Bedömningsgrund: Yrkesexamen

Angiven examen är reglerad och ryms inom examensordningen.

Utbildningsplanen innehåller mål som har utfärdats i enlighet med högskoleförordningen. De anger en tydlig struktur för den aktuella utbildningen.

Utbildningens innehåll har rimlig omfattning och avgränsning i förhållande till yrkesexamen.

Utbildningen innehåller flera teoretiska moment som behandlar villkoren för flerspråkiga barns språkutveckling och diskuterar bland annat den arabiska diglossin, med skilda talade och skriftliga varieteter, och dess implikationer i Sverige. Detta ger studenterna möjlighet till kritiska jämförelser mellan norm och praktik samt mellan ett grammatiskt ideal och en språklig verklighet. En potentiell framtida breddning av utbildningen mot andra modersmål än arabiska öppnar också en möjlighet för samverkan i modersmålsdidaktik vilket bedömargruppen ser som positivt.

Det kan dock diskuteras om valet av innehåll i tillräcklig grad tar hänsyn till grundskolans kursplan i ämnet modersmål, där det centrala innehållet för åk 7-9 bland annat handlar om uttal, betoning och satsmelodi jämfört med svenskan samt olika talade variationer av modersmålet. Även webbtexter och tv-serier tillhör de texttyper som enligt kursplanen ska studeras, och dessa genrer är i arabiskans fall ofta på informella språkregister. Bedömargruppen menar att utbildningens relativt snäva och traditionella fokus på det arabiska högspråkets grammatik och texter riskerar att reproducera ideologiskt grundade negativa attityder till elevers talade arabiska språk och andra språkliga register än det formella. Om studenterna socialiseras in i en undervisningspraktik som genom sin språkkonservatism inte är ändamålsenlig i en svensk skolkontext kan detta bli ett språkdidaktiskt problem.

Sett till helheten bedöms dock utbildningens innehåll inklusive inriktningar ha rimlig omfattning och avgränsning i förhållande till yrkesexamen.

I ett rikstäckande perspektiv finns ett allmänt intresse av att examen får utfärdas.

Bedömargruppen anser att det finns ett stort riksintresse av att examen får utfärdas. Som framhålls i ansökan råder det en stor efterfrågan på legitimerade och behöriga lärare i ämnet modersmål i allmänhet, och i språket arabiska i synnerhet, både regionalt och nationellt. Eftersom utbildningen är en distansutbildning kan den bidra till att minska en omfattande nationell brist på lärare i ämnet modersmål, eller åtminstone hindra den från att öka. I slutbetänkandet av "Utredningen om en bättre skola genom mer attraktiva skolprofessioner" (SoU 2018:17) framhålls till exempel nödvändigheten av att fler personer utbildar sig till modersmålslärare. Samtidigt är utbildningsvägarna idag begränsade. Universitet och högskolor uppmuntras att utveckla och erbjuda utbildning i sammanhållna lärarutbildningar så som den som ansökan här gäller. Dessutom innebär beviljade examensrättigheter i ämnet Modersmål: arabiska en nationell deluppfyllelse av ett av Bolognadeklarationens övergripande mål på det prioriterade området social utjämning. Målet säger att "utbildning av hög kvalitet ska vara tillgänglig för alla, där underrepresenterade grupper bör ges särskilt stöd för att delta och genomföra sina studier" (UKÄ:s Bedömarhandbok, s. 11). Den grupp studenter som den föreslagna utbildningen riktar sig till kan i olika avseenden beskrivas som underrepresenterad, varför det finns ett allmänintresse av att examen får utfärdas också ur detta perspektiv.

Bedömningsgrund: Personal (Lärarkompetens och lärarkapacitet)

Antalet lärare och deras sammantagna kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens omfattning, innehåll, storlek och genomförande.

Den samlade lärarkompetensen och lärarkapaciteten är tillfredsställande. För närvarande beräknas en professor, 7 lektorer, 3 doktorander och 8 adjunkter tjänstgöra i utbildningen. Utbildningen är dimensionerad för ett årligt antagningstal av max 15 studenter. Högskolan har valt att involvera många lärare på förhållandevis låg procent (5-10%) i utbildningen istället för få på högre procent (med ett undantag). Bedömargruppen ser detta som en god strategi för att stimulera en bred samverkan mellan de två ämnesmiljöerna svenska som andraspråk och arabiska, som tillsammans kommer att ansvara för ämnesstudierna. Högskolan har nyligen rekryterat en disputerad lärare i pedagogik med inriktning mot tvåspråkiga elevers lärande och med lång erfarenhet av att arbeta som modersmålslärare i arabiska i svenska skolan. Med tanke på den rådande avsaknaden av utbildningsvägar inom området modersmål som även motsvaras av en stor brist på forskare i ämnet modersmål arabiska, är detta goda nyheter. Rekryteringen säkrar lärarkompetensen i utbildningen inom det språkdidaktiska området. Det finns dock en sårbarhetsproblematik i det faktum att endast tre lärare har kompetens i arabiska språket, och deras kompetens är svår att ersätta i händelse av sjukdom eller frånvaro. Det finns även vissa svagheter på det språkvetenskapliga området i ämnet arabiska, där ingen av de tre bedriver egen forskning. Samtidigt pågår i miljön i stort vetenskapliga modersmålsprojekt vilket är stärkande för lärarkompetensen. Även intervjuerna visade att modersmålsforskning nu också initierats i ämnesmiljön. Arabiskalärarnas sammanlagda tjänstgöringsprocent i utbildningen är enligt ansökan blott 50 % av en heltid sammanlagt vilket kan synas lite, men flera kurser är tänkta att samläsas med kurser från andra utbildningar. Vid intervjuerna framkom det vidare att högskolans ledning anser utbildningen prioriterad och är beredd på att föra till resurser och nyanställa om det krävs vid en fullt utbyggd utbildning med studenter på alla nivåer.

Den pedagogiska kompetensen bland de lärare som kommer från ämnesgruppen svenska som andraspråk är hög: Samtliga har pedagogisk utbildning och alla utom fyra har lärarexamen och egen yrkeserfarenhet som lärare i ungdoms- och vuxenutbildning. Den vetenskapliga kompetensen är också hög och några av lärarna är ledande forskare inom flerspråkighetsforskningen i Sverige. Deras erfarenheter och kontakter skapar ett nödvändigt nära samband mellan forskning och utbildning. I ämnet arabiska är den vetenskapliga kompetensen hög på litteratursidan och i pedagogik, men sämre dokumenterad i lingvistik. Av lärartabellen framgår att samtliga lärare i utbildningen har tid för forskning och kompetensutveckling i tjänsten, även om procentsatsen ofta är låg.

I ansökan och vid intervjuer har lärarkollektivet givit uttryck för en tydlig ambition att utveckla utbildningen och lärarnas ambition framstår som hög. Bedömargruppen gör bedömningen att lärarkompetensen och lärarkapaciteten sammantaget är tillfredsställande.

Bedömningsgrund: Utbildningsmiljön

Det finns en för utbildningen relevant vetenskaplig och professionsinriktad miljö.

Bedömargruppen anser att den professionsinriktade miljön är stark. Utbildningsämnet modersmål: arabiska ska ingå i ett befintligt lärarutbildningsprogram vid Högskolan Dalarna som har en tydligt professionsinriktad struktur. Den programövergripande utbildningsmiljön är väl etablerad, och den utbildningsvetenskapliga kärnan är gemensam för alla utbildningsämnen. Utbildningsmiljön som helhet har lång erfarenhet av att utbilda blivande och verksamma lärare i språk.

Även vetenskapligt sett förefaller miljön god och det redogörs för livaktiga nätverk som bland annat har anknytning till rikstäckande konferenser, till exempel om mångfalds- och flerspråkighetsfrågor. I ansökan redovisas ett antal pågående eller planerade forskningsprojekt samt andra forskningsrelaterade aktiviteter. Svenska som andraspråk publicerar litteratur för forskningsfältet, som även är relevant för modersmålslärare.

Relevant samverkan sker med det omgivande samhället

Underlagen i ansökan visar enligt bedömargruppen att Lärarutbildningen vid Högskolan Dalarna har en god förankring i det omgivande samhället. Samverkan är formaliserad genom högskolans regionala utvecklingscentrum Pedagogiskt Utvecklingscentrum Dalarna (PUD) dit ett 30-tal kommuner och skolhuvudmän är anslutna. Studenterna är också knutna till ett partnerområde (med kommunal eller enskild skolhuvudman) under sin utbildning. Högskolan upprättar avtal med varje partnerområde. Det finns tydliga strukturer för den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) och bedömningen av denna.

Bedömningsgrund: Resurser

Det finns tillgång till en stabil och ändamålsenlig infrastruktur

Den infrastruktur som finns vid Högskolan Dalarna är välutvecklad och ändamålsenlig. Ansökan avser en nätburen distansutbildning vilken syns hålla hög teknisk nivå. Högskolan Dalarna har lång erfarenhet av teknikburen utbildning; lärplattformen är beprövad och Onlineundervisningens metodik likaså. Språkstöd för studenter med annat modersmål än svenska erbjuds.

De tillgängliga resurserna utnyttjas effektivt för att hålla en hög kvalitet i verksamheten

Resurserna som finns utnyttjas på ett förtjänstfullt sätt. Bedömargruppen ser dock en viss problematik i att tillgången till litteratur för distansstudenter kan bli ett problem, eftersom alla kursböcker i den föreslagna utbildningen inte kan erbjudas som elektroniska resurser (e-böcker) och dessa studenter inte alltid har möjlighet att besöka högskolans bibliotek fysiskt. Ett annat potentiellt resursproblem är kurslitteraturen på arabiska, som inte finns alls vid svenska bibliotek och inte saluförs av svenska bokhandlare. Ansökan är något otydlig på denna punkt och hänvisar till elektroniska bibliotek på nätet där arabiska aktörer skannat in arabiska verk. Litteraturlistorna i styrdokumenten ger ingen tydlig information på denna punkt, men vid intervjuerna framkom det att universitetsbiblioteket alltid köper in minst två exemplar av alla titlar på fastställda litteraturlistor och även garanterar tillgången av arabiskspråkigt material.

De tillgängliga personalresurserna utnyttjas effektivt genom samarbetet med svenska som andraspråk, vilket bedömargruppen ser som en god strategi för att hålla en hög kvalitet i verksamheten. De studenter (på närliggande utbildningar) som intervjuades, betonade den goda struktur och den tydlighet som kännetecknar deras nätbaserade utbildning.

Miljö, resurser och område

Aspektområdet miljö, resurser och område bedöms sammantaget vara tillfredsställande.

Den angivna examen ryms inom examensordningen och utbildningens innehåll bedöms ha rimlig omfattning och avgränsning i förhållande till yrkesexamen. Ett stort fokus läggs på det arabiska högspråkets grammatik och texter och bedömargruppen ser en utvecklingsmöjlighet för utbildningen i att ta större hänsyn till den muntliga språkproduktionen och informella språkregister, vilka även utgör centrala delar av innehållet ämnesplanen för årskurs 7-9.

Det finns ett stort riksintresse av att examen får utfärdas och i och med att denna utbildning ges på distans kan den vända sig till ännu fler studenter och bidra till att minska bristen på modersmålslärare i ämnet, vilket bedömargruppen ser som positivt. Den samlade lärarkompetensen och lärarkapaciteten bedöms som tillfredsställande och bedömargruppen ser samarbetet mellan modersmål: arabiska och svenska som andraspråk som en god strategi för att säkra kompetens och stimulera samverkan. Den pedagogiska och vetenskapliga kompetensen i lärarkollektivet bedöms vara hög. Utbildningsmiljön bedöms som tillfredsställande både ur ett vetenskapligt och professionsinriktat perspektiv och relevant samverkan sker med det omgivande samhället. Resurserna bedöms som tillfredsställande, men bedömargruppen understryker vikten av att framför allt den arabiska litteraturen görs lättillgänglig för distansstudenter, då tillgången på arabisk litteratur är begränsad vid svenska bibliotek och bokhandlare. Aspekterna personal, utbildningsmiljö och resurser är tillfredsställande varje aspekt tagen för sig, varför det samlade omdömet blir detsamma.