Bedömningsgrund: Forskarutbildningsämne

I den tidigare utvärderingen framgår följande av bedömargruppens yttrande:

Avgränsningen av forskarutbildningsämnet och dess koppling till den vetenskapliga grunden och beprövad erfarenhet är inte välmotiverad och adekvat.

Forskarutbildningsämnets relation till området för forskarutbildning är dock adekvat.

Hälsa och livsstil är ett av Högskolans i Halmstad profilområden. Rättighet att utfärda examina på forskarnivå inom området erhölls av Universitetskanslersämbetet 2013, varpå forskarutbildningen kom igång nästföljande år. Organisatoriskt tillhör utbildningen Akademin för hälsa och välfärd och är anknuten till den mångdisciplinära forskningsmiljön Centrum för hälsa, välfärd och idrott. De sakkunniga vid examenstillståndsprövningen bedömde att högskolan hade goda förutsättningar för att bedriva forskarutbildning inom området hälsa och livsstil. Efter intern prövning av högskolans forsknings- och utbildningsnämnd inrättades forskarutbildningsämnet hälsa och livsstil med tre inriktningar: idrottspsykologi, omvårdnad och handikappvetenskap. Forskarutbildningen ges enligt självvärderingen i enlighet med den områdes- och ämnesbeskrivning som låg till grund för beslut om examenstillstånd.

Området och forskarutbildningsämnet hälsa och livsstil avgränsas av en gemensam kunskapsram. Det innebär att utbildningens inriktningar inklusive idrottspsykologi präglas av den gemensamma och övergripande kunskapsramen för ämnet i dess helhet. Utbildningen har således en sammanhållen allmän studieplan för de tre inriktningarna idrottspsykologi, omvårdnad och handikappvetenskap. Examensbenämning är filosofie licentiat eller filosofie doktor inom ämnet hälsa och livsstil, med aktuell inriktning. Miljön är i väsentliga delar gemensam för forskarutbildningsämnets samtliga doktorander.

Det är endast inriktningen idrottspsykologi som är föremål för denna utvärdering. Självvärderingen inleds med en beskrivning av det övergripande området och forskarutbildningsämnet hälsa och livsstil såsom det utformats vid högskolan. På liknande sätt beskrivs sedan under de olika aspektområdena inledningsvis den sammantagna utbildningen och därefter sådant som är specifikt för inriktningen idrottspsykologi. Bedömargruppen vill betona att det föreligger vissa svårigheter förknippade med att göra bedömningen i och med detta att idrottspsykologi är den enda av de tre inriktningarna inom forskarutbildningsämnet som utvärderas. Det är med andra ord bara en inriktning som här utvärderas och inte ett forskarutbildningsämne. Samtidigt har Högskolan i Halmstad en lång tradition av såväl utbildning (på grundnivå och avancerad nivå) som forskning inom idrottspsykologi.

I relation till det övergripande området hälsa och livsstil fokuseras enligt självvärderingen inriktningen idrottspsykologi på människors upplevelser, känslor och beteenden i relation till idrotts- och motionsaktiviteter. Avgränsningen framstår som adekvat gentemot psykologi och också i relation till hälsa och livsstil. Samtidigt är just framhållandet av upplevelser, känslor och beteenden sådana entiteter som återfinns inom psykologiämnet i vid mening, vilket medför att idrottspsykologi som det definieras i självvärderingen inte helt självklart kan ses som en väletablerad och självständig deldisciplin inom psykologiämnet. Bedömargruppen tolkar snarare definitionen av inriktningen så att idrott studeras vid Högskolan i Halmstad med metoder och paradigm som återfinns inom psykologiämnet överlag - alltså som en tillämpning av psykologiämnet bland andra möjliga sådana.

Internationellt är idrottspsykologi ett väletablerat forskningsområde. Idrottspsykologi är en tvärvetenskaplig vetenskap som bygger på kunskaper från många relaterade områden som till exempel biomekanik, fysiologi, kinesiologi och förstås psykologi. Just kanske för att idrottspsykologin vid Högskolan i Halmstad definieras i relation till de övriga inriktningarna inom området livsstil och hälsa, syns inte i lärosätets beskrivning av området att det i huvudsak handlar om att studera hur psykologiska faktorer påverkar till exempel prestationer och hur deltagande i sport och motion påverkar psykiska och fysiska tillstånd eller förlopp. I självvärderingen talas det lite allmänt om hälsopsykologi.

De tre återgivna avhandlingsprojekten vid tiden för självvärderingens inlämnande (ett doktorandprojekt och två licentiandprojekt) är inte helt inom ramen för den ovan återgivna internationella, gängse definitionen av idrottspsykologi. Bedömargruppen vill göra lärosätet uppmärksamt på att det på sikt kan infinna sig problem med att generiskt ge de tre respektive inriktningarna distinkta, vetenskapligt grundade och utmärkande innehåll. Psykologi utgör internationellt sett en viktig del inom till exempel handikappforskningen, emedan handikappforskningen knappast har motsvarande status inom psykologin. Då detta är en utvärdering inom tillämpad psykologi och inte inom hälsa och livsstil, måste bedömargruppens fokus ofrånkomligen riktas mot psykologi snarare än mot det vidare forskarutbildningsämnet - oaktat det faktum att det i det här fallet bara är en inriktning inom ett forskarutbildningsämne som utvärderas. Bedömargruppen anser i konsekvens därmed att idrottspsykologi bör definieras tydligare i relation till psykologiämnet och inte som nu mest i relation till området hälsa och livsstil.