Doktoranders perspektiv

Utbildningen verkar för att doktorander tar en aktiv del i arbetet med att utveckla utbildningen och lärprocesser.

I självvärderingen beskrivs först doktorandens möjligheter att löpande påverka och utforma sin egen utbildning. Detta sker i nära samarbete med handledaren vid möten som äger rum ungefär varannan vecka. Där redogör doktoranden för vad hen har åstadkommit/uppnått sedan det förra mötet, eventuella problem, och planerna för perioden fram till nästa möte med handledaren. Om problem uppstår som inte kan lösas med handledaren, har doktoranden möjlighet att ta dem vidare till en högre nivå. Vid årliga karriärsamtal gås doktorandens arbete och utveckling under det gångna året igenom, en utvecklingsplan för det kommande året utarbetas i samarbete med doktoranden. Det finns tydliga kontrollstationer inom utbildningen. Exempel på detta illustreras i figur 3 i självvärderingen, som visar att det ska finnas en tydlig progression genom hela doktorandutbildningen. Progressionen ska inkludera milstolpar i form av till exempel ett antal inplanerade konferenspubliceringar. Utvecklingssamtal mellan doktoranden och berörd avdelningschef är obligatoriska och regelbundna. Enligt gällande rutiner för lärosätet ska synpunkter från doktoranderna beaktas i utformningen av utbildningen. Inför utarbetandet av en ny verksamhetsplan hålls särskilda möten med doktoranderna vid institutionen. I självvärderingen lyfts en doktorandenkät som ges på fakultetsnivå fram. Enkäten innehåller frågor till doktoranderna om hur de anser att de bidrar till att utveckla lärprocesser. Enkäten, i kombination med arbetet kring den individuella studieplanen, utgör, enligt lärosätet, viktiga hörnstenar när det gäller återkopplingen från studenterna på utbildningen.

Regelbundna arbetsplatsmöten (månadsvis) fungerar som en plattform för att diskutera frågor och problem relaterade till eventuellt bristande fysisk och psykosocial hälsa. Utöver detta finns det även doktorandrepresentanter inom doktorandsektionen och skyddsombud som doktoranderna kan vända sig till med frågor gällande fysisk och psykosocial ohälsa.

I självvärderingen framkommer att doktorandrepresentation finns i ett antal organ. På institutionsnivå finns det doktorandrepresentanter i ledningsgruppen. Doktorandrepresentanterna har en budget som är avsedd för gemensamma möten med doktoranderna för att säkra att doktoranderna får möjligheter att träffa sina representanter för att föra fram synpunkter på utbildningen och för att ge återkoppling på densamma. På lärosätesnivå finns det en doktorandsektion vars syfte är att bidra till att utveckla doktorandutbildningen och att tillvara doktoranders intressen på olika sätt. I doktorandsektionen finns det en representant från varje institution. Representanten i doktorandsektionen kallar sina doktorand-kollegor till möten flera gånger om året.

Utbildningen följs systematiskt upp för att säkerställa att doktorandinflytandet används i kvalitets-säkring och utveckling av utbildningen. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Bedömarna menar sammanfattningsvis att utbildningen verkar för att doktorander tar en aktiv del i arbetet med att utvecklingen utbildningen. Det finns överlag väl beskrivna rutiner för utformning, utveckling och revidering av utbildningen, rutiner för systematisk uppföljning, återkoppling och progression med mera. Dessa rutiner inkluderar såväl enskilda doktorander som doktorand-representation i olika organ.

Sammantaget bedöms doktoranders perspektiv vara tillfredsställande.