Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Sammantaget visar underlagen att utbildningens kvalitet är ifrågasatt.

Den vetenskapliga kompetensen hos den undervisande personalen bedöms inte vara adekvat. Det gäller i första hand lärarkompetensen i relation till ämnesundervisningen i matematik och svenska. Lektorskompetens mot litteraturvetenskap eller litteraturdidaktik saknas helt. Huvuddelen av undervisningen inom ämneskurserna och de ämnesdidaktiska kurserna i matematik och svenska genomförs av adjunkter med magisterexamen som högsta akademiska merit. Däremot bedöms den professionsrelaterade kompetensen vara adekvat på både lång och kort sikt. Den vetenskapliga miljön vid lärosätet bedöms vara tillfredsställande, och forskningsprofilen Utbildning och lärande samlar ett stort antal forskare vid lärosätet. Bedömargruppen ser den professionsinriktade miljön som en styrka.

Det finns en genomtänkt struktur för hur studenterna ska nå examensmålen i utbildningen. Strukturen bygger på att examensmålen kopplas till nyckelkompetenser som examensmålen ska leda fram till. Utbildningens utformning och genomförande säkerställer studenternas ämneskunskaper med en variation av olika examinationsformer. Bedömargruppen anser dock inte att utbildningen genom examination säkerställer att studenterna visar kunskap om vetenskapsteori samt om kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder. Lärosätet tillämpar ett system med tre roller i det självständiga arbetet: handledare, medbedömare och examinator. Examinatorn är alltid disputerad, medan handledare och medbedömare vanligen inte är det. Examinatorns roll är att formellt sätta det slutgiltiga betyget. Lärosätet motiverar denna ordning med den låga andelen disputerade inom ämnena. När det gäller relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen redovisar lärosätet hur detta säkerställs, och denna del av målet anses uppfylld.

När det gäller kunskapsformen Färdighet och förmåga visar underlagen att utbildningen är organiserad i tre delar: ämnesstudierna och de ämnesdidaktiska studierna, den utbildningsvetenskapliga kärnan samt den verksamhetsförlagda utbildningen. Progressionen framstår som väl organiserad för att ge studenterna möjlighet att tillvarata, systematisera och reflektera över egna erfarenheter i relation till relevanta forskningsresultat. Studenterna arbetar med att planera, genomföra och utvärdera undervisning under varje kurs i den verksamhetsförlagda utbildningen.

Inom kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt behandlar vissa kurser explicit mänskliga rättigheter och barnets rättigheter enligt barnkonventionen. Förmågan att göra bedömningar som särskilt beaktar hållbar utveckling skrivs dock fram svagt.

Utbildningen beaktar, kommunicerar och förankrar ett jämställdhetsperspektiv. Utgångspunkten för detta arbete är skolans värdegrund. Ett styrkeområde är att utbildningen följs upp på ett systematiskt sätt, och att uppföljningen leder till utvecklingsarbeten vid behov. Lärosätet arbetar på olika sätt för att stötta studenterna att genomföra utbildningen inom den planerade studietiden. Bedömargruppen ser ett behov av mer stöd till studenterna under de första terminerna, där också de flesta avhoppen sker. Bedömargruppen menar även att lärosätet behöver analysera kvarvaron i relation till om studenterna väljer att läsa stora delar av utbildningen nätbaserat eller på campus.

Studenterna får möjlighet att ta en aktiv roll i arbetet med att utveckla utbildningen. Studentrepresentation finns i formella organ vid lärosätet, med undantag för i ledningsgruppen. Bedömargruppen förutsätter att lärosätet åtgärdar detta.

Bedömargruppen anser att samverkan mellan lärosätet och arbetslivet är ett styrkeområde. Det finns flera exempel på samverkan även utanför den verksamhetsförlagda utbildningen.

Bedömargruppen identifierar tre utvecklingsområden. Det första berör ämnesdidaktiken, som riskerar att hamna i skymundan. Anledningen till det är att kurser inom den utbildningsvetenskapliga kärnan och den verksamhetsförlagda utbildningen knyts samman tydligare än vad ämneskurserna och den verksamhetsförlagda utbildningen gör. Det andra utvecklingsområdet rör balansen mellan de nätbaserade och campusbaserade undervisningsformerna. Andelen campusbaserad undervisning framstår som låg, vilket också studenterna i sin intervju såg som ett kvalitets- och motivationsproblem. Det tredje utvecklingsområdet berör att säkerställa att studenterna i det pedagogiska arbetet kan göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, inklusive hållbar utveckling som i dagsläget skrivs fram svagt.

Bedömargruppen vill också lyfta fram två goda exempel. Det första är den visuella gestaltning i form av film som visar hur undervisning kan utvecklas. Detta gör studenterna efter att de i sin avslutande verksamhetsförlagda utbildning har tagit ett helhetsansvar för att planera ett lärandeobjekt. Det andra goda exemplet är hur lärosätet arbetar för att stödja både män och kvinnor att stanna kvar i utbildningen.