Bedömningsgrund: Styrdokument (utbildningsplan och kursplaner)

Det finns utbildningsplan och kursplaner för hela utbildningen

Det finns en utbildningsplan för hela utbildningen modersmål: arabiska, grundskolans årskurs 7-9, och även kursplaner för hela utbildningen som är utformade i enlighet med högskoleförordningens krav. I ansökan beskrivs tydliga rutiner för hur styrdokumenten fastslås, förnyas och kvalitetssäkras. Bedömargruppen bedömer därför aspekten som tillfredsställande.

Bedömningsgrund: Säkring av examensmålen

Genom utbildningens utformning, genomförande och examination säkerställs att studenterna har uppnått målen i examensordningen när examen utfärdas.

Kurserna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan är väl genomarbetade och beprövade i relation till målen i examensordningen. Den verksamhetsförlagda utbildningen vilar också på ett arbetssätt med väl inarbetade former. Bedömargruppen menar dock att det finns en problematik i det faktum att flertalet av de handledare som kan bli aktuella ute på skolorna i ämnet modersmål själva saknar pedagogisk utbildning och behörighet. Detta bör uppmärksammas av högskolan vid utvecklings-, bedömnings- och inte minst betygssamtalen med de ansvariga verksamhetsförlagda lärarutbildarna.

Gällande kursplanerna i ämnesstudierna så finns det tydliga beskrivningar av innehållet i de olika kurserna. Till utvecklingsområden i utbildningen hör att integrera något moment i arabisk fonetik och språkhistoria. Förutom i två språkspecifika kurser i arabisk grammatik är innehållet tänkt att präglas av integration mellan svenska som andraspråk och arabiska i varierande grad. Bedömargruppen anser att integrationen mellan ämnena gör ett gott intryck generellt, men rekommenderar en tydligare beskrivning i kursplaner när det gäller konkretiseringen av samarbetet i lärandemålen och innehållet. I två av de bifogade kursplanerna överensstämmer kursernas namn, deras beskrivna innehåll, lärandemål och litteratur inte fullt ut. Kursen "Det arabiska språkets struktur i ett svenskt perspektiv" handlar, utifrån vad litteraturlistan visar, om att undervisa arabisk grammatik och det saknas litteratur som berör området multimodalitet, trots att detta område finns beskrivet i kursinnehållet. Vid intervjuerna framhöll lärarna att det delvis saknas litteratur på fältet, att man själva har ambitionen att bidra till läromedelsutvecklingen på området efterhand, samt att man även betraktar inspelade föreläsningar som ett viktigt komplement till den tryckta kurslitteraturen. I kursen "Arabiska i den svenska skolan och det svenska samhället" står även litteratur upptagen som inte har direkt har med kursens angivna innehåll att göra, så som boken "Cultural Encounters in Translation from Arabic" av Said Faiq. Men givet utbildningens nydanande karaktär och de i övrigt väl genomarbetade kurserna anser bedömargruppen att dessa svagheter håller sig inom det acceptablas gränser och inte riskerar måluppfyllelsen i förhållande till examensmålen för ämneslärarexamen.

Examensmål, lärandemål, lärandeaktiviteter och examination är tydligt hopkopplade överlag. Angivna kurser beaktar en viss variation av didaktiska aspekter. Det finns en progression från fokus på studentens eget språk (grammatik och litteratur) till fokus på språket hos barn och unga (språkutveckling) till fokus på språkets roll i samhället (migration och identitet). Därefter följer VFU: n. Denna progression ger studenterna som läser ämnet inom ramen för Ämneslärarprogrammet inriktning grundskolans årskurs 7-9 goda förutsättningar att nå examensmålen, menar bedömargruppen. Högskolan Dalarna har även kopplat examensmålen för Ämneslärarprogrammet till så kallade nyckelkompetenser som var och en har kunskaps-, färdighets- och värderingsaspekter vilket underlättar operationaliseringen och kontrollen av måluppfyllelsen i utbildningen.

Utformning, genomförande och resultat

Aspektområdet utformning, genomförande och resultat bedöms som tillfredsställande

Bedömargruppens sammanvägda bedömning av aspektområdet blir tillfredsställande då styrdokument finns för hela utbildningen, kurserna syns genomtänkta och ändamålsenliga och progressionen i utbildningen är tydligt framskriven. Till utvecklingsområden i utbildningen hör att integrera något moment i arabisk fonetik och språkhistoria, samt att se till att det finns en ännu tydligare överensstämmelse mellan kursnamn, innehåll, litteratur och angivna lärandemål. Integrationen mellan de olika ämnesmiljöerna i modersmålskurserna framstår som stabil och lärarutbildningens olika delar samverkar på ett sätt som ger studenterna goda förutsättningar att nå examensmålen. Det finns en tydlig koppling mellan examensmål, lärandemål, lärandeaktiviteter och examination vilket sammantaget bidrar till bedömningen att utbildningens utformning, genomförande och resultat anses tillfredsställande.