Personal

Antalet lärare och deras sammantagna vetenskapliga, professionsrelaterade och pedagogiska kompetens är inte adekvat och står inte i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt.

Graden av vetenskaplig kompetens hos den undervisande personalen bedöms inte vara adekvat, och framför allt gäller detta lärarkompetensen i relation till ämnesundervisningen. Av självvärderingen framgår att det har varit en stor utmaning för lärosätet att rekrytera och behålla disputerade ämnesdidaktiker i svenska och matematik. Av lärartabellen framgår att två lektorer är involverade i undervisningen i ämnet matematik, den ena på 19 procent och den andra på 10 procent. I ämnet svenska undervisar två lektorer, den ena på 15 procent och den andra på 13 procent. I ämnet svenska har ingen av lektorerna kompetens inom det litteraturvetenskapliga eller litteraturdidaktiska fältet enligt lärartabellen. Detta bekräftades vid lärosätesintervjun. Det vetenskapliga huvudansvaret för svenska vid inriktningen årskurs 4-6 verkar alltså ligga på två lektorer, varav den ena har en tidsbegränsad anställning. Huvuddelen av undervisningen inom ämneskurserna och de ämnesdidaktiska kurserna i matematik och svenska genomförs av adjunkter med magisterexamen som högsta akademiska merit.

Av självvärderingen framgår också att lärosätet arbetar aktivt med att rekrytera ämnesdidaktiker i svenska och matematik. Detta sker bland annat genom dialog med Vetenskapsrådet om att anordna forskarutbildning för adjunkter inom landets lärarutbildningar. Lärosätet har också satsat på att erbjuda forskarutbildning för befintlig personal vid lärosätet. Av intervjuerna framgick att rekrytering inom litteraturvetenskap och litteraturdidaktik är extra svårt, särskilt eftersom ämnet håller på att monteras ned vid lärosätet.

Trots detta medvetna arbete med att rekrytera vetenskaplig kompetens till ämneskurserna menar bedömargruppen att den vetenskapliga kompetensen inte står i proportion till vare sig utbildningens volym eller dess innehåll. Lärosätet tar i dagsläget in ungefär 50 studenter på inriktningen årskurs 4-6 varje termin. Undervisning i den fortsatta språk-, läs- och skrivutvecklingen (inklusive barn- och ungdomslitteratur) samt matematikutveckling får anses vara centralt i dessa åldrar. Studenterna vid de två inriktningarna förskoleklass och årskurs 1-3 respektive årskurs 4-6 samläser i hög grad, vilket gör att kompetensen i de två utbildningarna behöver beaktas samlat. Dock kvarstår förhållandet även om kompetensen inom inriktningen förskoleklass och årskurs 1-3 räknas in. Inom svenskämnet tillkommer ytterligare en lektor för inriktningen förskoleklass och årskurs 1-3. Lektorn har 34 procent undervisning vid den inriktningen och har även det huvudsakliga ansvaret inom de självständiga arbetena. Avsaknaden av lektorskompetens mot litteraturvetenskap eller litteraturdidaktik kvarstår.

Inom matematikämnet är det samma lektorer som undervisar i båda inriktningarna. Totalt undervisar dessa två lektorer 37 respektive 19 procent i de två grundlärarutbildningarna. Det totala intaget är cirka 100 studenter per termin.

Bedömargruppen ser att lärosätet skulle kunna förstärka den vetenskapliga kompetensen med hjälp av den kompetens som totalt sett finns vid lärosätet. Av självvärderingen framgår att det finns

ytterligare kvalificerad kompetens i matematikämnet vid Campus Borlänge, och av självvärderingen och intervjuerna framgår det att den vetenskapliga miljön i ämnet svenska vid lärosätet är betydligt mer omfattande än vad som syns i bemanningen av ämneskurserna. Inom svenska framgår det av lärartabellen att det även finns lektorer med kompetens inom litteraturvetenskap samt språk- och språkutveckling som i dag endast undervisar i den utbildningsvetenskapliga kärnan.

När det gäller den utbildningsvetenskapliga kärnan är 51 procent av lärarkåren forskarutbildad i ett område som är relevant för utbildningen. Lärosätet har sedan 2017 examenstillstånd på forskarnivå inom området pedagogiskt arbete, vilket stärker den vetenskapliga kompetensen på lång sikt. För att motverka den kompetensflykt som enligt självvärderingen är påtaglig inom den forskarutbildade personalen har lärosätet också avsatt medel för att nydisputerade lärare ska kunna fortsätta sina akademiska forskarkarriärer inom lärosätet. Nästan hela lärarkåren har tillsvidareanställningar.

Den professionsrelaterade kompetensen bedöms vara adekvat på lång och kort sikt. Av personalen har 75 procent lärarexamen. Av självvärderingen framgår också att lärosätet arbetar aktivt med att kompetensutveckla nyrekryterad personal. När lärosätet nyrekryterar yrkesverksamma lärare från grundskolan ska de som saknar magisterexamen omgående genomgå en magister- eller masterutbildning. Lärosätet arbetar även kontinuerligt med att stärka lärarkårens kompetens inom vissa områden som är särskilt prioriterade för utbildningen, exempelvis bedömning och betygssättning, utvärdering och utvecklingsarbete samt digital och ämnesdidaktisk kompetens.

Två goda exempel på medvetet arbete med att stärka den professionsrelaterade kompetensen är knutna till de så kallade partnerskolorna. Här arbetar man med seminarier som är välbesökta av VFU- handledare. Dessutom arbetar man med att formalisera så kallade parlärarskap mellan partnerskollärare och lärare på campus.

Utbildningsmiljö

Det finns en för utbildningen vetenskaplig och professionsinriktad miljö och verksamheten bedrivs/bedrivs inte så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning.

I självvärderingen framkommer det att forskningsprofilen Utbildning och lärande samlar ett sextiotal disputerade forskare och ett tjugotal doktorander. Som ett exempel på att satsningen på att bygga upp en stark utbildningsvetenskaplig forskningsmiljö har varit framgångsrik framhåller lärosätet att man under 2017 fick examenstillstånd på forskarnivå i forskarutbildningsämnet Pedagogiskt arbete. Samtliga disputerade inom profilen Utbildning och lärande och merparten av doktoranderna är också verksamma i lärarutbildningen, vilket bidrar till att skapa ett nära samband mellan forskning och utbildning.

En styrka inom utbildningsmiljön vid lärosätet är den samfinansierade Skolforskningsfonden som stödjer praktiknära forskning på förskolans och skolans arena. Denna forskning är direkt relevant för utbildningens forskningsmiljö. Fonden har hittills finansierat ett tjugotal projekt och har därmed bidragit till att knyta lärosätets utbildningsvetenskapliga forskning närmare verksamheten och därigenom till att stärka lärarutbildningarnas kunskapsbas.

Det framgår av självvärderingen att den professionsinriktade miljön är stark vid lärosätet. Här finns en väletablerad samverkan med skolhuvudmännen i regionen. Lärosätet har också deltagit i den statliga

försöksverksamheten med övningsskolor. Lärosätet genomför kontinuerliga träffar med partnerskolornas ledning och ansvariga för den verksamhetsförlagda utbildningen.

Ett mer nystartat exempel på samverkan med professionen är den arbetsintegrerade lärarutbildning som lärosätet bedriver tillsammans med ett tiotal skolhuvudmän. Denna utbildningsform erbjuds i dagsläget bara för inriktningen årskurs 4-6 med tillvalet naturorienterande ämnen och teknik.

Utbildningen bedrivs sedan 2015 som campusutbildning med möjlighet att välja nätbaserade undervisningsformer under delar av utbildningen. I intervjuerna med såväl lärare som ledning framkom att man inte vill skilja på de studenter som läser med nätbaserade respektive campusbaserade undervisningsformer, och att studenterna har möjlighet att växla mellan de två undervisningsformerna. I studentintervjuerna framkom att de studenter som har valt att läsa utbildningen på campus önskade mer campusförlagd undervisning för att få högre kvalitet i sin utbildning. Andelen campusförlagda moment för studenterna framstod i intervjuerna som låg, vilket tyder på att den campusförlagda utbildningen har organiserats i relation till den nätbaserade. Detta uppfattade flera av studenterna som problematiskt.

Bedömargruppen noterar en svaghet i den vetenskapliga miljön för de studenter som väljer nätbaserade undervisningsformer. För att alla studenter ska få kontinuerlig tillgång till den vetenskapliga och professionsinriktade miljön streamar utbildningen som regel alla öppna föreläsningar vid konferenser, gästföreläsningar och disputationer. Lärosätet strävar också efter att schemalägga dessa händelser så att de blir en integrerad del av utbildningen. Av studentintervjuerna att döma verkade detta dock inte vara särskilt väl utnyttjat eller känt av studenterna. Bedömargruppen menar att gruppen studenter som väljer nätbaserade undervisningsformer riskerar att få en bristande vetenskaplig miljö eftersom andelen disputerade lärare är låg i matematik och svenska. Det är också oklart i vilken grad den vetenskapliga miljön runt ämnena verkligen integreras i utbildningen så att alla studenter tar del av den.

Lärosätet har campusförlagda heldagar för alla studenter. Bedömargruppen ser dessa campusdagar som ett sätt att ge studenterna möjlighet att ta del av den vetenskapliga miljön. Dock blir det problematiskt i de fall dagar ligger i slutet av en kurs, eftersom innehållet då inte kan föras vidare in i kursen. Ett utvecklingsområde är att tydligare integrera forskningsverksamheten i utbildningen genom obligatoriska seminarier eller liknande aktiviteter inom matematik- och svenskkurserna. Detta bör lärosätet göra för att kompensera för den låga andelen forskarutbildad personal i ämneskurserna.

Förutsättningar

Inte tillfredsställande

Den vetenskapliga kompetensen hos den undervisande personalen bedöms inte vara adekvat. Det gäller i första hand lärarkompetensen i relation till ämnesundervisningen i matematik och svenska. Lektorskompetens mot litteraturvetenskap eller litteraturdidaktik saknas helt. Huvuddelen av undervisningen inom ämneskurserna och de ämnesdidaktiska kurserna i matematik och svenska genomförs av adjunkter med magisterexamen som högsta akademiska merit. Den professionsrelaterade kompetensen bedöms vara adekvat på lång och kort sikt. Lärosätet arbetar aktivt med att kompetensutveckla nyrekryterad personal så att de får möjlighet att genomgå magister- eller masterutbildning. Goda exempel på arbete med den professionsrelaterade kompetensen finns i relation till de partnerskolor som är knutna till lärosätet.

Den vetenskapliga miljön vid lärosätet bedöms vara tillfredsställande och forskningsprofilen Utbildning och lärande samlar ett stort antal forskare vid lärosätet. Dessutom finns forskningsmiljöer i ämnena svenska och matematik. Bedömargruppen ser den professionsinriktade miljön som en styrka. Här finns en sedan lång tid väletablerad samverkan med skolhuvudmän i regionen, som bland annat märks genom den nystartade arbetsintegrerade lärarutbildningen för inriktningen årskurs 4-6.