Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av kunskapsformen kunskap och förståelse

I den tidigare utvärderingen framgår följande av bedömargruppens yttrande:

Utbildningen säkerställer inte genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar bred kunskap och förståelse inom forskarutbildningsämnet. Dock säkerställer utbildningen genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar bred kunskap och förståelse för vetenskaplig metodik inom forskarutbildningsämnet.

Doktorandernas kunskap och förståelse utvecklas genom en kombination av olika moment i utbildningen: kurser, seminarier, konferensdeltagande, handledning och kunskapsinhämtande för det egna avhandlingsarbetet. Vidare ingår utbildning inom både kvalitativ och kvantitativ forskningsmetodik, samt vetenskapsteori. Förutom de obligatoriska och valbara kurserna framhålls i självvärderingen de obligatoriska seminarierna som betydelsefulla för utvecklandet av bred kunskap och förståelse för forskarutbildningsämnet hos doktoranderna.

Bedömargruppens intryck är att en tillfredsställande måluppfyllelse nås gällande bred kunskap och förståelse för vetenskaplig metodik inom forskarutbildningsämnet, liksom även bred kunskap och förståelse överlag med avseende på det tvärvetenskapligt präglade området hälsa och livsstil. Det är emellertid mer tveksamt huruvida examensmålen avseende bred kunskap och förståelse inom just inriktningen idrottspsykologi enligt gängse definition uppfylls, eller inom psykologiämnet mer generellt. Dock kan doktorander välja valfria kurser med psykologisk och/eller idrottspsykologisk inriktning. Ett exempel som nämns i självvärderingen är kursen "Litteraturstudier inom forskningsområdet hälsa och livsstil", där doktorander verkar kunna inrikta sina litteraturstudier i enlighet med den egna ämnesinriktningen. Den kursen är för närvarande under utveckling. Det förtjänar att nämnas att den allmänna studieplanen - där bland annat omfattningen av den obligatoriska respektive valfria kursdelen beskrivs - är utformad för forskarutbildningsämnet hälsa och livsstil. Inriktningen idrottspsykologi finns representerad i form av särskilda avsnitt i den allmänna studieplanen.

Det förefaller överhuvudtaget finnas få teoretiskt inriktade forskarutbildningskurser - åtminstone sådana som inte är att betrakta som individuella läskurser - i idrottspsykologi som det definieras internationellt eller i psykologiämnet överlag vid lärosätet. Doktoranderna verkar för att skaffa sig bred kunskap och förståelse inom forskarutbildningsämnets inriktning i ganska hög utsträckning vara hänvisade till att läsa kurser vid andra lärosäten. Det är bedömargruppens uppfattning att detta torde skapa problem när det gäller säkerställandet av doktorandernas måluppfyllelse vad avser kunskap och förståelse. Bedömargruppen rekommenderar att idrottspsykologins vetenskapliga grund stärks vid lärosätet, exempelvis genom inrättandet av fler utpräglat idrottspsykologiska forskarutbildningskurser av teoretisk och/eller metodologisk art. Bedömargruppen vill betona att det negativa omdömet vad gäller denna aspekt också har att göra med den i bedömargruppens ögon bristfälliga definitionen av den vetenskapliga grunden i idrottspsykologin.

Uppgifter om genomströmning kan inte beaktas på grund av att utbildningen är alltför nystartad. Två av doktoranderna kommer att innan årsskiftet 2017/18 ha fullgjort halva sin tid på forskarutbildningen, vilket får anses motsvara en förväntad genomströmning visavi stipulerad tid.

Systematisk uppföljning görs av utbildningens utformning och genomförande i syfte att säkerställa måluppfyllelsen. Resultatet av uppföljningen omsätts i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

De moment som genomförs för att uppnå examensmålen dokumenteras i den individuella studieplanen och genom denna kan doktorandens grad av måluppfyllelse följas. Vid uppföljning av den individuella studieplanen diskuterar handledare, doktorand och studierektor progressionen och hur planerade och genomförda aktiviteter svarar mot examensmålen. För att ytterligare förtydliga hur de olika moment som doktoranderna genomför är anknutna till examensmålen pågår för närvarande ett utvecklingsarbete där syftet är att ta fram en matris som åskådliggör relationen mellan examensmål, lärandemål och moment i utbildningen.

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet utformning, genomförande och resultat

I den tidigare utvärderingen framgår följande av bedömargruppens yttrande:

Aspektområdet utformning, genomförande och resultat bedöms inte vara tillfredsställande. Vad gäller aspekten måluppfyllelse av kunskapsformen kunskap och förståelse ser bedömargruppen ett utvecklingsområde beträffande säkerställandet av att doktoranderna har en bred och gemensam ämneskompetens i psykologiämnet vid forskarutbildningens slut.

Bedömargruppen ser även ett utvecklingsområde beträffande säkerställandet av att doktoranderna vid forskarutbildningens slut har bred kunskap och förståelse inom inriktningen idrottspsykologi. Däremot förefaller måluppfyllelse kunna säkerställas vad avser bred kunskap och förståelse för vetenskaplig metodik inom forskarutbildningsämnet, liksom även vad avser bred kunskap och förståelse överlag inom det tvärvetenskapligt präglade området hälsa och livsstil. Det verkar dock finnas få teoretiskt inriktade forskarutbildningskurser i idrottspsykologi eller i psykologiämnet överlag vid lärosätet, förutom i form av eventuella individuella läskurser. Doktoranderna verkar för att skaffa sig bred kunskap och förståelse inom forskarutbildningsämnets inriktning i ganska hög utsträckning vara hänvisade till att läsa kurser vid andra lärosäten. Detta sammantaget gör att bedömargruppen ifrågasätter huruvida måluppfyllelse av bred kunskap och förståelse inom idrottspsykologin och inom psykologiämnet överlag verkligen kan säkerställas. Delvis hänger denna problematik också samman med den i bedömargruppens ögon bristfälliga kopplingen till den vetenskapliga grunden i idrottspsykologin och med den bristfälliga definitionen av idrottspsykologin i relation till området livsstil och hälsa.

Doktoranderna får tillfälle att visa måluppfyllelse gällande förmågan att bidra till andras lärande bland annat i samband med institutionstjänstgöring, populärvetenskapliga föredrag och externa samarbetskontakter. Olika slags utbildningsmoment som till exempel seminarier, diverse kursuppgifter och uppföljning av individuell studieplan - liksom även avhandlingsprojektet i sig - utgör inslag i forskarutbildningen där doktoranden kan visa på måluppfyllelse vad avser förmåga att bedriva forskning och andra uppgifter inom givna tidsramar. Doktoranderna deltar i stor utsträckning i internationella konferenser och symposier, varvid måluppfyllelse avseende förmågan att i nationella och internationella sammanhang muntligt presentera och diskutera forskning i dialog med vetenskapssamhället främjas. Bedömargruppens intryck är således att ett säkerställande av måluppfyllelse vad avser färdighet och förmåga sker.

Beträffande förmågan till forskningsetiska bedömningar, så tränas detta dels inom ramen för specifika kursmoment och dels fortlöpande under utbildningen i samband med diskussioner inom forskargruppen. En progression vad gäller intellektuell självständighet förefaller också ske under forskarutbildningens gång och merparten av avhandlingens artiklar förväntas ha doktoranden som förste författare. Ett utvecklingsområde föreligger dock beträffande den så kallade tredje uppgiften, så till vida att en mer explicit strategi gällande denna vore lämplig. Måluppfyllelsen vad avser insikter gällande vetenskapens roll i samhället och människors ansvar för hur den används är enligt bedömargruppen i hög grad beroende av doktorandens interaktion med intressenter i högskolans omvärld.