Bedömningsgrund: Forskarutbildningsämne

Avgränsningen av forskarutbildningsämnet och dess koppling till vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet är välmotiverad och adekvat. Forskarutbildningsämnets relation till området för forskarutbildning är adekvat.

Bedömarna menar att forskarutbildningsämnet är väl definierat och rimligt väl avgränsat i den allmänna studieplanen. Förändringar av den allmänna studieplanen bestäms av institutionens forskarutbildningsansvariga (FANS) - ett råd bestående av prefekt, studierektor för forskar-

utbildningen, en handledare per avdelning och två doktorander - som följer upp forskarutbildningen och initierar revideringar. Därefter går rekommendationer via ledningsgruppen till forskarutbildnings-nämnden (FUN) som beslutar.

Institutionen för datavetenskap är stor. Den täcker bredd och nödvändigt djup för forskarutbildning. Det finns inom institutionen aktiva forskargrupper inom bland annat artificiell intelligens, databasteknik, trådlösa nätverk, datasäkerhet och inbyggda system. Det faktum att dessa forskargrupper verkar tillsammans inom en och samma institution bidrar till erforderlig bredd inom det datavetenskapliga området, vilket även inverkar på forskarutbildningen i datavetenskap. Totalt finns det tolv laboratoriegrupper inom området datavetenskap, alltifrån teoretisk datavetenskap till två specifika applikationer: autonoma flygsystem och Systems & Technologies. Värt att nämna är att det inom institutionen också finns andra vetenskapliga områden som gränsar till datavetenskap, till exempel kognitiva vetenskaper och design. Det finns ett antal nyckelenheter inom institutionen för datavetenskap. Dessa nyckelenheter sträcker sig från databas- och informationstekniker till mjukvara och system. Inom varje nyckelenhet finns det ett antal grupper eller laboratorier.

Bedömningsgrund: Personal

Antalet handledare och lärare och deras sammantagna kompetens är välmotiverad och adekvat.

I självvärderingen framkommer att det inom institutionen finns 18 aktiva huvudhandledare, varav 15 är professorer och tre är docenter. Dessa handleder tillsammans 43 doktorander. Huvudhandledaren måste vara professor eller docent samt ha genomgått handledarutbildning. Utöver ovan nämnda resurser finns ytterligare 30 möjliga bihandledare. Det finns också ett antal externa handledare från industrin och från andra nationella och internationella samarbetspartners. Handledarna består av en blandning av olika nationaliteter. Det stora flertalet handledare, både vad gäller huvudhandledare och bihandledare, är män.

Universitetet menar att det stora antalet handledare säkrar doktorandernas möjligheter att byta handledare om det skulle finnas behov av det. Bedömargruppen instämmer i den bedömningen. Processen kring handledarbyte beskrivs i självvärderingen, doktoranden får under sin introduktionsdag information om möjligheten att byta handledare om behov av det skulle uppstå. Enligt självvärderingen har byten inträffat endast två gånger under den senaste femårsperioden.

Den bilagda publikationslistan och intervjuerna med handledarna visar att handledarna för det mesta har en hög publiceringsgrad. De är aktiva i sina respektive miljöer och aktiva även när det gäller att koordinera internationella aktiviteter som till exempel konferenser och workshops inom sina specialområden. Handledarna är aktiva forskare inom forskarutbildningsämnets profilområden. Det finns en kompetensplan vars syfte är att identifiera nya kompetenser som krävs för att få anställning i miljön. Bedömargruppen anser att den totala handledarkompetensen är tillfredsställande.

Av självvärderingen framgår att det finns ett rimligt antal doktorander per handledare. Under intervjuerna framhöll lärosätet att handledarna träffar sina studenter regelbundet i formella såväl som informella sammanhang. Dessutom framkom under intervjuerna att handledarna prioriterar tiden med doktoranderna. Bedömarna anser också att antalet handledningstimmar är tillfredsställande.

Handledarnas och lärarnas sammantagna kompetens och kompetensutveckling följs systematiskt upp i syfte att främja hög kvalitet i utbildningen. Resultaten av uppföljning omsätt vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Av självvärderingen framgår att syftet med den tidigare nämnda kompetensplan är att identifiera nya kompetenser som krävs för att få anställning i miljön. Ett diagram över huvudhandledarnas ålders-fördelning, som återfinns i självvärderingen, visar att antalet äldre handledare balanseras av yngre. Uppföljning av handledningen sker bland annat i samband med de regelbundet återkommande uppföljningarna av de individuella studieplanerna.

Handledarnas kompetens följs systematiskt upp vid en årlig workshop som samlar alla bihandledare och huvudhandledare på institutionen. Vid dessa tillfällen diskuteras problem och frågor om handledning, inbjudna föreläsare berättar om aktuella ämnen och handledare får här viss uppdatering om nya regler inom forskarutbildning.

Självvärderingen ger också fler detaljer om uppföljning på avdelnings- och institutionsnivå. De forskarutbildningsansvariga (FANS) är det huvudsakliga organet för uppföljning av forskar-utbildningen, där även handledarnas kompetens följs upp. FANS initierar revideringar som därefter går till fakultetens forskarutbildningsnämnd (FUN).

Bedömarna menar sammantaget att institutionen generellt sett har en bra personalpolitik med en personal som håller hög kvalitet. Handledarnas möjlighet att utveckla sin kompetens är också adekvat även om större tydlighet avseende hur kompetensutveckling följs upp vore önskvärd.

Bedömningsgrund: Forskarutbildningsmiljö

Forskningen vid lärosätet har en sådan kvalitet och omfattning att utbildningen på forskarnivå kan bedrivas på en hög vetenskaplig nivå med goda utbildningsmässiga förutsättningar i övrigt. Relevant samverkan sker med det omgivande samhället både nationellt och internationellt.

Av självvärderingen framgår att fler än hälften av de totalt 43 doktoranderna kommer från länder utanför Sverige. Andelen kvinnor uppgår till 19 procent, vilket är betydligt mer jämfört med andra datavetenskapsmiljöer. Miljön har likväl mycket få kvinnliga handledare och det är därför en stor utmaning att behålla de kvinnliga doktoranderna till senare delar av deras forskarkarriärer.

Majoriteten av doktoranderna är internationellt rekryterade, vilket sker genom extern annonsering av lediga doktorandtjänster. Forskarutbildningen i datavetenskap ges i sin helhet på engelska. För att underlätta för icke-svensktalande doktorander att kunna stanna i Sverige och få ett arbete efter examen erbjuder institutionen finansiering för svenskundervisning.

Flera doktorander är industridoktorander som har en huvudsaklig hemvist någon annanstans. För sådana doktorander finns det formella avtal mellan universitetet och den organisation som är doktorandens hemvist för att säkra finansieringen. I självvärderingen framgår att ett stort antal handledare faktiskt också arbetar någon annanstans. Av några av de översända individuella studieplanerna drar bedömarna slutsatsen att handledarna verkar vara knutna till både universitetet och till ett forskningsinstitut.

I självvärderingen och under intervjun framkom att bland annat nedanstående inslag som bidrar till att säkra samverkan med det omgivande samhället ingår i forskarutbildningsmiljön:

- forskningsprojekt som involverar ett stort antal industriföretag

- forskningsseminarier med internationella föreläsare

- möjligheter för doktoranderna att, förutom att läsa olika kurser vid det egna universitetet, också läsa kurser vid andra lärosäten

- forskarskolor

- ett antal nationella forskningsinitiativ, av vilka ett flertal fokuserar på doktorandutbildning, till exempel Swedish National Graduate School in Computer Science (CUGS).

Därutöver är flera av forskningsprojekten externfinansierade både nationellt och internationellt. Sammantagna kan dessa inslag i forskarutbildningsmiljön även sägas säkerställa bredd i forskarutbildningen. Bedömarna menar att det är rimligt att anse att de doktorander som tar del i ovannämnda aktiviteter får tillgång till bredare nätverk än vad som vore fallet om inte exempelvis dessa nationella forskningsinitiativ fanns att tillgå.

Forskarutbildningsmiljön följs upp för att säkerställa hög kvalitet. Resultatet av uppföljningen omsättsvid behov i kvalitetsutvecklande åtgärder och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Av självvärderingen framgår att under 2015 och 2016 hade prefekt och studierektor tolv separata möten med doktoranderna och deras handledare. Syftet med dessa möten var att säkra en återkoppling för att identifiera styrkor och svagheter i doktorandutbildningen så som de upplevs av varje doktorand och varje handledare. Slutsatserna från dessa möten diskuterades senare i både en workshop för handledarna och en workshop för doktoranderna, i syfte att utarbeta en åtgärdsplan som är stadigt förankrad i de problem som uppdagades. Dessa möten är tänkta att fortsätta vartannat år. De utgör också ett bra forum för att inhämta synpunkter från unga forskare som senare själva blir handledare, till exempel synpunkter relaterade till samarbeten med industrin.

Självvärderingen ger också fler detaljer om uppföljning på avdelnings- och institutionsnivå. De forskarutbildningsansvariga (FANS) är det huvudsakliga organet för uppföljning av forskar-utbildningen. FANS initierar revideringar som därefter går till fakultetens forskarutbildningsnämnd (FUN). Kvaliteten på avhandlingen säkras framförallt i samband med att doktoranden försvarar sin avhandling men också på ett internt seminarium. Andra interna aktiviteter med uppföljningsinslag är gruppmöten och projektmöten. Dessa möten inträffar ofta och regelbundet.

Flera doktorander skriver en licentiatuppsats som ett etappmål på vägen mot doktorsexamen. En licentiatuppsats är en viktig kontrollstation ur kvalitetssäkringssynpunkt, inte minst när det gäller doktorandernas progression och samlade kunskap.

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet miljö, resurser och område

Tillfredsställande

Aspektområdet miljö, resurser och område bedöms sammantaget vara tillfredsställande.

Forskarutbildningsämnet är väl definierat och rimligt väl avgränsat i den allmänna studieplanen. Ett stort antal forskargrupper med sinsemellan olika inriktning verkar tillsammans inom en och samma institution, vilket bidrar till erforderlig bredd inom det datavetenskapliga området och därmed även inom forskarutbildningen.

Handledarna är aktiva forskare inom forskarutbildningsämnets olika profilområden och de har överlag en hög publiceringsgrad. Det finns ett stort antal möjliga huvudhandledare, vilket är betydelsefullt för doktorandernas möjligheter att vid behov byta handledare. Det finns också ett antal externa handledare från industrin och från andra nationella och internationella samarbetspartners. Bedömargruppen anser att den totala handledarkompetensen är tillfredsställande.

Forskningsprojekt som involverar ett stort antal industriföretag, förekomst av forskarskolor och ett flertal forskningsprojekt som är nationellt eller internationellt externfinansierade är exempel på inslag i forskarutbildningsmiljön vilka sammantagna stärker doktorandernas möjligheter till samverkan med det omgivande samhället och säkerställer bredd i forskarutbildningen. En stor andel av doktoranderna är också internationellt rekryterade vilket bidrar till forskarutbildningsmiljöns internationella prägel.