Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Sammantaget visar underlagen att utbildningens kvalitet är ifrågasatt.

Bedömargruppen anser att en tydligare definition och avgränsning av inriktningen idrottspsykologi i förhållande till psykologiämnet - och inte bara i förhållande till området hälsa och livsstil - är behövlig. Psykologiska aspekter och metoder torde i hög utsträckning återfinnas inte bara inom idrottspsykologi utan även i de två övriga inriktningarna inom forskarutbildningsämnet och området hälsa och livsstil, vilket kan medföra svårigheter i att på sikt vetenskapligt hålla isär de tre inriktningarna. Handledarkompetensen är mycket god och likaså adekvat med avseende på de doktorander i idrottspsykologi som hittills antagits. Forskarutbildningsmiljön förefaller utgöra en fullgod lärandemiljö och de många nätverk som finns att tillgå för doktoranderna är en styrka.

Bedömargruppen ser ett utvecklingsområde beträffande säkerställandet av att doktoranderna vid forskarutbildningens slut har bred kunskap och förståelse inom såväl inriktningen idrottspsykologi som psykologiämnet generellt. Däremot förefaller måluppfyllelse kunna säkerställas vad avser bred kunskap och förståelse för vetenskaplig metodik inom forskarutbildningsämnet, liksom även vad avser bred kunskap och förståelse överlag inom det tvärvetenskapligt präglade området hälsa och livsstil. Måluppfyllelse avseende färdighet och förmåga förefaller nås bland annat genom medverkan i internationella konferenser, populärvetenskapliga föredragningar och institutionstjänstgöring. Likaså är måluppfyllelsen beträffande intellektuell självständighet och forskningsetiska bedömningar väl tillgodosedd, men bedömargruppen efterlyser en mer explicit policy gällande den så kallade tredje uppgiften eftersom doktorandens insikter vad gäller vetenskapens roll i samhället och människors ansvar för hur den används i hög grad beror av deras arbete med denna. Den till synes bristfälliga måluppfyllelsen vad gäller bred kunskap och förståelse inom idrottspsykologin samt inom psykologiämnet överlag hänger delvis samman med den likaledes bristfälliga definitionen av den vetenskapliga grunden i idrottspsykologin. Detta sammantaget gör att aspektområdet utformning, genomförande och resultat inte kan bedömas som tillfredsställande.

Den träning i samarbete inom multiprofessionella team som sker är ett utmärkt initiativ, vilket bedömargruppen vill lyfta fram som ett gott exempel på hur arbetslivets perspektiv kan integreras i forskarutbildningen. Doktoranderna rustas även för ett föränderligt arbetsliv genom bred teoretisk kunskap, aktuell forskningskunskap och färdighet i att självständigt driva projekt. De tillförskansar sig således under forskarutbildningen kunskaper och färdigheter som är användbara för utrednings- och projektverksamhet även utanför akademin.

Ett visst mått av doktorandinflytande säkerställs bland annat genom att doktorandrepresentanter återfinns i styrgruppen för forskarutbildning och genom att ett doktorandforum anordnas två gånger per termin, då doktorander kan framlägga synpunkter till studierektor. Doktorandinflytandet verkar dock inte kunna säkerställas just när det gäller den idrottspsykologiska inriktningen. Inte desto mindre förefaller det å andra sidan finnas viss risk för att ett alltför stort ansvar läggs på doktorander för hur upplägget av den egna forskarutbildningen utformas. Högskolan bör tillse att alla doktorander skaffar sig bred kunskap och förståelse inom forskarutbildningsämnet, vilket kan äventyras om utbildningen skräddarsys på individnivå i alltför stor utsträckning.

Könssammansättningen i den breda doktorandgruppen inom området är ojämn. Inom området och forskarutbildningsämnet hälsa och livsstil är merparten kvinnor, men de tre doktorander inom inriktningen idrottspsykologi är alla män. Högskolan i Halmstad har våren 2017 tagit fram riktlinjer för examinationer/kursledare där jämställdhetsperspektivet tydliggörs. I dagsläget förefaller inte ett jämställdhetsperspektiv vara integrerat i exempelvis forskarutbildningskursernas innehåll, men de nya riktlinjerna för examinationer/kursledare skulle kunna innebära en påbörjad utveckling i den riktningen. Bedömargruppen ser att högskolan har ett utvecklingsarbete framför sig beträffande jämställdhetsperspektivets integrering i utbildningens utformning och genomförande.

Uppföljning vad gäller arbetslivets perspektiv sker företrädesvis via seniora forskares nätverk och den informella struktur som råder i forskarutbildningsmiljön. Bedömargruppen ser emellertid ett utvecklingsområde beträffande systematisk uppföljning och återkoppling vad gäller arbetslivets perspektiv, då sådan i dagsläget förefaller ske på enbart informell väg. Personalens kompetens och forskarutbildningsmiljön överlag följs upp regelbundet, dels genom lärosätesövergripande översyn och dels genom medarbetarsamtal samt handledarkollegiets verksamhet. Beträffande forskningsmiljön, så medverkar även internationella granskare i uppföljningar som sker vart fjärde år. Doktorandbarometrar genomförs vart tredje år. På individuell nivå erbjuds doktorander möjligheter till återkoppling inom ramen för så kallade stödkommittémöten vid behov, förutom den återkoppling och uppföljning som sker i samband med handledningen. Doktorandbarometrarna inbegriper synbarligen även frågor av jämställdhetsrelevans, men någon uppföljning av jämställdhetsperspektivets integrering inom forskarutbildningen i idrottspsykologi verkar inte ske. Sammantaget anser bedömargruppen likväl att aspektområdet uppföljning, åtgärder och återkoppling är tillfredsställande.