Personal

Antalet lärare och deras sammantagna vetenskapliga, professionsrelaterade och pedagogiska kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt.

Antalet lärare är adekvat och står i proportion till utbildningens volym. Sammantaget upptas 57 personer i den bifogade lärartabellen och varje år antar utbildningen 150 studenter. Av dessa 57 personer är 26 disputerade lärare och 31 adjunkter. Av den disputerade personalen är fyra professorer, och av adjunkterna är två licentiander och fem doktorander. Volymmässigt motsvarar adjunkternas del av undervisningen drygt 5,6 heltidstjänster och den disputerade personalens del motsvarar knappt 4,4 heltider. Professorerna har endast några få procents arbetstid i utbildningen. Elva av de angivna lärarna arbetar endast med verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Graden av vetenskaplig kompetens hos personalen är enligt bedömargruppen något svag i relation till antalet studenter, i synnerhet inom matematikdidaktik.

För svenskämnet redovisar lärartabellen 16 personer (8 adjunkter och 8 lektorer). Dock noterar bedömargruppen att fem av de åtta adjunkterna saknar akademiska kvalifikationer utöver sin lärarexamen. För matematikämnet redovisar lärartabellen 12 personer. Av dem är 8 adjunkter och 4 lektorer. Huvuddelen av undervisningen inom området matematik bärs alltså upp av adjunkter, vilket bedömargruppen ser som en svaghet. Även inom den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK) är antalet lektorer lågt i relation till utbildningens volym, och i specialpedagogik saknas disputerad personal helt. Bedömargruppen ser det som ett utvecklingsområde för lärosätet att säkerställa den vetenskapliga kompetensen inom matematikämnet och inom UVK.

Bedömargruppen ser även en viss problematik med det stora antal lärare som ingår i utbildningen, eftersom det saknas en tydlig samordning mellan ämne, ämnesdidaktik, UVK och VFU. När många lärare är involverade i utbildningen krävs en fungerande struktur för samarbete, men självvärderingen och intervjuerna vittnar om att detta inte alltid fungerar på ett tillfredsställande sätt. Det framgår inte hur de yrkesverksamma lärarna samverkar med de disputerade lärarna, och det framgår inte heller hur de yrkesverksamma lärarna tar del av forskning. Därmed ser bedömargruppen att ett utvecklingsområde för lärosätet är att samordna lärarinsatserna mellan ämne, ämnesdidaktik och UVK. Att lärosätet inrättat programsamordnare verkar lovande för detta syfte.

Av de 57 lärare som anges i lärartabellen har ungefär en tredjedel yrkesexamen mot utbildningens område. Majoriteten av lärarna har lärarutbildning och bedömargruppen anser att den professionsrelaterade kompetensen är god. En positiv aspekt är även de kontinuerliga seminarier som utbildningen genomför tillsammans med lärosätets och VFU-skolornas lärare, vilket kan stärka den professionsrelaterade kompetensen. VFU-lärarnas kompetens säkras genom att handledarna inom VFU genomgår handledarutbildning om 7,5 högskolepoäng i enlighet med ett avtal mellan lärosätet och skolorna. Dessutom har ett flertal lärare magisterexamen eller licentiatexamen inom didaktik eller ämnesdidaktik. Helhetsbedömningen är att den professionsrelaterade kompetensen är god.

Lärosätet har en god systematik för kompetensförsörjning och avsätter tid i tjänsten för kompetensutveckling och forskning. Adjunkter har 10 procent av sin tid för detta, medan lektorer har 20 procent och professorer 30 procent. Lärartabellen visar dock att tiden ofta snarare ligger mellan 10 och 20 procent. Däremot följer lärosätet upp såväl lärarnas som hela utbildningens kompetensutvecklingsbehov i årliga medarbetarsamtal. Lärosätet har också en årlig strategisk uppföljning av lärarnas vetenskapliga, professionsrelaterade och högskolepedagogiska kompetens. Uppföljningen är baserad på underlag från prefekter, programnämndsordförande, utbildningschef för VFU och samordnare för UVK. På så sätt kan lärarkompetensen utvecklas på lång sikt.

Lärosätet stöder även pedagogisk kompetensutveckling på flera olika sätt, exempelvis genom seminarieserier och genom årliga obligatoriska gemensamma utbildningsdagar. Vid anställning krävs högskolepedagogisk utbildning om 15 högskolepoäng. Lärosätet arbetar också med strategisk kompetensförsörjning. Exempelvis är tre adjunkter på väg att ta magister- eller masterexamen i sina undervisningsämnen. I samband med pensionsavgångar har lärosätet under 2018 anställt två lektorer i svenska med inriktning mot de yngre barnen. En professor inom matematikämnet har tillsatts från och med januari 2018, och rekrytering av en professor i det svenska språket pågår. Lärosätet planerar att kunna tillsätta tjänsten under 2019.

Utbildningsmiljö

Det finns en för utbildningen vetenskaplig och professionsinriktad miljö och verksamheten bedrivs så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning.

Vid den fakultet där utbildningen är förlagd finns sex områdesorganiserade institutioner. Dessa administrerar lärarutbildningen och bedriver forskning inom tre delområden, och forskarutbildningsämnena inkluderar bland annat didaktik inom såväl svenska som matematik. Inom utbildningsmiljön finns flera forskare vars forskning relaterar till utbildningens mål och inriktning. Rent kvantitativt finns en adekvat vetenskaplig miljö vid lärosätet, och den är relevant för utbildningen. Ett gott exempel är att fakulteten har avsatt särskilda medel för lärare för att de ska kunna genomföra forskningsprojekt inom den egna undervisningen. Det finns också särskilda medel för adjunkter och seniora forskare för att delta i gemensamma forskningsprojekt. Fakulteten har även satsat på att föra in externa föreläsare och fortbildningsinsatser, vilket bedömargruppen ser som positivt. Dock ser bedömargruppen ett problem i den relativt låga andelen tid för forskning och kompetensutveckling för undervisande lektorer, och bedömargruppen menar att lärosätet bör beakta detta. Av de lektorer som har mer än 20 procent av sin tjänstgöringstid i utbildningen har ingen mer än 20 procent för kompetensutveckling eller forskning. Detta medför att studenterna i liten utsträckning möter aktiva forskare i sin utbildning, vilket är ett utvecklingsområde för lärosätet.

Det stora antalet lärare i utbildningen motiveras med att det ger möjligheter för studenterna att ta del av spetskompetens. Dock verkar detta framför allt vara möjligt inom svenskämnet, och inte i lika stor utsträckning inom matematikämnet. Sammantaget står adjunkterna för cirka 80 procent av undervisningen inom matematiken, vilket bedömargruppen anser vara problematiskt eftersom studenterna möter få forskande lärare i ämnesdidaktik. Detta skapar i sin tur en osäkerhet kring hur forskningen verkligen kommer studenterna till godo i utbildningen. Ett utvecklingsområde är därför att lärosätet på ett mer systematiskt sätt integrerar matematikdidaktisk forskning i utbildningen, så att studenterna möter aktiva forskare också inom matematikdidaktik.

Majoriteten av de undervisande lärarna har lärarexamen, och det nära samarbetet med lärare från fältet skapar goda förutsättningar för att bygga en professionsinriktad utbildningsmiljö som vilar på beprövad erfarenhet. Försöksverksamheten i övningsskolorna ger studenterna möjlighet att delta i skolans kvalitetsarbete. Lärosätet beskriver i självvärderingen att den professionsinriktade miljön är kopplad till den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Dock framgår det inte tydligt i självvärderingen eller intervjuerna hur VFU-lärare och övriga lärare samverkar för att skapa förutsättningar för en god koppling mellan vetenskaplig kunskap och professionskunskap i utbildningen. Det anser bedömargruppen påverkar utbildningsmiljön negativt. Vid intervjuerna framkom bilden av VFU som något utanför lärarutbildningen och utan tydlig sammanhållning med den högskoleförlagda delen. I försöksverksamheten med övningsskolor samarbetar lärosätet med skolorna för att ge studenterna förutsättningar att knyta sina examensarbeten till skolornas interna ämnesdidaktiska utvecklingsarbeten. Det ser bedömargruppen som en möjlighet för lärosätet att bättre integrera VFU i de högskoleförlagda delarna av utbildningen.

Utifrån det sammantagna underlaget anser bedömargruppen att den vetenskapliga och professionsinriktade utbildningsmiljön är tillfredsställande, men att det finns utvecklingsområden i fråga om hur forskningen kommer studenterna till godo. Detta gäller framför allt inom matematikdidaktiken. Det finns också utvecklingsområden i hur utbildningens högskoleförlagda och verksamhetsförlagda delar samverkar. Att lärosätet inrättat programsamordnare verkar lovande för att hanterasamordningen mellan högskoleförlagda ämnes- och ämnesdidaktiska kurser samt VFU.

Förutsättningar

Tillfredsställande

Bedömningsområdet Förutsättningar bedöms sammantaget vara tillfredsställande. Antalet lärare är adekvat och står i proportion till utbildningens volym. Det saknas dock specialpedagogisk kompetens och vetenskaplig kompetens inom matematik och matematikdidaktik, där en mycket stor del av undervisningen bedrivs av adjunkter och bara en mindre del bedrivs av lektorer. Det finns ett behov av att ytterligare samordna lärarinsatserna mellan ämne, ämnesdidaktik och den utbildningsvetenskapliga kärnan för att skapa en tydligare struktur i utbildningen. Den professionsrelaterade kompetensen är god. En positiv aspekt är de kontinuerliga seminarier som genomförs tillsammans med lärosätets och övningsskolornas lärare, vilket kan stärka den professionsrelaterade kompetensen. Här spelar programsamordnaren en viktig roll.

Inom utbildningsmiljön finns flera forskare vars forskning relaterar till utbildningens mål och inriktning. Det finns en adekvat vetenskaplig miljö vid lärosätet och miljön är relevant för utbildningen. Goda exempel är att lärosätet har avsatt särskilda medel för lärare att genomföra forskningsprojekt inom den egna undervisningen och det finns också särskilda medel för adjunkter och seniora forskare för att de ska kunna delta i gemensamma forskningsprojekt. Majoriteten av de undervisande lärarna lärarexamen, och det nära samarbetet med lärare från fältet skapar goda förutsättningar för att bygga en professionsinriktad utbildningsmiljö som vilar på beprövad erfarenhet.

Ett angeläget utvecklingsområde för lärosätet är dock att öka andelen aktiva forskare i utbildningen, särskilt inom matematik och matematikdidaktik. Ett annat utvecklingsområde är att stärka samverkan mellan utbildningens högskoleförlagda och verksamhetsförlagda delar.