Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet uppföljning, åtgärder och återkoppling

Tillfredsställande

Aspektområdet uppföljning, åtgärder och återkoppling bedöms sammantaget vara tillfredsställande.

I självvärderingen beskrivs lärosätets kvalitetssystem för att systematiskt definiera, mäta och förbättra kvaliteten och kompetensen inom forskarutbildningsmiljön. Systemet ger ett mycket gott intryck där olika processer på olika nivåer ingår och där olika roller och planer med deras syften definieras. Likaså framgår hur resultat av utvärderingar kommuniceras och var ansvar för implementering ligger. Rekrytering och personalutveckling ingår också i systemet. Fakultetsnämnden gör vartannat år en utvärdering av ämnen, vilken inkluderar finansieringssituation, kompetensprofil, antal anställda, publikationer, examina, samt en självvärdering som framställs av ämnesföreträdaren. Fakultets-nämnden identifierar och föreslår åtgärder. Dessa operationaliseras genom prefekt och dennes dialog med ämnesföreträdare; faktiska åtgärder inkluderas i verksamhetsplanen för institutionen. Vid institutionen leder prefekten årligen en (ut)värdering av institutionens kompetensprofiler inom de olika forskningsgrupperna och forskningsämnena. Den strategiska planen och tillhörande handlingsplan följs upp och uppdateras två gånger per år.

Det finns bra rutiner för regelbunden uppföljning och återkoppling också på individnivå för att upprätthålla och utveckla handledarnas kompetens. Utvecklingssamtal med handledare genomförs med avdelningschef med hjälp av den så kallade "supervisor expertise criteria"-listan med elva kriterier som har tagits fram vill bedömargruppen framhålla som ett gott exempel. Det ges årligen kurser på lärosätesnivå i ledarskap och handledning, vilka är obligatoriska för forskare. Deltagande i externa nätverk bidrar också till kompetensutvecklingen.

Det finns strategier för att utifrån identifierade kompetensbehov rekrytera personal och för att nyanställda ska få stöd och förutsättningar att integreras i miljön, samt upprätthålla och utveckla sin kompetens.

Forskarutbildningsmiljön utvärderas regelbundet enligt det nämnda kvalitetssystemet, det finns rutiner för att åtgärder ska initieras om det behövs, till exempel genom institutionens verksamhetsplan. När det gäller doktorandernas måluppfyllelse, finns det rutiner med särskilda kontrollstationer och kritierier där olika moment i utbildningen följs upp.

Mallen för individuella studieplaner är tillräckligt detaljerad för att det ska gå att följa progression över tid. De individuella studieplanerna är utformade för att täcka in de olika examensmålen, men de insända individuella studieplanerna antyder att uppföljning av måluppfyllelse i praktiken ofta inte görs.

Rutiner för att låta avhandlingen granskas externt (av någon utanför lärosätet) minst en gång före disputation verkar saknas, vilket bedömargruppen ser som ett utvecklingsområde. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att överväga att införa ett slutseminarium med extern granskning.

Bedömargruppens uppfattning är att det behöver utvecklas väl fungerande rutiner för att se över kursutbud och aktiviteter inom forskarutbildningen, för att därmed kunna uppdatera innehållet vid behov. Den dagliga verksamheten och dess produktivitet inger bedömargruppen ett positivt intryck, men utan väl fungerande processer för att säkerställa ämnets utveckling är utbildningen sårbar.

Utbildningen är alltför nystartad och liten ännu för att någon egentlig alumnverksamhet ska ha kunnat uppstå, men en sådan bör beaktas i framtiden som ett instrument för inhämtning av återkoppling från arbetslivet.

Bedömargruppen vill som ett gott exempel lyfta fram att det finns ett avsnitt i den individuella studieplanen som är speciellt avsett för planering och uppföljning av karriärförberedande aktiviteter. Dock behöver detta avsnitt i den individuella studieplanen användas på ett bättre sätt än vad som i dagsläget verkar vara fallet. Överlag ser bedömargruppen ett utvecklingsområde i rutinerna för inhämtning och beaktande av synpunkter från det omgivande samhället på forskarutbildningen.

Doktoranderna har obligatoriska medarbetarsamtal. Enligt rutinerna ska det kontrolleras att synpunkter från doktoranden har beaktats i utformningen av utbildningen.

Bedömargruppens uppfattning är att det inte verkar finnas någon process för uppföljning av integreringen av jämställdhetsperspektivet i forskarutbildningens utformning och genomförande. Det ges i underlaget inte heller exempel på åtgärder som genomförts efter en uppföljning.

Lärosätets övergripande kvalitetssäkringssystem framstår som väl utarbetat och det finns goda exempel i uppföljningshänseende också på institutionsnivå. Emellertid föreligger som här ovan angivits betydande utvecklingsområden när det gäller jämställdhetsperspektivet.