Styrdokument (utbildningsplan och kursplaner)

Utbildningsplan och kursplaner är utarbetade för hela utbildningen. Utbildningsplan men inte alla kursplaner är utformade i enlighet med högskoleförordningen. Utbildningsplanen är fastställd men kursplaner är ännu inte fastställda.

Bedömargruppen anser att ansökans kursplaner inte samspelar väl med varandra. Det finns en inkonsekvens i kursplaner tex avseende hur målen för kurser och/eller hur examinationer anges, t.ex. examination specificeras ibland men inte alltid, ibland används engelska förkortningar om examinationsformer, ibland inte. Som exempel kan tas kursplanen för Basvetenskap och Professionell utveckling 3 där det anges att skriftlig och muntlig förmåga examineras men inte hur det görs. I bilaga 18 anges hur EPAs tränas i kurserna men de behöver konkretiseras tydligare i kursplaner, dvs motsvarande mål saknas i vissa kursplaner. Lärosätet behöver också se över att obligatorier anges på ett enhetligt sätt. Övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter i kursplaner (enligt mallen för kursplaner på UU) finns med i vissa kursplaner men saknas i vissa andra.

I Utbildningsplanen nämns att teambaserat arbete är obligatoriskt, men denna undervisningsform nämns inte i kursplaner. Vid intervjuer och i kompletterande material framgick dock att teambased learning (TBL) är under utveckling och att lärosätet inte ännu bestämt vilken typ av teambaserad undervisning programmet kommer att ha.

Det finns ett vetenskapligt spår genom hela programmet (T1, T2, T8, T9) med tydlig progression i lärandemålen

Angående breddning och fördjupning på individbasis kan studenter i Uppsala välja en valbar kurs omfattande 7,5 hp. För närvarande finns det 5 valbara kurser och kursplaner för två av dessa (Global medicin och Neurosjukvård på akutmottagningen) presenteras i ansökan. Det finns en viss inkonsekvens även i dessa kursplaner tex avseende mål och examinationer. I kursplanen för Neurosjukvård på akutmottagningen anges att kursen är AT förberedande. I ansökan och vid intervjuer framgår att valbara kurser inom det sexåriga programmet kommer att tas fram och utvecklas i samverkan med studenterna så att deras individuella utbildningsintressen och behov tillgodoses och målet är också att utveckla interprofessionella valbara kurser, vilket är positivt. Bedömargruppen uppmuntrar lärosätet att ta fram flera kliniska valbara kurser med tanke på att studenter är i slutet av sin utbildning och kanske vill utveckla sina kunskaper och färdigheter inom någon särskild specialitet.

Av ansökan framgår att den verksamhetsintegrerade/ verksamhetsförlagda utbildningen (VIL/VFU) innefattar totalt ca 276 dagar. De 4 första terminerna (stadium I) innefattar ca 20 dagar VFU, dvs. en veckas placering per termin i primärvården. Under terminer 5-8 (stadium II), som omfattar ca 100 dagar VFU har studenter sk. strukturerad VFU då teori varvas med kortare kliniska moment så som studentmottagning, patientdemonstrationer, simuleringar m.m. Under terminer 9-12 (Stadium III) har studenter ca 155 dagar VFU. Termin 9 består av examensarbete. VFU under den sista terminen (T12) omfattar jourer motsvarande ca 5 dagar. Termin 12 består mestadels av integrerad undervisning och simuleringar. Syftet är att förbereda studenterna för komplexa situationer och förhållanden och säkerställa att studenterna uppfyller examensmålen under kontrollerade förhållanden. I undervisningen ingår att strukturerat och ändamålsenligt handlägga patientfall med särskild fokus på vanliga och akut livshotande tillstånd.

Av ansökan framgår att det finns en tydlig struktur för hur dessa styrdokument fastslås och förnyas. Dessutom har den pedagogiska enheten fått en tydlig roll i framtagning av kursplaner för det nya 6-åriga läkarprogrammet. Uppsala universitet har en övergripande handlingsplan för kvalitetsarbete och läkarprogrammet har utifrån universitetets övergripande handlingsplan utarbetat riktlinjer för sitt egna kvalitets- och utvärderingsarbete. Kursvärdering genomförs efter varje avslutad kurs och baserat på denna görs en kursrapport vilka presenteras för studenter som avslutat kursen samt i anslutning till nästkommande kursstart då studenter också informeras om hur studenternas synpunkter utformat kursen. Dessa processer kommer att fortsätta vid införandet av den nya sexåriga utbildningen. Bedömargruppens uppfattning är att det finns en väl fungerande organisation och tydliga rutiner för framtagning och beslut av utbildningsplan och kursplaner.

Säkring av examensmålen

Genom utbildningens utformning, genomförande och examination säkerställs att studenterna uppnått målen i examensordningen när examen utfärdas.

Utbildningens utformning och genomförande

Av ansökan framgår att utbildningen utgår från den tidigare 5,5-åriga utbildningen som har omorganiserats och vidareutvecklats och att fokus i arbetet med det 6-åriga programmet har legat i att säkerställa att studenternas måluppfyllelse. För att nå de nya examensmålen har justeringar och kompletteringar genomförts och också helt nya kurser införts. Bedömargruppen konstaterar att skrivningen rörande utbildningens utformning, kursplanernas innehåll och lärandemål och utbildningens genomförande beskriver en tydlig progression och klargör hur målen i examensordningen kan nås.

Angående formativa bedömningar

Programmet kommer att använda flera studentaktiverande metoder, så som PBL, case, flipped classroom och tvärgruppsarbeten. Från ansökan och vid intervjuer framgår att många av undervisningsmomenten som är studentaktiverande är obligatoriska. Vidare beskriver lärosätet att bedömning av obligatorier är inriktad på kvalitén av deltagandet, alltså inte summativa eller formativa. Vid intervjuer framgår också att det finns en inkonsekvens i hur formativ bedömning (bedömning för lärande) och summativ examination (bedömning av lärande) definieras. Enligt Rättssäker examination (UKÄ, 2020, s 68) är ett obligatoriskt moment en del av examinationen när det ställs krav på deltagande. Bedömargruppen uppmanar lärosätet att se över hur begreppen används.

Enligt ansökan kommer det nya programmet att ha fortlöpande bedömningar i VFU. Vid intervjun framgår att antalet bedömningar kommer att ökas till minst 8 per termin. Formativa bedömningar görs av kliniska handledare med hjälp av instrument så som mini-CEX. Nya instrument kommer att utvecklas för bland annat DOPS (Direct observation of clinical skills) och EPA för det nya programmet. Det finns en webbaserad utbildning om återkoppling redan idag och flera webbaserade utbildningar i bedömning och återkoppling planeras inför det nya programmet.

Enligt ansökan kommer det nya programmet använda en elektronisk (e-) portfölj. Vid intervjuer framgår att det inte är färdigplanerat hur studenternas resultat från formativa bedömningar kommer att sparas och att programmet överväger att införskaffa ett särskilt program för detta. Bedömargruppen rekommenderar starkt att lärosätet skaffar en e-portfölj där resultaten från de bedömningar av studenternas kunskaper och färdigheter som utförts

vid de olika VIL-placeringarna, kan sparas tillsammans med den återkoppling som getts på studenternas prestationer. På detta sätt kunde studenternas långsiktiga progression mot kursmålen och examensmålen synliggöras och informationen skulle i sammanställd form även kunna bidra med värdefullt underlag till läkarprogrammets systematiska kvalitets- och utvecklingsarbete.

Ett sådant system kräver också en stabil organisation bestående av en akademisk ledare och en mindre grupp lärare som bedömer studenternas prestationer, men det kräver också att de vårdverksamheter som tar emot läkarstudenter har en stabil organisation.

Angående examinationer

Matris (tabell 5) i ansökan ger en översikt över kursplanernas mål i relation till examensmålen och kompletterande material (bilaga 2B) visar kopplingen mellan examensmålen och programmets examinationer (inklusive examinationer av EPA) vilket tydliggör progressionen och hur programmet säkerställer måluppfyllelsen.

Programmet använder flera typer av skriftliga examinationer, så som MCQ, MEQ och essäfrågor som täcker kunskapsmålen. Det finns ett ambitiöst antal (totalt 7) OSCE examinationer. Bedömargruppen anser att lärosätet bör överväga att minska antalet praktiska summativa examinationer och skapa integrerade examinationer/stationer istället för att för att göra examinationer genomförbara. Vid intervjuer framgår att summativa examinationer av EPA:or är inte helt färdigt planerade förutom att dessa inte kommer att göras inom vården (som worked based assessment, WBA) utan som OSCE stationer alternativt på termin 12 i simulerade miljöer.

Beskrivning av kvalitetssäkring av examinationer är ganska översiktlig och det saknas en närmare beskrivning för hur examinationernas innehåll och genomförande kvalitetssäkras. Enligt ansökan görs det regelbundna uppföljningar och utvärderingar av examinationerna tillsammans med den pedagogiska enheten men det redovisas inga resultat från dessa utvärderingar. Vidare arbetar den pedagogiska enheten med bl a hur man konstruerar MCQ frågor men hur man gör i praktiken framgår inte. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att skapa en programövergripande strategi och rutiner för att säkerställa överensstämmelse mellan målen och examinationer. I en sådan strategi behöver ingå bl a blueprinting (målen mappas mot områden/domäner), frågekonstruktion, standardsetting (minumum godkännadegräns) och poängsättning.

Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv kommer att beaktas i utbildningens innehåll och utformning.

Av ansökan framgår att Uppsala Universitet har fastställt ett program och en plan för jämställdhetsarbete enligt vilket läkarprogrammet arbetar. Prioriterade områden är bl a att lika säkerställa att det bedrivs ett systematiskt arbete med att förhindra trakasserier och diskriminering inom alla verksamheter, att alla studenter och anställda får kännedom om hur universitetet hanterar trakasserier och diskriminering i enlighet med diskrimineringslagen, samt att alla studenter och anställda kan förena arbete och studier med föräldraskap.

I ansökan beskrivs hur jämställdhetsperspektivet är integrerat i utbildningens utformning och genomförande. Könsskillnader och deras betydelse för normal funktion, sjukdomsförekomst, symtombild, patofysiologi och behandlingsprinciper beaktas genomgående såväl i basvetenskapliga som kliniska kurser. Vidare utformas PBL-fall och seminarieämnen etc. så att jämställdhetsaspekter beaktas. Under Professionell utveckling termin 2 introduceras begreppet genusmedicin som tas upp därefter i relevanta sammanhang under termin 3-12 och sammanfattas under termin 12 i en multidisciplinär integreringsperiod som syftar till att studenterna skall förstå sociala och biologiska processer som påverkar könsroller (genus) och ha reflekterat över hur genusaspekter kan påverka ens framtida arbetsliv.