna.

Bedömningsområde: Utformning, genomförande och resultat

Bedömning med motivering: Tillfredsställande

Bedömargruppen anser att det utbildningsnära kvalitetsarbetet, särskilt utformning, genomförande och resultat, fungerar bra på SKH. Det finns en tydlig ansvarsfördelning och systematiska processer för utformning, utveckling och inrättande av utbildningarna. SKH har en lovande forskningsmiljö som utvecklas aktivt. Sambandet mellan utbildning och konstnärlig forskning är någonting lärosätet har fokuserat på och har implementerat konkreta åtgärder för att säkerställa. Kvalitetsarbete och utveckling inom utvärdering av utbildningar stöds med tydliga styrdokument.

Lärosätet har också väl identifierade utvecklingsområden för att vidta konkreta åtgärder som undersökningar pekar på för att förbättra utbildningarna. Ett exempel är extern utbildningsutvärdering och kursvärdering som uppmuntrar studenterna till delaktighet. Bedömargruppens uppfattning är att lärarna och studenterna är väl medvetna om betydelsen av utvärderingar och mycket engagerade i dessa processer. Bedömargruppen anser att det som lärosätet bör arbeta med är att säkerställa att rutiner för utformning, inrättande och avveckling av utbildning på forskarnivå kommer på plats. Här kunde lärosätet också klargöra på vilken grund SKH säkerställer att forskningsprofilområdena utvecklas så att kopplingen till utbildning blir tydligare. Extern kommunikation av kvalitetsundersökningsresultat borde också utvecklas.

Styrkor · Systemet med utbildningsutbildningsutvärderingar med extern granskningsgrupp i en sexårscykel ser bedömargruppen som positivt.

• Utvecklingen av SKH:s kursvärderingar uppmuntrar studenterna till delaktighet.
• SKH har en aktiv forskningsmiljö och klara åtgärder som garanterar ett nära samband mellan forskning och undervisning (forskningsbaserad eller forskningsberedande kurser, forskningsvecka, profilseminarier och lärarens möjlighet att bedriva forskning).
• Det utvecklande kvalitetsarbetet inom kurs och utbildningsutvärdering har klara styrdokument.
• Samarbetet mellan prefekterna och institutionerna fungerar väl och gör att det verksamhetsnära kvalitetssystemet fungerar.
• Forskningsseminarierna är väl kända i organisationen och har en tydlig koppling till verksamheterna.

Utvecklingsområden· Lärosätet behöver utveckla rutiner för att avveckla ett studieprogram på forskarnivå.

• Kommunikationen runt kvalitetsresultaten behöver synas i praktiken och inte bara i olika dokument (exempelvis på webbplatsen).
• Lärosätet behöver utveckla rutiner för att säkerställa progression mellan avancerad nivå och forskarutbildningen inom alla ämnena/områdena som SKH undervisar i.
• Lärosätet behöver systematiska rutiner för att granska och utveckla forskningsprofilområdena, så att de motsvarar undervisningen på SKH.

3.1 Lärosätet har en tydlig ansvarsfördelning samt ändamålsenliga rutiner och processer för utformning, utveckling, inrättande samt nedläggning av utbildningar.

Uppfylld

I SKH:s Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete konstateras det att utbildningsutbudet följs upp och utvecklas kontinuerligt för att säkerställa dess höga kvalitet. SKH har också formulerat relevanta styr- och stöddokument för dessa ärenden. Det finns en instruktion för inrättande av utbildningsprogram, en instruktion för ändring av utbildningsprogram och riktlinjer för nedläggning av utbildningsprogram på grund och avancerad nivå. Uppföljningar, utvärderingar och omvärldsanalys föregår inrättande av nya program. I arbetsordningen framgår ansvarsfördelningen för utformning, inrättande och nedläggning av utbildningar på grundnivå och avancerad nivå. Ansvaret för att föreslå beslut till rektor ligger på nämnden för utbildning och forskning (NUF) och processen initieras av NUF eller prefekterna vid institutionerna.

Nedläggning av program inkluderar en nedläggningsperiod som säkerställer att studenterna har möjligheten att slutföra den. Det beskrivs generellt noggrant i instruktionerna och riktlinjer vem som är ansvarig, vad de dokument som krävs ska innehålla, hur processen framskridas och på vilken grund besluten nås. Bedömargruppen anser att ovannämnda ansvarsfördelningar och rutiner är tillfredsställande, och av exempel som ges i självvärderingen används de systematiskt av lärosätet.

I självvärderingen konstaterar lärosätet att forskarutbildningen är relativt ung och att forskningen är ett av lärosätets utvecklingsområden. Enligt självvärderingen revideras den allmänna studieplanen enligt kraven som ställs i lag, förordning och lärosätets ansökan för tillstånd att utfärda examen på forskarnivå. Forskarutbildningens kursplaner granskas internt vartannat år för revidering, och reviderad kursplan beslutas av forskarutbildningsutskottet. Utbildningens relevans, innehåll och kvalitet diskuteras mot bakgrund av kursrapporter varje år i NUF och de utvecklingsåtgärder som framkommer genomförs av de ämnesansvariga.

Vid platsbesöken blev det klart för bedömargruppen att rutinen för granskning och revidering fungerar bra. I fördjupningsmaterialet har bedömargruppen fått ta del av ett dokument med rubriken Överordnad plan för revision av styr- och stöddokument forskarutbildningen 2019–2020, där det framgår att centrala styrdokument for forskarutbildningen ska revideras. Detta ser bedömargruppen som en styrka, men vill poängtera att SKH inte har de nämnda processerna eller instruktionerna för utformning, inrättande och nedläggning av utbildning på forskarnivå. Bedömargruppen uppmanar SKH att även utveckla systematiska rutiner för utformning, inrättande och nedläggning av utbildning också på forskarnivån.

Bedömargruppens åsikt är att för närvarande är forskarutbildningens struktur, i synnerhet sammanlänkningen mellan forskningsområde, forskningsämne, forskningsinriktning och forskningsprofilområde, komplex och skulle dra nytta av en förenkling. Arbetet som görs inom forskningsprofilområdena gynnar forskarutbildningen genom att knyta magisterstudenter, lärare som är verksamma inom institutionerna, doktorander och profilprofessorer med varandra och alltså skapa en livlig forskningsmiljö. Men SKH saknar en process där forskningsprofilområdena utformas, utvecklas eller läggs ned samt nya initieras. Det är likaså oklart hur forskningens profilområden är relaterade till och påverkar inriktningen på utbildningarna. Vidare anser bedömargruppen att det behövs en översyn för att säkerställa att utbildning på forskarnivå erbjuds efter alla masterutbildningar vid SKH.

Bedömningsgrunden anses uppfylld. Sammantaget anser bedömargruppen att det finns tydliga rutiner för inrättande, förändring och nedläggning av utbildningar där ansvar och processer beskrivs noggrant. Rutinerna inom forskarutbildningen behöver dock utvecklas.

3.2 Lärosätet säkerställer att dess utbildningar utformas och genomförs på ett sätt som uppmuntrar studenterna till att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna, vilket också återspeglas i examinationen.

Uppfylld

Enligt lärosätets självvärdering finns fastställda ramar för upplägg av kurs- och utbildningsplaner på grundnivå och avancerad nivå. De klargörs i Rubriker och principer för kurs- och utbildningsplaner. Där konstateras att "Kurs- och utbildningsplaner styr utbildningars och kursers innehåll, utformning och examensprocesser och ska utgå ifrån högskolans mål och strategier för utbildningen" och att deras syfte är att "Studenterna ska fa? den utbildning som utlovas i kurs- och utbildningsplanerna". Dokumenten ger väl formulerade riktlinjer för planering. Det är delegerat till nämnden för utbildning och forskning att besluta om kurs- och utbildningsplaner. Nämnden har i sin tur delegerat till fyra utskott att fatta dessa beslut. Nämnden och utskotten har studentrepresentanter. Bedömargruppen anser de här processerna är klara, stöder pålitlig pedagogisk styrning och säkerställer att studenterna får sådan utbildning som är utlyst vid ansökan.

Enligt lärosätets självvärdering sker undervisningen i små grupper och ger möjlighet till anpassning utifrån studenternas särskilda behov. Examinationsformerna är som regel utformade så att studenterna själva är aktiva och visar de kunskaper, färdigheter och förmågor de inhämtat under kursen. Bedömargruppen finner det mycket bra att de försöker motverka risken för beroendeställning till en enskild lärare. Lärosätet pekar även på dialogen med student- och doktorandgrupper, både i dagliga återkommande samtal och genom organiserade avstämningar och utvärderingar, som en styrka i att säkra studenternas möjlighet till inflytande över sin lärandesituation. På forskarnivå har doktoranderna stor frihet i utformningen av den egna undervisningen, som bedömargruppen uppfattar främjar doktoranders individuella forskningsintresse väl. Handledning för doktorander är en viktig process. Den årliga revideringen och uppföljningen av individuell studieplan ger tillfälle till ömsesidig återkoppling på forskarnivå.

Bedömningsgrunden anses uppfylld. Bedömargruppen anser att relevanta styrdokument finns på plats och platsbesöken stärkte bilden av att lärosätet har en medvetenhet och bedriver ett aktivt utvecklingsarbete på området.

3.3 Lärosätet säkerställer ett nära samband mellan forskning och utbildning i verksamheten.

Uppfylld

Enligt Strategisk plan vid Stockholms Konstnärliga Högskola 2016–2019 har lärosätet haft som mål att utveckla en dynamisk och kritisk miljö för forskning inom de konstformer som lärosätet representerar. I den strategiska planen är sambandet mellan forskning och utbildning formulerat som en vision, och bland annat ska en tydlig progression i utbildningarna från grundnivå via avancerad nivå till forskarnivå erbjudas för att genom övergripande mål uppnå visionen.

På en operativ nivå framgår det av Instruktion för inrättande av utbildningsprogram att det vid inrättande av utbildning ska tydliggöras hur den relaterar till forskning inom och utanför SKH samt hur den är forskningsbaserad eller förbereder för forskningsutbildning. Bedömargruppen anser att riktlinjerna ger lärosätet ett visst stöd för att säkerställa ett nära samband mellan forskning och utbildning i verksamheten och konstaterar att fördjupningsmaterialet ger belägg för att processen fungerar. I självvärderingen beskrivs att det i samband med SKH:s sammanslagning inrättades profilområden vid ett gemensamt forskningscentrum för att skapa en konstnärlig forskningsmiljö som går på tvären i högskolan. Av platsbesöken framkom att profilområdena erbjuder en plattform för interdisciplinära möten, både när lärare och studenter möts på onsdags-seminarierna, men även när en profilprofessor undervisar på institutionerna.

Bedömargruppen menar att även arbetet inom profilområdena starkt påverkar undervisningen samt sambandet mellan forskning och utbildning vid lärosätet. Bedömargruppen rekommenderar därför SKH att stärka kopplingen mellan forskningsprofilerna och det pågående kvalitetsarbetet, för att säkerställa att forskningsanknytningen blir relevant för utbildningarna.

Bedömargruppen anser att mer arbete behövs för att lärosätet ska nå målet inom alla ämnen och områden som SKH undervisar i. De fyra områdena som definieras i forskarutbildningen inom ämnet konstnärlig praxis (performativa och mediala praktiker) motsvarar inte terminologiskt de sju ämnesområdena där avancerad utbildning bedrivs. Detta gör det oklart för bedömargruppen om utbildning på forskarnivå erbjuds inom alla områden där SKH har avancerad utbildning. Det samlade underlaget visar även på brister i sambandet mellan forskning och utbildning inom utbildningar som vilar på vetenskaplig grund (lärarutbildningen och Kulturskoleklivet).

I kvalitetspolicyn konstateras att den konstnärliga forskningen och forskarmiljöerna inom SKH bidrar till att stärka utbildningarna och lärandeprocesserna. Även om forskarutbildningen vid SKH bedrivs på konstnärlig grund, rekommenderar bedömargruppen att lärosätet aktivt undersöker hur de bättre kan stödja de pedagogiska miljöerna som vilar på vetenskaplig grund.

SKH pekar i självvärderingen på att man har en mycket aktiv forskningsmiljö, att man bedriver utbildning på alla nivåer och att man bedriver utvecklingsarbete, för att ytterligare stärka forskningsförankringen och sambandet mellan forskning och utbildning. Forskningsanknytningen möjliggörs bland annat genom att undervisande lärare bedriver konstnärlig forskning, doktorander deltar i undervisningen och professorer och lektorer har forskningsarbetstid i sina tjänster.

Det finns gemensamma seminarier och en forskningsvecka för studenter och lärare. De arrangeras i samarbete mellan profilprofessorn och lärarna från institutionerna. Bedömargruppens intryck efter platsbesöken är att dessa har utvecklats så att de mer och mer systematiskt inkluderas i utbildningarna på avancerad nivå. För doktorander finns en interdisciplinär handledarpool. Ett utvecklingsområde som bedömargruppen har identifierat är att styrdokumenten kunde vara tydligare för det forskningsområde som lärosätet representerar.

Bedömningsgrunden anses uppfylld. Bedömargruppen anser att lärosätet har bra grundrutiner på plats som knyter utbildningar till forskning och att det utvecklingsarbete som pågår är motiverat.

3.4 Lärosätet säkerställer att dess utbildningar utformas och genomförs med tydlig koppling mellan nationella och lokala mål, lärandeaktiviteter och examinationer.

Uppfylld

Lärosätet har en examensordning som klargör utbildningarnas tillämpningsområde, de krav som utbildningen på olika nivåer har och hur examina svarar mot nationella regler. Det inkluderar också information om tillgodoräknande och examensbevis. Enligt självvärderingen ansvarar NUF för måluppfyllelse inom utbildningarna vid SKH. Styrdokumentet Rubriker och principer för kurs- och utbildningsplaner vid Stockholms konstnärliga högskola som är beslutat av rektor fastställer vad kurs- och utbildningsplaner ska innehålla. Det är utskotten under NUF som fastställer kursplanerna.

I självvärderingen beskriver lärosätet att de obligatoriska kurserna på forskarnivå anges i den allmänna studieplanen med tydlig koppling mellan nationella och lokala mål. Dessutom har lärosätet en mall för individuell studieplan där det finns en matris med lärandemålen. I matrisen fyller doktoranden och handledaren kontinuerligt under utbildningen i vilka lärandemål som uppfyllts, enligt självvärderingen. Mallen i kombination med processen för säkerställandet av måluppfyllelsen ser bedömargruppen som en styrka.

SKH har systematiska instruktioner för kursplaner inklusive lärandemål och behörighetskrav som framgår av Rubriker och principer för kurs- och utbildningsplaner vid Stockholms konstnärliga högskola. Enligt självvärderingen har SKH gjort en översyn av hur arbetet med kursplanering fungerar på de flesta institutioner i syfte att synkronisera och kvalitetssäkra. SKH beskriver väl hur detta arbete går till och att de har olika rutiner vid de tidigare självständiga högskolorna. Bedömargruppen rekommenderar att lärosätet tar fram en gemensam praxis för arbetet med framtagande och revidering av kursplaner som kan underlätta processen och spara energi. Arbetet med att genomföra den enhetliga processen pågår redan på institutionerna. Bedömargruppen anser att det är en styrka att kursplanerna utarbetas från alla olika nivåer, och platsbesöken förstärkte intrycket att utvecklingsarbetet fungerar. Både lärare och studenterna är väl engagerade i det.

I självvärderingen framgår det att SKH har beslutat om modell för utbildningsutvärdering av alla utbildningar och ett fokusområde är kopplingen mellan lärandemål, lärandeaktiviteter och examination och en vägledning finns fastställd för den processen: Utbildningsutvärdering vid Stockholms konstnärliga högskola – vägledning för utbildningarna.

Bedömningsgrunden anses uppfylld. Bedömargruppen uppfattar att de olika styrdokument som finns för samtliga utbildningsnivåer ger lärosätet goda förutsättningar att utforma utbildningarna med tydlig koppling mellan nationella och lokala mål samt tror att de planerade utvecklingsåtgärderna kommer att hjälpa lärosätet att likrikta sättet som utbildningarna säkerställer kopplingen till lärandemålen på.

3.5 Utifrån kontinuerliga uppföljningar och periodiska granskningar vidtar lärosätet de åtgärder som krävs för att förbättra och utveckla utbildningarna.

Uppfylld

I självvärderingen nämner SKH att de insamlingsaktiviteter som används för att följa upp och utvärdera utbildningarna är systematiserade och gemensamma för hela lärosätet. Dessa är kursvärderingar, uppföljning av nyckeltal, programvärderingar, studiemiljöundersökningar och utbildningsutvärderingar med extern granskning.

Lärosätet påpekar att arbetet med att tydliggöra processen och "hur resultat från de strukturerade insamlingsaktiviteterna ska tas om hand, återkopplas och följas upp" pågår. Vidare beskriver lärosätet i självvärderingen att det under arbetet med att utveckla processbeskrivningarna blev det tydligt vilka rutiner och stöddokument som behöver utvecklas. Bedömargruppen instämmer i att det är ett utvecklingsområde och ser lärosätets pågående utvecklingsarbete att klargöra vilka rutiner och stöddokument som behöver utvecklas som positivt.

Självvärderingen beskriver kursvärderingsprocessen, som även är beskriven i styrdokumentet Processbeskrivning: Genomförande av kursvärdering. Platsbesöken bekräftade för bedömargruppen att hela lärosätet är väl medveten om kursvärdering och bedömargruppen har fått uppfattningen att processen fungerar smidigt. Lärosätet gör varje år även programvärderingar som också utvecklas pågående för att få studenternas syn på sina utbildningar. Resultatet sammanställs på institutionsnivå och följs upp på verksamhetsdialoger. Självvärderingen tar också upp den studiemiljöundersökning som gjordes för första gången 2018. Resultatet av den tas till största delen hand om i arbetsmiljöplanerna, men självvärderingen beskriver att det kan finnas resultat från studiemiljöundersökningen som behöver hanteras på annat sätt, till exempel av NUF. Inom ramen för arbetet med att tydliggöra processerna för hur resultat från de strukturerade insamlingsaktiviteterna ska tas om hand, återkopplas och följas upp, pågår en översyn för att även utveckla processen för studiemiljöundersökningen.

SKH berättar också att NUF under 2019 beslutade om en modell för utbildningsutvärdering och har även tagit fram en vägledning: Utbildningsutvärdering vid Stockholms konstnärliga högskola – vägledning för utbildningarna. Utbildningsutvärderingarna syftar till att utveckla programmen genom att styrkor lyfts fram och utvecklingsområden identifieras. På dess grund genomförs för närvarande en pilotutbildningsutvärdering som innebär att varje program utför en självvärdering och sen granskas av en extern bedömargrupp.

Bedömningsgrunden anses uppfylld. Bedömargruppen anser att lärosätet gör kontinuerliga uppföljningar och periodiska granskningar på ett ansvarsfullt sätt. Gruppen anser också att det utvecklingsarbete som lärosätet nu genomför kommer att säkerställa att utbildningarna förbättras och utvecklas.

3.6 Lärosätet säkerställer att granskningsresultat publiceras och att åtgärder som planeras eller genomförs för att förbättra och utveckla utbildningarna kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt med relevanta intressenter.

Inte uppfylld

Av självvärderingen framgår att en redovisning av genomfört kvalitetsarbete inom ramen för kvalitetssystemet och åtgärder som har genomförts eller planeras för att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet ska ingå i en årlig kvalitetsredovisning. Den har genomförts första gången 2020. Kvalitetsredovisningen redovisas internt till SKH:s styrelse, rektor, NUF och förvaltningens ledningsgrupp. Det framgår vidare av Riktlinjer för kvalitetsarbete att de verksamhetsansvariga och kvalitetssamordnaren ansvarar för att åtgärder genomförs och återkopplas till berörda.

Grundat på platsbesöken håller bedömargruppen med lärosätet om att ett utvecklingsområde är kanalerna för att sprida information om resultat av genomförda uppföljningar och utvärderingar samt åtgärder som har genomförts eller planeras. Granskningsresultat och planerade åtgärder publiceras inte offentligt utan på lärosätets intranät – därmed utesluts viktiga målgrupper från kommunikationen. I självvärderingen refereras till en kommande kommunikationsplan och målgrupper för kommunikationen skrivs fram (primärt studenter och doktorander, både nuvarande och blivande). Bedömargruppen tror att den nya kommunikationsstrategin 2020–2021 kommer att vara ett bra stöd för lärosätet i det fortsatta utvecklingsarbetet.

Informationen som genereras ur kursvärderingar fungerar bra vid institutionerna. Kursvärderingar är enligt självvärderingen en av flera nyckelprocesser som lärosätet har arbetat särskilt med att utveckla under 2019. Bedömargruppen kunde på platsbesöket se exempel på att information nådde både de studenter som gått kursen och kommande studenter. SKH beskriver detta som ett utvecklingsområde i självvärderingen, men bedömargruppen konstaterar att området verkar fungera väl.

Bedömningsgrunden anses inte uppfylld. Det saknas ett samlat grepp om kommunikationen, och de dokument som är avsedda att styra kommunikationen om kvalitetsarbetet är relativt nyligen fastställda. Bedömargruppen har därför inte kunnat se resultatet av dem.

Bedömningsområde: Jämställdhet

Bedömning med motivering: Tillfredsställande

Bedömargruppen bedömer att lärosätet, genom rutiner och processer, säkerställer ett systematiskt arbete med att beakta jämställdhet i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande. Uppföljning av att jämställdhet beaktas i utbildningarna och i verksamheten i övrigt följs upp och utvärderas i samband med underlag till årsredovisning, vid verksamhetsdialoger, i arbetsmiljökommittén och i förvaltningens ledningsgrupp.

Lärosätets utgångspunkt för jämställdhetsarbetet är diskrimineringslagen. Begreppet jämställdhet definieras som kvinnors och mäns (juridiskt kön) lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Jämställdhetsarbetet är en del av lärosätets mer omfattande likabehandlingsarbete och kan ibland vara svårt att separera från detta. Bedömargruppen ser inte det som något problem.

I styrande dokument finns tydliga skrivningar om ett systematiskt jämställdhetsarbete. Flera dokument, bland annat lärosätets likabehandlingsplan som också innefattar jämställdhet, är nyligen uppdaterade. Därför har det varit för tidigt att följa upp resultaten av dem.

Bedömargruppen anser att lärosätet visar stor kunskap och medvetenhet om jämställdhet och likabehandling. Ett utvecklingsarbete och ett kunskapshöjande arbete pågår. Brister som påpekas av studenter och medarbetare tas omhand i den mån det är praktiskt och ekonomiskt möjligt.

Styrkor· Vid lärosätet finns en stor kunskap och medvetenhet om jämställdhet.

• Lärosätet erbjuder högskolepedagogisk utbildning för lärare och doktorander, som bland annat syftar till ökad kännedom om jämställdhetsperspektiv i undervisningen vid val av material med mera.
• Lärosätet ger kurser med ett normkritiskt perspektiv inom ramen för ämneslärarprogrammet.
• Lärosätet har en likabehandlingsplan som innefattar jämställdhet, med aktiviteter som är tydligt kopplade till ansvar, tidplan och uppföljning.
• Lärosätet är tydligt med hur olika begrepp används.

Utvecklingsområden· Lärosätet behöver förbättra systematiken i och dokumentationen av jämställdhetsfrågor, exempelvis vid framtagning av kursplaner, samt tydligare integrera arbetet med aktiva åtgärder i verksamhetsplanering och uppföljning (identifierat av lärosätet).

4.1 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, ett systematiskt arbete med att beakta jämställdhet i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande.

Uppfylld

I lärosätets självvärdering framgår att jämställdhetsaspekten ska genomsyra verksamheten och beaktas vid nyckelprocesser, som "antagning av studenter, rekrytering av personal, genomförande av kurs- och utbildningsprogram samt då beslut fattas". En tidigare tillsyn av UKÄ nämns, där det framkom att lärosätets anställningsordning var i behov av uppdatering utifrån ett jämställdhetsperspektiv. En översyn av både anställningsordning och arbetsordning gjordes 2019.

Medarbetar- och studiemiljöundersökningar genomförs vartannat år. En studiemiljöundersökning 2018 resulterade bland annat i en hbtq-certifiering och i att ett studentombud anställdes, med uppdrag att stödja enskilda studenter och studentkårer utifrån deras behov. Frågor om jämställdhet ingår i studiemiljöundersökningar och i utbildningsvärderingar, enligt självvärderingen. Uppföljning av att jämställdhet beaktas i utbildningarna och i verksamheten i övrigt följs upp och utvärderas i samband med underlag till årsredovisning, vid verksamhetsdialoger, i arbetsmiljökommittén och i förvaltningens ledningsgrupp.

I lärosätets Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete framgår att aktiv, medveten inkludering och jämställdhet ska finnas med vid exempelvis antagning av studenter, rekrytering av personal och i genomförande av kurser och program. Breddad rekrytering ses som ett medel för att uppnå det övergripande målet i Strategisk plan: att "Utbilda självständiga konstnärer, pedagoger och forskare som driver utvecklingen inom sina områden". Lärosätets antagningsgrupper till högskolans utbildningar, genomgår därför en utbildning i diskrimineringsgrunder och normkritik, inklusive ett jämställdhetsperspektiv, enligt självvärderingen.

Lärosätet erbjuder sedan hösten 2018 lärare och doktorander en högskolepedagogisk utbildning, som bland annat syftar till ökad kännedom om jämställdhetsperspektiv i valet av material, text och litteratur. Bedömargruppen har av underlagen förstått att deltagandet är frivilligt, och ser det därför som ett utvecklingsområde att lärosätet säkerställer den undervisande personalens kompetens i jämställdhetsfrågor. Kurser med ett normkritiskt perspektiv ges inom ramen för ämneslärarprogrammet.

Arbetet med aktiva åtgärder för jämställdhet och likabehandling sker i samverkan med både studentkåren och de fackliga organisationerna. Mer lättillgängliga broschyrer om diskriminering och kränkning mot studenter respektive anställda har tagits fram med utgångspunkt i Policy och handläggningsordning vid diskriminering. Broschyrerna förmedlas i samband med nyregistrering av studenter och vid introduktion av nyanställda.

Vid platsbesöken lyfte lärosätet bland annat fram arbetet med ett jämställdhetsperspektiv i undervisningen i positiva ordalag. Föreläsningar arrangeras som även tar upp ett normkritiskt perspektiv. I självvärderingen identifierar lärosätet ett antal utvecklingsområden, bland annat systematik och dokumentation om jämställdhetsfrågorna vid exempelvis framtagning av kursplaner samt en tydligare integrering av arbetet med aktiva åtgärder för jämställdhet i verksamhetsplanering och uppföljning. Bedömargruppen ser lärosätets förmåga att identifiera utvecklingsområden som en styrka.

Enligt självvärderingen gör sökande till lärosätets utbildningsprogram i stor utsträckning könsbundna val. Orsakerna anges som komplexa och långsiktiga. Därför krävs riktade aktiviteter för att komma till rätta med dem. Lärosätet fick i Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende universitet och högskolor, i uppdrag att ta fram en plan för jämställdhetsintegrering för att nå de jämställdhetspolitiska målen om lika möjligheter till karriärvägar, könsbundna studieval och genomströmning. Ett prioriterat område i planen som då togs fram var breddad rekrytering eller aktiv, medveten inkludering – ett annat område var de könsbundna studievalen. I syfte att bredda rekryteringen och på sikt bryta de könsbundna studievalen strävar lärosätet efter att ge en könsneutral bild av utbildningarna. Samverkan sker även med bland annat grundskolor, gymnasieskolor och kulturskolor. Bedömargruppen inser svårigheterna i att bryta de könsbundna studievalen eftersom de ofta görs i tidig ålder och påverkas av omständigheter som ligger utanför lärosätets kompetensområde. Bedömargruppen ser positivt på de åtgärder som nämns med att ge en könsneutral bild av utbildningarna samt samverka med skola och kulturskola.

Bedömargruppen vill lyfta fram lärosätets likabehandlingsplan Lika villkor, lika värde, där jämställdhet mellan könen ingår som en av diskrimineringsgrunderna. Planen identifierar både styrkor och utvecklingsområden. Dokumentet innefattar även en plan för arbetet under 2020, med åtgärder i form av enskilda aktiviteter och beskrivningar av hur nya perspektiv ska integreras i befintliga processer. Planen lyfter bland annat fram arbetet med att öka medvetenheten om lärosätets arbete för lika rättigheter och möjligheter, åtgärder för att utbildningarna ska attrahera sökande oavsett kön, könsidentitet med mera samt innehållet i utbildningarna och hur detta kan påverka rekryteringen av studenter. Bedömargruppen anser att det finns en tydlig ansvarsfördelning och uppföljning av aktiviteter. Lärosätet är tydligt med hur olika begrepp definieras och används, vilket bedömargruppen ser som en styrka.

Bedömningsgrunden anses uppfylld. Bedömargruppen bedömer att lärosätet har processer och rutiner som säkerställer att jämställdhet beaktas i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande. Flera dokument är nyligen uppdaterade, och därför det är svårt att redan nu se resultaten av dem. Men bedömargruppen anser att det finns en stor medvetenhet och kunskap vid lärosätet som säkerställer ett fungerande jämställdhetsarbete. Ett utvecklingsarbete och ett kunskapshöjande arbete pågår. Brister som påpekas av studenter och medarbetare tas omhand i den mån det är praktiskt och ekonomiskt möjligt.

Bedömningsområde: Student- och doktorandperspektiv

Bedömning med motivering: Tillfredställande

Lärosätet ger studenter och doktorander möjlighet att utöva sitt inflytande över utbildningen och sin studiesituation genom att de får möjligheter till representation i olika beredande och beslutande organ samt tillfälliga konstellationer. Studenterna är delaktiga i kurs- och utbildningsplanering, och de kan också utöva inflytande över både lärande och examination utifrån sina särskilda intressen och behov. SKH ser studentinflytande som en viktig del i kvalitetssäkringsarbetet och studenterna kan genom de olika studentkårerna ta upp olika frågor som de anser är viktiga.

Däremot finns det utmaningar i och med det stora antalet beredande och beslutande organ som studenterna erbjuds tillfälle att delta i, eftersom det blir svårt för studenter och doktorander att påverka i den utsträckning de skulle önska. Att studenter och doktorander har en stor andel undervisning som kräver närvaro på lärosätet försvårar för dem att vara representerade i lärosätets olika beredande och beslutande organ i den mån de önskar. Bedömargruppen anser att det är ett utvecklingsområde.

Kommunikationen mellan anställda på lärosätet samt studenter och doktorander verkar fungera enligt bedömargruppen. Studenterna och doktoranderna känner sig hörda genom en god dialog med handledare och prefekter samt känner sig bekväma med att de frågor som studentkåren för vidare tas på allvar. Studenterna och doktoranderna beskriver att de får en bra återkoppling vid eventuella åtgärder. De efterfrågar däremot snabbare åtgärder vid vissa situationer, vilket bedömargruppen ser som ett utvecklingsområde.

Styrkor· Studenter och doktorander upplever att möjligheterna att utöva inflytande över utbildningen och studiesituationen är goda tack vare en god kommunikation med lärosätets anställda.

• Studenternas och doktorandernas möjlighet till inflytande säkerställs bland annat genom det systematiska arbetet med utvärderingar och återkopplingar som studenter doktorander och undervisande lärare beskriver.
• Studentkårerna och lärosätet verkar ha en god dialog om att möjliggöra och effektivisera studentkårernas representation i olika beredande och beslutande organ.

Utvecklingsområden· Lärosätet behöver ytterligare säkerställa att icke-svenskspråkiga studenter och doktorander har möjlighet att utöva inflytande över sin utbildning och studiesituation.

5.1 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, ett systematiskt arbete med att verka för studenters och doktoranders möjligheter och förutsättningar att utöva inflytande över utbildningen och sin studiesituation.

Uppfylld

Av det samlade underlaget har bedömargruppen fått intrycket att studenterna och doktoranderna kan utöva inflytande över utbildningen och studiesituationen genom formell representation i olika beslutande och beredande organ. Lärosätet beskriver i självvärderingen att de tillsammans med SKH:s studentkårer tog fram gemensamma riktlinjer för hur studentinflytandet ska systematiseras. Det har däremot framkommit efter platsbesök att studenter och doktorander framför allt kommunicerar med undervisande lärare genom informell dialog. Direktkontakten med undervisande lärare ger möjlighet till inflytande, men i självvärderingen har lärosätet identifierat att den delvis informella kontakten mellan studenter och lärare leder till att det i vissa fall saknas formella och systematiska strukturer för studentinflytande. Bedömargruppen anser att det finns en god dialog mellan studenterna och doktoranderna samt de ansvariga lärarna och prefekterna, men håller med om att lärosätet behöver se över eventuella brister i systematiska strukturer för att utreda, analysera och åtgärda eventuella problem.

Vid platsbesöken beskrevs det hur lärosätet i samråd med studentkårerna har diskuterat vilka beslutande och beredande organ som bör prioriterats. Det ser bedömargruppen som att lärosätet aktivt arbetar för ett fungerande student- och doktorandinflytande. I självvärderingen skriver lärosätet även att en förteckning över de beslutande och beredande organ, inklusive tillfälliga arbetsgrupper, som är aktuella för läsåret har utformats för att underlätta studentkårens möjlighet till representation i de råd och grupper som anses prioriterade. Bedömargruppen ser kommunikationen mellan studentkårerna och lärosätet som en styrka. Studenterna och doktoranderna har däremot uttryckt att det är svårt att utöva sitt inflytande, eftersom tidsbrist försvårar närvaro vid beslutande och beredande möten. Lärosätet har själva uttryckt att detta är ett utvecklingsområde eftersom en stor del av utbildningen består av obligatoriska moment. Bedömargruppen anser att tidsbristen som studenter och doktorander upplever är ett utvecklingsområde och att lärosätet bör fundera över hur de kan underlätta för studenter och doktorander som vill engagera sig ideellt i studentkårsverksamheter.

Av självvärderingen och platsbesöken framgår att lärosätet tillsammans med Kungl. Konsthögskolan har anställt ett studentombud, som har i uppdrag att ge stöd åt enskilda studenter och doktorander samt stödja studentkårerna utifrån deras behov. Genom en av studentkårernas skrivelser framkommer det att studentkåren har hänvisat studenter till studentombudet vid ett antal händelser. Bedömargruppen anser att det finns goda möjligheter för studenter och doktorander att påverka sin studiesituation ur ett rättssäkert perspektiv genom studentombudet. Bedömargruppen menar samtidigt att det finns ett potentiellt jävsproblem med att studentombud får sitt uppdrag direkt av lärosätet i stället för studentkåren, eftersom det kan vara problematiskt för studentombudet att driva ärenden mot sin egna uppdragsuppdragsgivare. Därför ser bedömargruppen detta som ett utvecklingsområde. Lärosätet behöver fundera på om studentkåren kan involveras i hur studentombudets arbetsuppgifter utformas för att stärka studentombudet som en oberoende instans.

I studentinlagorna som delgetts bedömargruppen, och även under platsbesöken, har det framkommit att ett av lärosätets utvecklingsområden är att möjliggöra även för internationella icke-svenskspråkiga studenter att påverka sin egen utbildning och studiemiljö genom representation i olika beslutande och beredande organ. Lärosätet bör undersöka deras möjlighet att ta del av all information, eftersom intranätet i huvudsak är på svenska. I och med att lärosätet skriver i den strategiska planen för 2016–2019 att SKH ska erbjuda utbildningar och utbyten som är attraktiva för studenter och lärare nationellt och internationellt, anser bedömargruppen att en förändring bör ske inom detta område. Kvalitetssäkringssystemet bör inkludera rutiner och processer som tillfredsställer icke-svenskspråkiga studenters önskemål om representation.

Bedömningsgrunden anses uppfylld. Studenter och doktorander får goda möjligheter till inflytande, bland annat genom det systematiska arbetet med kursvärderingar och tät dialog mellan lärare och studenter. Bedömargruppen vill samtidigt påpeka vikten av att lärosätet behöver säkerställa att icke-svenskspråkiga studenter och doktorander har möjlighet att utöva inflytande över sin utbildning och studiesituation.

Bedömningsområde: Arbetsliv och samverkan

Bedömning med motivering: Tillfredsställande

Bedömargruppen bedömer att lärosätet genom rutiner och processer säkerställer att utbildningarna utvecklar studenternas beredskap att möta ett arbetsliv i förändring. Flertalet studenter på grundnivå har under sin utbildning någon form av praktik. Omfattande externa kontakter finns med arbetslivet. En särskild utvecklingsstrateg har anställts, som bland annat ska utveckla alumnverksamheten.

Styrkor· Det finns tydliga skrivningar och mål i styrande dokument.

• Lärosätet har definierat ett antal utvecklingsområden, vilket visar på en medvetenhet och vilja att förändra och förbättra.
• Lärosätet har omfattande kontakter med arbetslivet, både nationellt och internationellt, genom ordinarie lärare, timanställda och gästlärare samt olika nätverk, branschorganisationer med flera.
• Lärosätet har anställt en utvecklingsstrateg med uppgift att bland annat ta fram en högskolegemensam alumnundersökning och därigenom förbättra återkopplingen på utbildningarna.
• Vid inrättandet av nya program kommer lärosätet att säkerställa att utbildningens samhällsrelevans förs in i utbildningen och beakta hur studenterna förbereds för sina yrken.
• Lärosätet har beslutat om en modell där varje program genomför en självvärdering med en extern bedömargrupp, där en arbetslivsrepresentant ingår.

Utvecklingsområden· Lärosätet behöver förbereda studenter på forskarnivå och eventuellt även studenter på avancerad nivå för ett arbetsliv i förändring.

• Lärosätet behöver utveckla en struktur för samverkan med konstfälten inom doktorandverksamheten, mer formaliserade kontakter med arbetslivet samt systematisk omvärldsbevakning och omvärldsanalys (på initiativ av lärosätet).
• Lärosätet behöver utveckla arbetet med att ge studenterna en gemensam kunskap och beredskap i frågor om exempelvis entreprenörskap och projektfinansiering.

6.1 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, att utbildningarna utvecklar studenternas och doktorandernas beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Uppfylld

I Strategisk plan för lärosätet återfinns målet om att "utbilda självständiga konstnärer, pedagoger och forskare som driver utvecklingen inom sina områden". För att nå detta mål ska bland annat samarbetet mellan utbildning, forskning och yrkesliv fördjupas, studenterna förberedas för ett konstnärskap i en föränderlig omvärld samt mötesplatser med de professionella fälten och det omgivande samhället utvecklas. Enligt lärosätets självvärdering ska studenterna efter genomgången utbildning "visa sådan färdighet och kunskap som fordras för att självständigt verka i arbetslivet". Vid inrättandet av nya program ska nämnden säkerställa att utbildningens samhällsrelevans liksom hur studenterna förbereds för sina yrken beaktas. Nämnden har också beslutat om en modell för utbildningsutvärdering, som även nämns under bedömningsgrunderna 1.1 och 3.5 ovan, där varje utbildningsprogram genomför en självvärdering och därefter granskas av en extern bedömargrupp, där en arbetslivsrepresentant ska ingå. Vicerektor för samverkan har en samordnande roll när det gäller samverkan med det omgivande samhället.

Lärosätets utbildningar omfattar sju huvudområden med olika förutsättningar. I självvärderingen framgår att flertalet studenter under sin utbildning har någon form av praktik. Omfattande kontakter finns med arbetslivet, både nationellt och internationellt, genom timanställda och gästlärare samt olika nätverk och branschorganisationer med flera. Vid platsbesöken framförs dock önskemål om fler kontakter med arbetslivet och professionerna. Önskemål finns också om att dessa inslag ska komma in tidigare i utbildningen än vad som sker i dag.

I Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå framgår att "utbildningen kvalificerar för konstnärlig verksamhet och konstnärlig forskning i konstnärliga och/eller akademiska kontexter inom nationella såväl som internationella sammanhang". Vid platsbesöken lyfte doktoranderna bland annat fram frågan om vad som händer efter doktorsexamen och bristen på postdoktorandtjänster. Det finns däremot stöd för att förbereda ansökningar till Vetenskapsrådet.

Bedömargruppen bedömer att lärosätet har en struktur för arbetet med att förbereda studenter på grundnivå för ett arbetsliv i förändring. Av självvärderingen framgår inte om motsvarande struktur finns för studenter på avancerad nivå eller forskarnivå. Vid platsbesöken förstärktes denna bild. Bedömargruppen ser här ett utvecklingsområde för lärosätet.

I självvärderingen framgår att lärosätet har identifierat ett antal utvecklingsområden, däribland mer formaliserade kontakter med arbetslivet, systematisk omvärldsbevakning och omvärldsanalys, alumnverksamheten samt bättre struktur för samverkan med konstfälten inom doktorandverksamheten. En utvecklingsstrateg har anställts för att bland annat utveckla alumnverksamheten och därigenom förbättra återkopplingen på utbildningarna.

Bedömargruppen ser bristen på fasta anställningar som gemensam för flertalet av de områden som lärosätet utbildar för. Många studenter kommer att mötas av en frilansmarknad med projektbaserade anställningar, egna projekt med stöd från olika aktörer etc. Några blir så kallade kombinatörer som kombinerar anställningar med egenföretagande. Andra får en arbetsgivarroll. För en del väntar en internationell arbetsmarknad. Många frågor kommer att aktualiseras i mötet med arbetslivet. Det finns därför behov av att utveckla lärosätets arbete med att ge studenterna en gemensam grund att stå på inför mötet med ett arbetsliv i förändring även i de delar som inte avser den konstnärliga utvecklingen. Bedömargruppen ser här ett utvecklingsområde för lärosätet.

Bedömningsgrunden anses uppfylld. Bedömargruppen bedömer att lärosätet, genom rutiner och processer, säkerställer att utbildningarna utvecklar studenternas beredskap att möta ett arbetsliv i förändring. Bedömargruppen ser positivt på en fortsatt utveckling av de utvecklingsområden som lärosätet har identifierat och betonar vikten av system som även fångar timanställdas och gästlärares kunskaper och kontakter med arbetslivet samt system för att fånga önskemål och synpunkter från både medarbetare och studenter. Utvecklingsstrategen, som nämns i självvärderingen, anställdes under 2019, och därför är det svårt för bedömargruppen att se resultatet av det arbetet. Intentionen bedöms emellertid som god.

Samlat omdöme: Godkänt kvalitetssäkringsarbete med förbehåll

Motivering: Sammantaget visar underlagen att kvalitetssäkringsarbetet bara kan godkännas med förbehåll. Bedömningsområdet Styrning och organisation bedöms inte vara tillfredställande. Bedömargruppens uppfattning är att lärosätet kan åtgärda bristerna i det bedömningsområde som inte är tillfredsställande inom två år.

Stockholms konstnärliga högskola (SKH) blev resultatet av den politiska ambitionen att slå samman de konstnärliga högskolorna i Stockholm. Ambitionen hörsammades av Dans och Cirkushögskolan, Operahögskolan och Stockholms dramatiska högskola som därmed också fick stimulansmedel för konstnärlig forskning från regeringen. Sedan samgåendet 2014 har SKH arbetat med att utveckla en stark konstnärlig forskningsmiljö och strävat efter att hålla samman de tidigare starka autonoma lärosätena vid de fyra olika geografiska lägena. Kvalitetssystemet som har byggts upp under en längre tid kan ses som ett medel för att arbeta enligt denna strävan.

Det är bedömargruppens uppfattning att SKH har goda ambitioner med sitt kvalitetsarbete och att det innehåller flera välfungerande delar. Kvalitetssystemet är dock inte fullt implementerat och det finns brister i kopplingen till den strategiska styrningen. Centrala dokument för kvalitetsarbetet, som den strategiska planen och kvalitetspolicyn, är fortfarande inaktuella på SKH:s webbplats. Bedömargruppen ser det som en styrka att dessa dokument förankras ordentligt i organisationen, men menar att SKH behöver se över sina rutiner för uppdatering av centrala strategiska dokument.

Det är bedömargruppens uppfattning att lärosätet har en ändamålsenlig och tydligt definierad ansvarsfördelning, och att organisationen strävar efter delaktighet och ansvar där engagerade medarbetare ser till både delar och helhet. Det systematiska arbetet med att återkoppla resultatet från kvalitetsarbetet till den strategiska styrningen brister delvis, och hur lärosätet kommunicerar dessa resultat till olika intressenter är ett utvecklingsområde. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att utveckla den i teorin goda ansatsen i kvalitetssystemet för att fullt ut kunna fungera tillfredställande. Relationerna mellan den centrala ledningen och institutionernas ledning behöver utvecklas. Bedömargruppen menar att ansvarsfördelningen därför bör ses över och att ett närmare samarbete mellan nivåerna är eftersträvansvärt.

Bedömargruppen anser att bedömningsområdet Förutsättningar är tillfredsställande. SKH har en strategi för arbetet med kompetensförsörjning, vilket bedömargruppen ser positivt på, och kompetensförsörjningsplaneringen är en del av kvalitetssystemets förbättringscykel. Eftersom strategin är helt ny har bedömargruppen inte kunnat följa hur väl det fungerar i praktiken, men under intervjuerna vid platsbesöken stärktes bilden av att kompetensförsörjningen fungerar väl. De högskolepedagogiska kurserna som lärosätet har inrättat är också positiva. Lärosätets arbete för att revidera de individuella studieplanerna i forskarutbildningen är enligt bedömargruppen väl avvägda. Även arbetsmiljöarbetet verkar fungera tillfredställande med relevanta dokument på plats.

Ett utvecklingsområde är intranätet som inte verkar fungera fullt ut, vilket även påpekades vid intervjuerna. Ett annat område som SKH bör fundera över är att anställa en studievägledare som blir en neutral person för studenterna att ta stöd av. SKH har väl utrustade lokaler och infrastruktur men den spridda lokaliseringen är en utmaning, och bedömargruppen stödjer ledningens önskan om att samlas i ett gemensamt campus.

Bedömningsområdet Utformning, genomförande och resultat bedöms vara tillfredsställande. Bedömargruppen anser att relevanta styrdokument finns på plats och lärosätet har en medvetenhet och bedriver ett aktivt utvecklingsarbete på området. Exempelvis vill bedömargruppen lyfta fram modellen med extern medverkan i utbildningsutvärderingar och SKH:s arbete med kursvärderingar som en styrka. SKH har en aktiv konstnärlig forskningsmiljö som tydligt kopplas mot institutionernas arbete och det finns både forskningsseminarier och forskningsvecka för lärare och studenter. Bedömargruppen menar att säkerställandet av progressionen mellan avancerad nivå och forskarnivå för samtliga ämnen där SKH bedriver utbildning är ett utvecklingsområde. Även om forskarutbildningen vid SKH bedrivs på konstnärlig grund, rekommenderar bedömargruppen att lärosätet aktivt undersöker hur de kan bättre stödja de pedagogiska miljöerna som vilar på vetenskaplig grund.

Lärosätet har en examensordning som klargör utbildningarnas tillämpningsområde, de krav som utbildningen på olika nivåer har och hur examina motsvarar nationella mål. Både lärarna och studenterna är väl engagerade i det. Bedömargruppen uppfattar att de olika styrdokument som finns för samtliga utbildningsnivåer ger lärosätet förutsättningar att utforma utbildningarna med tydlig koppling mellan nationella och lokala mål. Bedömargruppen anser att lärosätet uppfyller kontinuerliga uppföljningar och periodiska granskningar på ett ansvarsfullt sätt. Bedömargruppen anser också att det utvecklingsarbete lärosätet nu genomför kommer att säkerställa att utbildningarna förbättras och utvecklas. Ett utvecklingsområde är att bättre sprida resultaten av genomförda uppföljningar och utvärderingar samt vilka åtgärder som har genomförts eller planeras. Granskningsresultat och planerade åtgärder publiceras i dag inte offentlig utan på lärosätets intranät, och därmed utesluts viktiga målgrupper från kommunikationen.

Bedömargruppen anser att bedömningsområdet Jämställdhet är tillfredsställande. Bedömargruppen anser att lärosätets arbete med jämställdhet är integrerat i lärosätets kvalitetssystem och sker med stor kunskap och medvetenhet. Ett utvecklingsarbete och ett kunskapshöjande arbete pågår där de högskolepedagogiska kurserna och likabehandlingsplanen ska nämnas som positiva aktiviteter. Brister som påpekas av studenter och medarbetare tas omhand i den mån det är praktiskt och ekonomiskt möjligt.

Bedömargruppen anser att bedömningsområdet Student- och doktorandperspektiv är tillfredsställande. Lärosätet ger studenter och doktorander möjlighet att utöva sitt inflytande över utbildningen och sin studiesituation genom att de får möjligheter till representation i olika beredande och beslutande organ, samt tillfälliga konstellationer. SKH ser studentinflytande som en viktig del i kvalitetssäkringsarbetet och studenterna kan genom de olika studentkårerna ta upp olika frågor som de anser viktiga. Däremot finns det enligt bedömargruppen utmaningar i och med det stora antalet beredande och beslutande organ som studenterna erbjuds tillfälle att delta i, eftersom det blir svårt för studenterna och doktoranderna att påverka i den utsträckning de skulle önska. Att studenter och doktorander har en stor andel undervisning som kräver närvaro på lärosätet försvårar möjlighet till representation i lärosätets olika beredande och beslutande organ. Bedömargruppen anser därför att det är ett utvecklingsområde för SKH att underlätta för studentinflytande. Lärosätet behöver ytterligare säkerställa att icke-svenskspråkiga studenter och doktorander har möjlighet att utöva inflytande över sin utbildning och studiesituation.

Bedömargruppens uppfattning är att bedömningsområdet Arbetsliv och samverkan är tillfredsställande. De flesta studenter på grundnivå har under sin utbildning någon form av praktik och det finns ett väl utvecklat arbete för att stärka studenterna inför ett arbetsliv i förändring. Det finns en omfattande samverkan med externa kontakter i arbetslivet och en särskild utvecklingsstrateg har anställts, som bland annat ska arbeta för att förbättra alumnverksamheten. För studenter på avancerad nivå och framför allt forskarnivå behöver lärosätet utveckla arbetet med att förbereda studenterna för ett arbetsliv i förändring.