Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, men säkerställer inte genom examination, att studenten när examen utfärdas visar sådana kunskaper inom det förskolepedagogiska området och sådana ämneskunskaper, inbegripet kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen.

I självvärderingen presenterar och exemplifierar lärosätet hur utbildningen möjliggör för studenterna att skapa sådan kunskap och förståelse kring det förskolepedagogiska området som krävs för yrkesutövningen. Det innefattar såväl grundläggande kunskaper som mer fördjupade kunskaper och bedömargruppen anser att progressionen framkommer i presentationen. Även de områden som mer kan relateras till kurser i den utbildningsvetenskapliga kärnan presenteras i självvärderingen med ett innehåll som blir viktigt för det förskolepedagogiska området. Trots detta vill bedömargruppen påpeka att det också finns självständiga arbeten som bedömargruppen har bedömt har ett innehåll som hamnar utanför det förskolepedagogiska området, exempelvis "skadliga kemikalier i leksaker" och socialt arbete. En del av de presenterade förväntade studieresultaten i självvärderingen riktas också mer mot färdighet och förmåga än mot kunskap och förståelse. Det gäller exempelvis formuleringen av ett förväntat studieresultat då studenterna förväntas problematisera praktisk tillämpning i verksamheten. Bedömargruppen rekommenderar därför lärosätet att se över formuleringar så att de förväntade studieresultaten överensstämmer med det examensmål riktat mot kunskap och förståelse som examineras.

Sammantaget, utifrån självvärdering och intervjuer, framkommer också ett innehåll som kan kopplas till det som i det aktuella examensmålet beskrivs som ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen samt kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. Innehåll där studenterna erbjuds möjlighet att få kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete framkommer i samband med lärosätets redogörelse av det mål som rör kännedom om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Detta framkommer eftersom studenterna enligt självvärderingen ska redogöra för innehåll och struktur i kunskapsöversikter med aktuell utbildningsvetenskaplig och utvecklingspsykologisk forskning relaterat till förskolläraruppdraget. Sålunda anser bedömargruppen att lärosätet i ett helhetsperspektiv beskriver hur man gör det möjligt för studenterna att utveckla kännedom och kunskap om innehåll i det aktuella målet gällande ämnesdidaktik.

Vad som däremot saknas i den sammantagna bild som bedömargruppen fått genom självvärderingen, intervjuerna och granskningen av de självständiga arbetena är hur lärosätet genom examination säkerställer att studenterna visar förskolepedagogiska kunskaper eller ämneskunskaper och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. Det som lärosätet lyfter fram i självvärderingen är främst exempel på former för examinationer: rollspel, muntlig tentamen, skriftlig uppgift, workshops, muntliga seminarier och så vidare. Bedömargruppen kan inte utläsa om studenterna vet vad de ska kunna eller vad bedömande lärare/examinator har att utgå ifrån i form av exempelvis bedömningskriterier för att kunna genomföra en rättssäker och likvärdig bedömning vid examinationer. Lärosätet beskriver exempelvis att det för godkänt krävs att samtliga frågor i en tentamen är besvarade och att studenterna använder kurslitteraturen. Dessa krav ger dock inte någon vägledning om vad det är för kunskaper som lärosätet bedömer och vad som är tillräckligt för att nå upp till godkänd kvalitet. När det gäller de självständiga arbetena visar bedömargruppens granskning dessutom att knappt hälften av arbetena visar låg kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. Det kan exempelvis handla om att studenterna använder väldigt få vetenskapliga texter eller att forskningen som presenteras är okritiskt bearbetad. Lärosätet presenterar inte heller någon egen kritisk reflektion, analys eller värdering som lyfter problem med säkerställandet.

Bedömargruppen ser sammanfattningsvis en styrka i progressionen och de relevanta former för examination som lärosätet använder. Lärosätet framhåller förväntade studieresultat, aktiviteter och examinationsformer som erbjuder studenterna olika möjlighet att skapa kännedom och kunskap, men lärosätet behöver se över kunskapsformer i förväntade studieresultat så att kunskapsformen stämmer överens med målbeskrivningen. Vad som dessutom brister är en redogörelse för på vilka grunder lärosätet säkerställer att studenterna har de kunskaper som förväntas vid examen, och vilken kvalitet den kunskapen har. Lärosätet behöver därför synliggöra hela kedjan från examensmål till bedömning för både studenter och bedömande lärare/examinator.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, men säkerställer inte genom examination, att studenten när examen utfärdas visar kännedom om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen.

Lärosätet beskriver i självvärderingen hur utbildningen erbjuder studenterna möjlighet att visa kännedom om vetenskapsteori samt kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder. Utifrån en helhetsbedömning av de underlag som bedömargruppen har att tillgå saknas dock en beskrivning av säkerställandet och vad det är som krävs av studenterna vid examination även i detta examensmål. Det som lärosätet presenterar i självvärderingen är främst former för examination. Granskningen av de självständiga arbetena visar att över hälften har bedömts sakna kännedom om vetenskapsteori och att de brister i att uppvisa att studenten har kännedom om forskningsmetoder.

Utformning, genomförande och säkerställande som handlar om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet nämner lärosätet inte i självvärderingen. Däremot lyfter lärosätet fram denna del av målet till viss del vid intervjun, men då främst som två skilda delar och relationen beskrivs som ett innehåll under slutet av utbildningen. I självvärderingen presenterar lärosätet däremot flera intressanta innehåll och mål som skulle kunna relateras till att erbjuda studenterna möjlighet att visa kännedom om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Exempelvis målet som handlar om hur studenterna efter genomförd kurs ska kunna "visa grundläggande förståelse för skillnaderna mellan vetenskap och beprövad erfarenhet, och mellan vetenskap och pseudovetenskap och icke-vetenskap". Dock ger lärosätet i självvärderingen inte någon specifik information om hur det säkerställer att studenterna har dessa kunskaper när detta mål examineras. Lärosätet beskriver enbart att det examineras genom en salstentamen.

Vid en övergripande helhetsläsning av självvärderingen ser bedömargruppen det som en styrka att lärosätet presenterar att arbetet med innehåll om vetenskapsteori och forskningsmetoder är något som lärosätet är angeläget om att utveckla. Lärosätet beskriver en progression och en plan för fortsatt utveckling av detta område. Här är presentationen något mer kritiskt värderande och analytisk i resonemanget, eftersom lärosätet beskriver de problem som finns i dagsläget men också kan koppla det till positiva aspekter av att utbildningen befinner sig på lärosätets olika institutioner.

Vad som däremot brister är en redogörelse för på vilka grunder lärosätet säkerställer att studenterna har de kunskaper som förväntas vid examen, och vilken kvalitet den kunskapen har. Lärosätet behöver synliggöra hela kedjan från examensmål till bedömning för både studenter och bedömande lärare/examinator. Tabellen som lärosätet presenterar i självvärderingen, som uppges presentera en progression för vetenskaplig skolning, väcker också frågor kring vad själva progressionen är. Vad handlar det exempelvis om för progression mellan observation (termin 1 och 2) och intervju och enkät (termin 3 och 4)? Bedömargruppen rekommenderar därför lärosätet att utveckla formuleringar som visar hur dessa delar bygger på varandra, vad som förväntas att studenterna fördjupar sin kännedom om gällande vetenskaplig skolning vid varje ny termin samt hur lärosätet säkerställer dessa kunskaper.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, men säkerställer inte genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet.

I självvärderingen ger lärosätet flera exempel på utformning och genomförande som möjliggör för studenterna att visa förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna erfarenheter för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet. Studenternas färdighetsträning i metareflexivt arbete börjar redan vid första kursen och är sedan kontinuerligt närvarande i hela utbildningen. Studenterna tränar på att planera, genomföra och utvärdera samt utveckla undervisning under perioderna av verksamhetsförlagd utbildning, med stöd av VFU-handledare och övriga pedagoger. Studenterna får möjlighet att genom vetenskaplig litteratur och styrdokument argumentera för ett pedagogiskt ställningstagande, vilket också erbjuder möjlighet att visa förmåga att analysera, granska och förankra verksamheten utifrån ett vetenskapligt perspektiv.

I beskrivningen av kurserna Läraryrkets dimensioner för förskolan 2 (VFU), 7,5 högskolepoäng, och Profession och vetenskap i förskolan (UVK), 7,5 högskolepoäng, presenterar lärosätet också en konkretisering av förväntade studieresultat. Detta gör det på ett sätt som synliggör hur utbildningen i denna kurs säkerställer att studenterna visar förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna erfarenheter, för att därigenom bidra till utveckling av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet.

När det gäller att säkerställa de delar av målet som handlar om att studenterna ska visa förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat saknas det exempel på det i de examinationer som lärosätet presenterar i självvärderingen. Hälften av de självständiga arbetena uppvisar dessutom brister när det gäller att visa på studenternas förmåga att vara kritiska, systematiska och reflekterande. Dels eftersom det i ett par arbeten bedöms saknas teori, dels för att arbetena stannar på en beskrivande och normativ nivå som bekräftar det studenterna redan vet. I flera fall bedömer bedömargruppen dock att arbetena behandlar intressanta områden och en viss förmåga till reflektion över resultat och relevant forskning framkommer.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, men säkerställer inte genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att tillämpa sådan förskoledidaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det förskolepedagogiska området och inom de ämnesområden som utbildningen avser samt för yrkesutövningen i övrigt.

När det gäller förskoledidaktik inom det förskolepedagogiska området har lärosätet utförligt presenterat i självvärderingen hur det utformar och genomför sin utbildning så att det möjliggör för studenterna att visa de förmågor som förväntas. Här presenterar lärosätet en tydlig progression inarbetad i strukturen som visar på att studenterna möter allt mer komplexa uppgifter där de kan öva sina förmågor och färdigheter. Detta exemplifierar lärosätet genom olika moment där studenterna tränar på att planera, genomföra och utvärdera aktiviteter på platsen för den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Studenterna ska vidare föreslå och planera ett utvecklingsområde som de även ska kommunicera till berörda vårdnadshavare. Det framgår att studenterna får möjlighet att självständigt och tillsammans med andra identifiera utvecklingsområden, både i relation till verksamheten och i relation till barns utveckling såväl individuellt som i grupp. I samband med detta får studenterna möjlighet att beakta aspekter som kön, etnicitet och social klass. De förväntade studieresultaten som lärosätet presenterar är relevanta. Lärosätet beskriver också varierande former för examination.

Lärosätet presenterar emellertid varken i denna del av självvärderingen eller vid intervjuerna några tydliga beskrivningar av hur det säkerställer studenternas förmåga att tillämpa de förväntade förskoledidaktiska kunskaperna vid examinerande moment. Lärosätet presenterar heller inte vilka krav som det ställer på studenternas prestationer för att få godkänt.

Ämnesdidaktiken berör lärosätet endast ytligt i texten kring detta mål, dock presenterar det innehåll med ämnesdidaktisk inriktning i någon mån på andra ställen i självvärderingen. Där finns det relevanta mål och kursupplägg presenterade men det saknas information om hur utbildningen genomförs. Dock beskriver lärosätet flera relevanta ämnesdidaktiska innehåll vid intervjuerna. I likhet med tidigare kommentarer angående säkerställandet anser bedömargruppen att det inte framkommer tydligt på vilka sätt lärosätet säkerställer genom examination att studenterna visar förmåga att tillämpa ämnesdidaktiska kunskaper inom ämnesområden.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, men säkerställer inte genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje barns lärande och utveckling.

Under utbildningen erbjuder lärosätet studenterna möjlighet att tillägna sig kunskap om utvecklingsarbete, med bland annat pedagogisk dokumentation som grund, som främjar barns utveckling och lärande inom varierande områden. Studenterna tränas under flertalet moment, även praktiska i relation till VFU-perioder, i att planera, genomföra, utvärdera och utveckla verksamheten och den befintliga miljön. Studenterna examineras med hjälp av en skriftlig loggbok, genom att uppvisa färdigheter och i trepartssamtal vid besök av universitetslärare. Trots att lärosätet vid några tillfällen presenterar mål och innehåll med fokus på vad som benämns barns olika kompetenser så blir det något otydligt hur lärosätet specifikt fokuserar på hur studenternas förmågor ska leda till att på bästa sätt stimulera varje barns lärande och utveckling.

Det bör enligt bedömargruppen också uppmärksammas att lärosätet inte använder undervisningsbegreppet i de förväntade studieresultat som det presenterar i självvärderingen, vilket innebär att det inte framkommer tydligt hur lärosätet arbetar med frågor som berör undervisning kopplade såväl till förskolan som till förskoleklassen. Undervisningsbegreppet var dock föremål för diskussion under intervjuerna och bedömargruppen ser det som positivt att lärosätet uttrycker att det ser det som ett viktigt utvecklingsområde att väva in undervisning i utbildningen på ett tydligare sätt.

Lärosätet presenterar i självvärderingen inte heller formuleringar om innehåll som handlar om hur det gör det möjligt för studenterna att utveckla förmågor och färdigheter för att utforma det pedagogiska arbetet självständigt och tillsammans med andra. Även om lärosätet inte beskriver vissa delar av målen i självvärderingen vill bedömargruppen framhålla styrkan med att det innehåll som det presenterar i självvärderingen under detta mål ändå visar på en tydlig progression mellan kurserna.

I både självvärderingen och vid intervjuerna presenterar lärosätet att det arbetar med att utveckla matriser för bedömning. I likhet med föregående målbeskrivningar presenterar lärosätet däremot inte några tydliga beskrivningar av hur det säkerställer studenternas förmåga att tillämpa de förväntade kunskaperna vid examinerande moment. Bedömargruppen är också starkt kritisk till formuleringar som pekar på att det för godkänt betyg endast krävs exempelvis närvaro och aktivt deltagande eller att studenterna följt instruktioner eller besvarat samtliga frågor med koppling till kurslitteraturen på det vis som lärosätet anger i självvärderingen. Denna bedömning gör bedömargruppen eftersom lärosätet inte anger innehållet i de färdigheter och förmågor som det förväntar av studenterna för att nå måluppfyllelse.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör inte genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer inte genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling.

Lärosätet presenterar såväl utformning som genomförande av sin utbildning gällande barns rättigheter och etiska värderingar med progression. Lärosätet visar exempelvis hur olika kurser innefattar reflektioner kring etiska dilemman och konflikthantering som bearbetas med undervisningsformer som exempelvis fallbeskrivningar och rollspel. Bedömargruppen vill lyfta fram det positiva med att lärosätet planerar för varierande examinationsformer, men vill däremot påpeka att det inte framkommer med tydlighet på vilket sätt som dessa examinationer visar på studenternas förmåga att göra bedömningar i det pedagogiska arbetet. Snarare handlar det om att beskriva, reflektera och på olika sätt uttrycka sig i skrift.

Hållbarhetsperspektivet bedömer bedömargruppen vara ytligt behandlat och lärosätet presenterar det främst utifrån den sociala dimensionen i en av kurserna, med mål där lärosätet beskriver att det hanterar hållbar utveckling. Det finns dock inga specifika uppgifter beskrivna som är kopplade till hållbar utveckling. De förväntade studieresultaten beskriver att studenterna ska kunna diskutera och problematisera innehåll. Det blir dock inte klargjort vad det betyder och på vilket sätt det erbjuder möjlighet för studenterna att visa förmåga att göra bedömningar utifrån hållbar utveckling i det pedagogiska arbetet. När det handlar om innehåll riktat mot hållbar utveckling anser bedömargruppen att lärosätet måste tydliggöra innehållet och aktiviteterna, samt examinationerna som riktas mot hållbar utveckling.

Lärosätet presenterar i självvärderingen inte formuleringar som handlar om hur det säkerställer studenternas förmåga att göra bedömningar utifrån vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av barns rättigheter enligt barnkonventionen samt en hållbar utveckling. Bedömargruppen ser detta som en brist och anser att lärosätet behöver utveckla arbetet med att säkerställa att studenterna har de förväntade förmågorna vid examen.

Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

De aspekter som lärosätet tar upp i självvärderingen angående ett jämställdhetsperspektiv i utbildningen är: bemanning, där en jämn fördelning bland tjänstekategorier eftersträvas; kursplanearbete; val av kurslitteratur och litteraturlistor; examination (anonym tentamen); uppföljning och kvalitetsarbete där studentenkäter vittnar om att studenterna är nöjda med lärosätets inslag av jämställdhet och lika villkor i utbildningen; marknadsföring och externkommunikation. Lärosätet ger således också intryck av att förhålla sig till jämställdhet och jämlikhet på organisatorisk nivå.

Jämställdhetsintegreringen i kurserna visar på en tydlig och medveten progression (på grundläggande nivå, befästande nivå och fördjupningsnivå) vad gäller genus och jämställdhetsperspektiv. Lärosätet visar hur man beaktar, kommunicerar och förankrar medvetenhet om jämställdhet i framtagna exempel med kopplingar mellan förväntade studieresultat, undervisning och examination i utbildningsvetenskaplig kärna, ämneskurser och i den verksamhetsförlagda utbildningen. Under utbildningen behandlas således jämställdhet, jämlikhet och genus fortlöpande och studenterna examineras på olika sätt för att ge möjlighet att lyfta dessa frågor med ett bredare perspektivtagande. Studenterna får möjlighet att tillägna sig förmågan att förhålla sig till dessa viktiga aspekter med relevans för exempelvis planering av miljö eller aktiviteter, vilket ger stöd i att bland annat identifiera könsstereotypa mönster och normer.

I självvärderingen beskriver lärosätet således flera goda exempel på hur det beaktar, kommunicerar och förankrar arbetet med jämställdhet, samt hur progressionen i detta arbete ser ut. Studenterna får möjlighet att resonera och reflektera kring jämställdhet, samt planera arbetet i förskolan utifrån ett jämställdhetsperspektiv. I denna del finns också exempel som i någon mån visar hur ett jämställdhetsinnehåll examineras, vilket gör att lärosätet delvis exemplifierar hur det säkerställer att studenterna visar på förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten. Det är dock otydligt för bedömargruppen vad det är som examineras eftersom studenten ska ha med sig en fråga till ett muntligt examinerande seminarium. Vilken kvalitet ska den frågan exempelvis ha för att studenten ska bli godkänd? Hur vet studenten det?

Bedömargruppen ser arbetet med jämställdhetsperspektivet som en av de främsta styrkorna i utbildningen och utifrån det som framkommer i självvärderingen verkar jämställdhet ha varit och är fortfarande ett angeläget område för lärosätet.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Lärosätet redovisar ett gediget kvalitetsarbete på utbildningsnivå och har ett väl utarbetat systematiskt kvalitetsarbetsprogram. Lärosätet presenterar rutiner för arbetet i en modell som beskriver kvalitetsarbete under ett verksamhetsår. Omfattande, tydliga och kontinuerliga uppföljnings-, åtgärds- och återkopplingsrutiner på utbildningsnivå säkerställer kvaliteten på förskollärarutbildningen. I detta ingår bland annat kursvärderingar och programvärderingar. Kursvärderingar utgör en del av underlaget för dialoger mellan ledningen och kursgivande institutioner. Programvärderingar och analyser utmynnar i verksamhetsberättelsen och verksamhetsplanen, vilka lärosätet systematiskt följer upp och omsätter i en uppföljnings- och åtgärdsplan, som också kopplas till budgetarbetet. Lärosätet beskriver sålunda ett kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete med syfte att kvalitetssäkra och utveckla utbildningen överlag men även den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU), vilket sker vid VFU-samverkansmöten. Detta gör lärosätet bland annat genom programanalyser som ligger till grund för eventuella beslut om åtgärder.

Lärosätet upprättar en uppföljnings- och åtgärdsplan med syfte att säkerställa att kvaliteten upprätthålls, och återkopplingar sker exempelvis vid återkopplingsdialoger mellan ledning och ordförande för respektive programråd. Det finns ett kontinuerligt och nära samarbete mellan lärarhögskolans ledning, styrelse och berörda institutioner vid uppföljning av exempelvis beslutade åtgärder. Lärosätet ger också återkoppling till medverkande institutioner, studenter och avnämare.

Lärosätet ger vidare goda möjligheter för studenterna att lämna synpunkter och påverka utbildningen. Det framkommer dock att lärare känner en brist i återkopplingen från studenterna trots tillgänglig webbaserad information. För att öka frekvensen av studentdeltagandet i utvärderingar har lärosätet vidtagit åtgärder angående tid och form för utvärderingarna och dessutom schemalagt och följt upp utvärderingarna muntligt. Dessa åtgärder har varit uppskattade av studenterna.

Sammanfattningsvis finns det en god systematik i kedjan utvärdering - uppföljning - plan för utveckling och återkoppling och en medveten självkritisk hållning kring svårigheterna att återkoppla till kolleger. I självvärderingen beskriver lärosätet hur det gör programvärderingar vid flera tillfällen i utbildningen och att dessa schemaläggs för att öka möjligheterna för studenterna att delta. Lärosätet beskriver också ett exempel på hur en kvalitetsutveckling av utbildningen skett utifrån studenternas önskemål om kursinnehåll. Bedömargruppen vill också framhålla hur lärosätet satsar strategiska medel för att stärka forskningsmiljöer eller professionskompetens utifrån behov som framkommer vid uppföljning av planer för åtgärder.

Lärosätet verkar för att studenten genomför utbildningen inom planerad studietid.

Lärosätet verkar för att studenterna ska genomföra utbildningen inom planerad studietid, till exempel genom att genomföra systematiska avhoppsanalyser och vidta eventuella åtgärder. Utöver universitetsövergripande studentstöd ger lärosätet även vägledande samtal för studenter som inte följer den gängse studietakten, vilket det exemplifierar med att erbjuda stöd i form av studenthälsa, studieverkstad, studievägledning samt stöd för studenter med särskilda behov. Efter en behörighetsprövning som sker vid den tredje terminen kan studenter få stöd i form av studievägledning och därmed få individuellt stöd för att kunna fortsätta sina studier. Beskrivningen i självvärderingen fokuserar inte på avhopp i kvantitativ bemärkelse, men statistiskt är studenternas kvarvaro i utbildningen jämförbar med hur det ser ut i riket i övrigt. Istället beskriver lärosätet vilka studentkontakter som det tar både regelbundet och vid specifika avhopp för att om möjligt hjälpa studenterna att stanna kvar i utbildningen, samt hur det kommunicerar innehållet i utbildningen med studenterna för att ge en tydlig bild av utbildningen. Analyser görs också regelbundet av lärosätet och utbildningens programråd.

Utformning, genomförande och resultat

Inte tillfredsställande

Bedömargruppen bedömer att utbildningen genom sin utformning och sitt genomförande möjliggör men inte säkerställer genom examination att studenterna när examen utfärdas har den kännedom och kunskap som identifieras i examensmålen för kunskapsformen Kunskap och förståelse. I självvärderingen presenterar lärosätet främst förväntade studieresultat samt varierande former för examination. De beskrivningar som lärosätet ger beskriver inte tydligt vad det är studenterna ska kunna och vilken kvalitet det som examineras ska ha. Inte heller intervjuerna eller de självständiga arbetena ger svar på bedömargruppens frågor om hur lärosätet säkerställer studenternas kännedom och kunskaper vid examen. Ett viktigt utvecklingsområde enligt bedömargruppen är att genom hela utbildningen tydliggöra sambanden mellan examensmål, kursmål, innehåll, examination och bedömning. Vidare anser bedömargruppen att lärosätet bör se över förutsättningarna för och kraven som det ställer på de självständiga arbetena för att organisera studenternas val av ämnesområde samt aktuell forskning i arbetena, så att det tydligare och mer explicit riktas mot det förskolepedagogiska området och/eller de ämneskunskaper som krävs för yrket.

Lärosätet behöver också stärka arbetet med vetenskapsteori, kvalitativ och kvantitativ forskningsmetod samt relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Som gott exempel vill bedömargruppen lyfta fram att progressionen i utbildningen är väl genomtänkt, såväl strukturellt som mer konkret i kurser genom utbildningen, samt att studenterna möter varierande former av examinationer.

Vidare bedömer bedömargruppen att utbildningen möjliggör men inte säkerställer genom utformning, genomförande och examination att studenterna när examen utfärdas uppnått samtliga examensmål inom kunskapsområdena Färdighet och förmåga samt Värderingsförmåga och förhållningssätt. Lärosätet klargör inte i underlagen på vilka grunder det kan bedöma att studenterna har de förmågor och färdigheter som förväntas vid examen. Det är dessutom otydligt hur lärosätet utformar och genomför utbildningen så att studenterna erbjuds möjlighet att få färdigheter och förmågor gällande att utforma pedagogiskt arbete självständigt och tillsammans med andra. Bedömargruppen bedömer också att lärosätet behöver utveckla arbetet med hållbar utveckling, så att det både möjliggör och säkerställer studenternas förmåga att i enlighet med målet göra bedömningar utifrån en hållbar utveckling.

Gällande jämställdhetsperspektivet i utbildningen bedömer bedömargruppen att lärosätet såväl beaktar som kommunicerar och förankrar detta innehåll i undervisningen. Jämställdhetsintegreringen i kurserna visar på en tydlig och medveten progression och förankring i såväl kursinnehåll som examination vad gäller genus och jämställdhetsperspektiv. Bedömargruppen ser arbetet med jämställdhetsperspektivet som en av de främsta styrkorna i utbildningen.

Lärosätet följer systematiskt upp utbildningen och omsätter resultatet av uppföljningen i åtgärder för kvalitetsutveckling, och återkopplar till relevanta intressenter. Utbildningens utformning och genomförande främjar studenternas lärande, lärosätet genomför systematiska avhoppsanalyser och vidtar eventuella åtgärder och det erbjuder studenterna individuellt stöd i olika former. Utbildningen har ett studentnära perspektiv där studenterna blir sedda och hörda.