Styrdokument (utbildningsplan och kursplaner)

Bifogat ansökan finns preliminär utbildningsplan och preliminära kursplaner bilagda. I beskrivningen beskrivs dessutom att inför varje tematiskt moment inom varje kurs finns en studiehandledning utformad. Ett exempel på detta finns bilagt. Dessutom finns en förteckning på rekommenderad litteratur som enligt uppgift dock enligt ej skall betraktas som obligatorisk. Av ansökan framgår att en betydande del av kurslitteraturen måste anskaffas vid studiestart för att den valda studiemodellen skall kunna genomföras. Detta ger sannolikt en betydande tröskeleffekt för nybörjarstudenter. Detta utifrån vald studiemodell grundad på problembaserat lärande med återkommande teman. Modellen är dock väl prövad och utvärderad vid lärosäten i andra länder.

Upplägget följer de riktlinjer som angetts av Örebro Universitet. Men, då såväl utbildningsplan som kursplaner enbart översiktligt redovisar examinationsformer är den juridiska grunden för de preciserade formerna i studiehandledningen osäker Resultatet kan innebära att de studerandes situation riskerar att bli utsatt. Vid intervjuerna tydliggöres hur examinationen genomföres och där betonas att arbete i basgrupper är formativt men i många fall innehåller delar som skall genomföres i form av inlämningsuppgifter mm. Vid intervjun beskrivs att i det pågående 330hp läkarprogrammet är den summativa bedömningen är huvudsakligen baserad på den skriftliga examinationen som sker i slutet på varje kurs samt en sammanfattande bedömning utifrån de kliniska placeringarna. Objective structured clinical examination (OSCE)-moment ingår. Arbetsgrupper för VFU, EPA och IPL inför den nya utbildningen pågår. Som redovisas i ansökan avses antalet OSCE ökas och ett mer formaliserat portfölj-upplägg införas.

Hur de nationella examensmålen avses fullgöras finns angivet i en komplettering till ansökan som inkommit inför intervjuerna och vid dessa konstateras att det finns en genomtänkt plan. En rekommendation är dock att detaljnivån i kursplaner vad avser examinationsformer och bedömningskriterier ökas.

Hantering av hur styrdokument fastslås, förnyas och kvalitetssäkras finns beskrivning. I och med att hela läkarprogrammet hanteras inom en institution är processen avseende fastställande av kursplaner delegerad till prefekten vid institutionen, ehuru efter beredning av programledningen.

Säkring av examensmålen

Den hänvisning till examinationsmål och beskrivning av examinationsformer kopplade till målen som ingår i ansökan är också oprecis, uttryck som "etablerad modell" används utan att man kan utläsa vilken modell som avses. Detta tydliggöres dock under intervjuerna. För seminarieformen anges deltagande som examinationsmål vilket i sig ej kan användas för bedömning av förmåga eller kunskap. För basgruppsarbete anges att frånvaro från 5 träffar utgör underkänt men vilken nivå som krävs för godkänt eller vem/ vilka som skall göra den bedömningen framgår ej men att det är basgruppshandledarna framkommer vid intervjuerna. .

I ansökan anges att under stadium 2 skall placering under verksamhetsförlagd utbildning vara 1-2 veckor för att under senare stadium vara längre. Hur långa de skall vara anges ej. Det anges att de bland annat skall examineras via terminsvisa OSCE under stadium 3 samt med Mini-CEX. Ytterligare examinationsformer för den verksamhetsförlagda utbildningen då uttryck som t ex användes.

För undervisningens utformning hänvisas till de internationellt använda och för svenska lärosäten gemensamt framtagna "Entrustable Professional Activities, EPA" vilka definierar ett antal kliniska situationer som en blivande läkare bör kunna hantera. Det framgår också att vissa av dessa situationers karaktär med inslag av akut beslutsfattande ej kan tränas på patientgrupper utan enbart i simulerade miljöer (vilka det vid USÖ finns tillgång till). Hur kopplingen mellan dessa EPA och examensmålen är framkommer dock inte, Ej heller vilka examinationsformer som kopplas till de olika EPA varför någon bedömning av eftersträvad kompetensnivå svårligen låter sig göras utifrån ansökan.

Av ansökan framgår att begreppet constructive alignment har varit styrande då examensmål brutits ned till för studenten identifierbara lärandemål på kurs och momentnivå (tema).

Den verksamhetsförlagda utbildningen indelas i två typer, basutbildning (VFU-bas) och tematiskt orienterad utbildning (VFU-tema). Skillnaden mellan dessa är att de grundläggande färdigheter som avses i VFU-bas kan genomföras i princip oberoende av typ av klinisk patientverksamhet. VFU-tema kan ske enbart där aktuella färdigheter nyttjas (begränsat antal specialiteter för varje tema).

Örebro universitet har tagit stöd av etablerad taxonomier för att ange nivå på olika kursmål. För kursmål relaterade till kunskap och förståelse har Biggs och Collis "Structure of the observed learning outcomes" ("SOLO-taxonomin) använts och för kursmål relaterade till färdighet och förmåga har Millers pyramid använts. Dessa används sedan för att beskriva förväntad progression genom programmet. För kursmål relaterade till examensmål definierade utefter värderingsförmåga och förhållningssätt har man utgått från förmåga att reflektera och angett att denna skall bedömas åsättas tre nivåer som studenten skall uppnå.

I ansökan framförs att den variation i undervisningsformer tar hänsyn till olika studenters förutsättningar. Under stadium 3 och 4 har dessutom varje student en mentor i form av en kliniskt verksam legitimerad läkare. Mentorskapet ger möjlighet för studenten att individuellt diskutera och få stöd i utvecklingen mot en professionell yrkesroll.

Jämställdhet

I ansökan hänvisas till Örebro universitets vision och strategiska mål där jämställdhetsintegrering är ett specifikt uppdrag inom universitetets interna organisation. Olika gjorda insatser inom detta uppdrag redovisas.

Specifikt för läkarutbildningens del redovisas hur undervisning direkt sker om jämställdhetsperspektiv och gällande lagstiftning. Därutöver redovisas hur detta integreras i olika teman. Kunskapsområdet professionell utveckling har därvidlag en särskild ställning.