Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör inte genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer inte genom examination, att studenten när examen utfärdas visar sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen.

Det framgår av självvärderingen att studenterna möter aktuell forskning i svenska och svenskdidaktik. Detta sker genom att flera av de lärare som undervisar i svenskkurserna har disputerat i och forskat med specialisering mot frågor om språkutveckling, litteratur- och mediereception, digitalisering, svenska som andraspråk samt barns möten med och produktion av muntliga och skriftliga texter.

Ett kunskapsområde som däremot inte berörs uttryckligen är förskoleklassen. Förskoleklass är ett specifikt kompetensområde för inriktningen, har ett eget kapitel i läroplanen och har också en annorlunda pedagogisk grund i vissa avseenden. I självvärderingen nämner lärosätet att ett av programrådets utskott har genomfört en granskning som innebar att man 2016 kvalitetssäkrade förskoleklassen med progression och konstruktiv länkning. Dock framgår det inte vad detta konkret innebär. Förskoleklassen berörs inte heller i självvärderingen i övrigt. I intervjuerna framkom att förskoleklassen har varit ett utvecklingsområde för några år sedan, och att man då granskade alla kurser för att hitta områden där förskoleklassen kunde vävas in i utbildningen. Bedömargruppen ser det dock inte som säkerställt utifrån intervjuerna och självvärderingen att alla studenter får tillräcklig kunskap om förskoleklassens kompetensområde och dess särskilda förutsättningar. Studenterna ska göra två veckors praktik i förskoleklass, men det är inte tydligt om alla studenter verkligen gör detta, eller om VFU-läraren har rätt kompetens att säkerställa detta.

Lärosätet arbetar med ett verklighetsbaserat lärande där studenterna först samlar empiri från partnerskolan för att sedan bearbeta den utifrån olika teoretiska perspektiv. Vidare finns bra strukturer som knyter samman forskningsområden med verklighetsbaserade kunskaper som krävs i yrkeslivet för att kunna stödja och stimulera elevers utveckling. Som muntlig examination gör studenterna en gestaltning och presentation av texter för barn, och inom ämnesdidaktiken genomförs en examination där studenterna presenterar ett tematiskt undervisningsförlopp med olika språkliga mål. Det framgår inte tillräckligt tydligt av självvärderingen eller intervjuerna vilka forskningsartiklar eller avhandlingar studenterna läser eller hur dessa bidrar till att utveckla de kunskaper som studenterna behöver för sin framtida yrkesutövning. Dessutom säkerställer inte utbildningen hur studenterna utvecklar kunskap om utvecklingsarbete. Utifrån självvärderingen och intervjuerna tolkar bedömargruppen diskrepansen mellan utbildningens upplägg och studenternas förmåga att tillgodogöra sig detta som en möjlig klyfta mellan teori och praktik. Forskning och praktiskt handlande kopplas inte samman på ett sådant sätt att det utgör en helhet för studenterna och så att de förstår forskningens roll i förhållande till praktiken.

Bedömargruppens granskning av självständiga arbeten visar att fem av nio arbeten har ifrågasatt kvalitet inom detta mål. Bristerna gäller främst två områden i förhållande till forskningsbakgrunden. Det första området är att studenterna i fråga inte har använt sig av aktuell forskning eller av forskningslitteratur överhuvudtaget, utan främst utredningar och läroböcker. Det andra området är att studenterna i och för sig använder aktuell forskningslitteratur men inte motiverar sitt urval och vad som har valts bort. Det gör att det blir svårt att tolka resultatens relevans för kunskapsutvecklingen.

Utbildningen möjliggör inte genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer inte genom examination, att studenten när examen utfärdas visar kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen.

Det framgår av självvärderingen och intervjuerna att studenterna främst möter vetenskapsteori och forskningsmetodik i anslutning till examensarbetet, men även i en kurs inom den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK). Kursen Forskning, utveckling och utvärdering förbereder studenterna för examensarbetet. I denna kurs finns lärandemål kopplade till att studenterna utvecklar kunskaper om vetenskapsteori och forskningsmetodik. Under kursen vidareutvecklar studenterna sitt vetenskapliga, kritiska förhållningssätt och fördjupar sin kompetens inom forskningsmetodik och vetenskapligt arbete. Kursen examineras muntligt och skriftligt.

Trots att studenterna möter olika kursmoment i vetenskapsteori samt kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder visar de självständiga arbetena att studenterna inte kan tillgodogöra sig innehållet tillräckligt. En individuell skriftlig tentamen examinerar begreppsförståelse och kunskap inom vetenskapsteori och metodologi. Bedömargruppen anser detta vara begränsande då målet även handlar om att kunna använda vetenskapsteori i ett forskningssammanhang i relation till syfte och forskningsfråga/or. Lärosätet lyfter själva att kvantitativa metoder är ett mindre tillgodosett område som därför är under utveckling i ett nytt kursupplägg. I det nya kursupplägget ska även vetenskapsteori förstärkas.

Relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet framstår generellt som ett område som bör utvecklas ytterligare inom utbildningen. Utifrån det samlade underlaget menar bedömargruppen att kopplingen mellan de teoretiska och de praktiska momenten i utbildningen upplevs som svag. Ett gott exempel som bedömargruppen ändå vill lyfta är de videobaserade undervisningsmoment som studenterna genomför, och där de analyserar inspelat material i relation till kursens lärandemål tillsammans med lärare och kurskamrater. Materialet används också i examinationen. Bedömargruppen ser detta som ett sätt att stärka studenternas kunskap om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet samt om dess betydelse för yrket.

För detta mål har åtta av nio självständiga arbeten ifrågasatt kvalitet. Detta problem speglar de brister som bedömargruppen har lyft tidigare och som även framkommer i intervjuerna och självvärderingen, det vill säga att studenterna hamnar långt bort från den yrkesvardag som utbildningen avser att bereda dem inför. Framför allt är eleverna i skolan bara synliga i mycket liten utsträckning i de upplägg som lärosätet beskriver. Samma sak gäller för den beprövade erfarenheten. Bristerna i de självständiga arbetena gäller brister i metodisk förståelse, bristande metodkunskap, bristande motivering för metodval och brister i det vetenskapliga förhållningssättet. Flera av arbetena presenterar också olika teoretiska perspektiv, exempelvis ett sociokulturellt eller konstruktivistiskt perspektiv, utan att dessa tillämpas alls i den efterföljande analysen och diskussionen.

Bedömargruppens bedömning utifrån underlagen är att studenterna inte i tillräcklig grad möter vetenskapliga metoder och ett vetenskapligt förhållningssätt genom utbildningen som helhet. Detta sker i stället främst mot slutet av utbildningen, i specifika metodkurser som framför allt är kopplade till det självständiga arbetet. Bedömargruppens rekommendation är att studenterna mer successivt tränas i vetenskapliga metoder och i vetenskapligt och kritiskt förhållningssätt i sina ämnes- och ämnesdidaktiska studier och därigenom får möjlighet att utveckla ett professionellt förhållningssätt till det kommande yrket.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör inte genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer inte genom examination, att studenten när examen utfärdas visar fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet.

Utbildningen synliggör noggrant forskningsperspektivet och betonar det akademiska arbetssättet tydligt. Bedömargruppen anser dock inte att det är tydligt utifrån självvärderingen och intervjuerna hur verksamheten som sådan är involverad i måluppfyllelsen. Studenternas egna praktisk-pedagogiska erfarenheter och analysen av dessa för stå tillbaka för det teoretiska, vetenskapliga förhållningssättet. Lärosätet har dock en systematik i utbildningen som bygger på progression där studenterna ställs inför allt större utmaningar under kursens gång.

Det finns en tydlig koppling till aktuell forskning som studenterna får möjlighet att reflektera över, diskutera och fördjupa sig i. Det är positivt att godkänt betyg i det självständiga arbetet kräver att studenterna gör en konsekvensbeskrivning av hur undersökningens eller granskningens resultat påverkar den lokala skolnivån. I det första självständiga arbetet gör studenterna en kunskapsöversikt på ett valt ämnesdidaktiskt område och diskuterar professionens relevans. Enligt lärosätets redogörelse prövar detta studenternas förmåga till kritisk granskning och förmåga att reflektera över egna och andras erfarenheter samt över relevanta forskningsresultat.

Uppgiften med en studentproducerad film som visar betydelsen av olika teoretiska utgångspunkter i utformningen av undervisning har en intressant redovisningsform, men det framgår inte hur examinationen prövar studenternas fördjupade förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt över relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och till yrkesområdets kunskapsutveckling. Detta prövas dock i det första självständiga arbetet och i examensarbetet, som studenterna skriver utifrån ett ämnesval som ansluter till fördjupningsämnena.

Urvalet av de självständiga arbetena visar att fem av nio arbeten har ifrågasatt kvalitet när det gäller måluppfyllelsen av examensmålet. Bristerna gäller brister i analys och diskussion av resultaten i förhållande till tidigare forskning. Några av analyserna tillför mycket lite utöver en ren redovisning och brister därmed i kritiskt och problematiserande förhållningssätt. I vissa arbeten finns också inslag av värdering och normativitet snarare än kritisk och självständig analys. Bedömargruppen ser att även detta är relaterat till vad bedömargruppen uppfattar som brister i tydlig koppling mellan teori och praktik, möjligen främst i ämnena.

Utbildningen möjliggör inte genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer inte genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt.

Ämnesdidaktiken beskrivs mycket kortfattat i självvärderingen och det framgår inte av det samlade underlaget hur ämnesdidaktiken kopplas till ämne, verksamhetsförlagd utbildning (VFU) och den utbildningsvetenskapliga kärnan. Lärosätet anger att det är VFU-lärarna som ska "följa upp och stödja studenten i att utveckla sina insikter om lärandeteoriers relevans för den egna undervisningen". Bedömargruppen anser att detta är problematiskt eftersom det vid intervjuerna framkom att VFU-handledarna inte alltid har rätt ämneskompetens. Dessutom är kopplingen svag mellan de verksamhetsförlagda momenten och de högskoleförlagda kurserna. Det samlade underlaget inklusive intervjuerna visar på en svaghet i hur ämnesdidaktiken integreras i utbildningens olika delar. Det finns också en svaghet i hur den ämnesdidaktiska forskningsanknytningen säkras i ämnesstudierna. Ett gott exempel är dock kravet på inkludering i klassrummet, där studenterna ska beskriva hur undervisningen är upplagd för elever med särskilda behov eller för elever som lär på ett annat modersmål än sitt förstaspråk. Ytterligare en positiv aspekt som bedömargruppen vill lyfta fram är att handledarna har ett ansvar att tillsammans med VFU-lärarna lägga upp kursen utifrån studenternas starka och svaga sidor, utifrån kursens lärandemål och utifrån tidigare erfarenheter.

Lärosätet beskriver att tillämpningen av didaktiken och ämnesdidaktiken till stor del är förlagd till VFU, där studenterna får använda de ämnes- och ämnesdidaktiska kunskaper som de har uppnått i de högskoleförlagda kurserna. Den undervisning som studenterna bedriver på sina VFU-platser diskuteras och bedöms i första hand av respektive handledare och VFU-lärare i trepartssamtal. Det förekommer även ett avslutande kollegialt samtal som avslutande examination. I det samlade underlaget noterar bedömargruppen ett avstånd mellan den ambitiösa progressionsmatris som lärosätet beskriver i ramverket och kopplingen till ämne respektive ämnesdidaktik. Planering av undervisning och lärande sker inom ramen för de teoretiska kurserna där studenterna utformar lektionssekvenser enskilt eller i grupp med olika teman. Här ska studenterna kritiskt granska och göra ställningstaganden om val av litteratur och innehåll samt ta hänsyn till elevers olika förutsättningar. Studenterna ska också göra teoretiska och didaktiska kopplingar. Bedömargruppen betonar vikten av att knyta motsvarande aktiviteter till VFU och ser detta som ett utvecklingsområde för lärosätet.

Det samlade underlaget visar på brister i hur utbildningen integrerar ämneskurser, ämnesdidaktik och VFU. Det visar också på brister i hur utbildningen examinerar förmågan att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom de olika ämnena. I intervjuerna framkom att trepartssamtalet inte alltid fungerar tillfredsställande och att examinationen är otydlig när det gäller studenternas förmåga att tillämpa den didaktik, ämnesdidaktik och metodik som yrket kräver. Mot bakgrund av detta anser bedömargruppen att lärosätet inte möjliggör och inte säkerställer att studenterna uppnår målet.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling.

Den övergripande bedömningen är att lärosätet har en god verksamhet i syfte att ge studenterna verktyg att planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisningen. Det finns dock utvecklingspotential i hur detta kopplas till yrkespraktiken.

Ett gott exempel är den tredje kursen inom den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK), som lägger särskilt fokus på elever i behov av särskilt stöd. Det framkommer också att studenterna i denna kurs utvecklar sin insikt om samspelet mellan lärandepraktiker, lärares förhållningssätt och individens utveckling och lärande. Andra goda exempel på hur målet uppfylls framkommer i beskrivningen av kursen Svenska och lärande, där man belyser den beprövade erfarenheten genom att en yrkesverksam lärare medverkar och delger sina erfarenheter och sätt att dokumentera. Detta görs i syfte att ge studenterna stöd att analysera, utvärdera och utveckla dokumentationspraktiker. Lärosätet uttrycker dock inte den kollegiala processen kopplat till detta examensmål.

Lärosätet ger goda exempel på uppgifter som utvecklar bedömningsförmågan i svenska, till exempel analyserar studenterna autentiska elevtexter och läraromdömen kopplade till vetenskapliga och ämnesrelevanta perspektiv. Den UVK-kurs som fokuserar på specialpedagogik och bedömning är nära kopplad till ämneskursen i svenska, och lärosätet påvisar också att denna kurs har senarelagts i utbildningen sedan 2016 eftersom man har bedömt att studenterna behöver ha med sig erfarenheter från flera VFU-kurser. Även här framstår VFU-kurserna som relativt självständiga och i viss mån frikopplade från ämneskurserna och UVK. VFU har också egen progressionsbeskrivning, medan fördjupningskurser och UVK är integrerade åtminstone i vissa fall. Dock går det att i figuren över utbildningens olika kurser uppfatta det som om VFU-kurserna hela tiden ligger parallellt med ämneskurserna och UVK.

Av självvärderingen och intervjuerna framgår att det finns ett avstånd mellan de högskoleförlagda och verksamhetsförlagda kurserna. Bedömargruppen ser det som eftersträvansvärt att införa mer praktiska moment i de teoretiska kurserna, och att skapa en närmare samverkan mellan lärarna inom VFU, UVK och ämnena. Denna samverkan framstår som bristfällig utifrån underlaget. Mot bakgrund av detta uppmanar bedömargruppen lärosätet att överväga hur man kan utveckla förbindelserna mellan teori och praktik så att inte studenterna upplever dem som två skilda spår. Detta har betydelse för studenternas förmåga att utveckla ett djupare professionellt kunnande. Bedömargruppen menar utifrån det samlade underlaget att målet är uppfyllt men att det finns utvecklingsområden när det gäller det kollegiala lärandet samt kopplingen mellan VFU, ämneskurserna och UVK.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling.

Bedömargruppen anser att ovanstående mål är väl beskrivet och att det behandlas ingående i en rad kurser och ur en rad olika aspekter, i såväl ämneskurser som inom den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK) och inom den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Värdegrundsfrågor och barnkonventionen behandlas uttryckligen, och praktiska frågor som kränkningar och mobbning tas upp i VFU-kurserna. I svenska behandlas mänskliga rättigheter och hållbar utveckling ur flera perspektiv. Studier om demokrati och hållbar utveckling ingår också i den obligatoriska kursen Samhällsorientering och lärande: Människans levnadsvillkor i tid och rum. Som teoretisk bas använder utbildningen "critical literacy". Studenterna tar del av forskning utifrån detta begrepp och möter undervisningsexempel som handlar om rättvisefrågor som synliggör jämställdhet och medborgerlig bildning. Lärosätet anger dock inte hur studenterna knyter an dessa kunskaper till övriga kunskaper i utbildningen.

Lärarutbildningens två lokala mål rör interkulturalitet och andraspråksperspektiv. Dessa mål behandlas ur olika synvinklar och i flera olika kurser, till exempel genom frågor som rör såväl etik som klass, genus och etnicitet. Ett gott exempel är arbetet med den första UVK-kursen, Pedagogiskt ledarskap, sociala relationer och konflikthantering, där studenternas värderingsförmåga examineras i en skriftlig analys av en film som visar en autentisk klassrumssituation. I flertalet av kurserna får studenterna granska språkliga och kulturella perspektiv samt analysera och granska läromedel och andra texter som barn kan tänkas möta. Det ser bedömargruppen som positivt. Det är inte tydligt hur uppgiften förhåller sig till den utveckling inom läromedel som har skett de senaste åren. Bedömargruppen anser det också vara oklart hur utbildningen bedömer studenternas kunskaper i att göra bedömningar i det pedagogiska arbetet utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter. Det framgick av intervjuerna att denna bedömning vilar på att VFU-lärarna tar upp frågan i trepartssamtalet. Detta behöver därför bli tydligare.

Sammantaget ser bedömargruppen att målet uppfylls, men att lärosätet bör tydliggöra hur de bedömer studenternas kunskap i att göra bedömningar utifrån vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter i det pedagogiska arbetet. Arbetet med hållbar utveckling behöver också synliggöras mer i utbildningen.

Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Jämställdhetsperspektivet är synligt både på en övergripande nivå och specifikt för lärarutbildningen. I självvärderingen beskriver lärosätet att perspektivet också framkommer på kursnivå. Det finns några exempel på hur kurserna tar upp jämställdhetsperspektivet, men dessa är relativt vagt formulerade. Jämställdhet och genusfrågor tas upp som en integrerad del av samtliga typer av kurser, det vill säga i fördjupningsämnet, i den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU), samt i den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK). Utgångspunkten är att jämställdhets- och genusfrågor ska tas upp på ett sådant sätt att studenterna successivt utvecklar dessa perspektiv som analysredskap. Frågor om maktordningar, könsstereotyper och genus behandlas inom utbildningens ämnesområden i ämnesstudierna, i de ämnesdidaktiska studierna och i UVK-kurserna. Lärosätet anger att det inte finns någon utvecklad systematik för att följa upp jämställdhetsfrågor som är relevanta för utbildningen. En arbetsgrupp, där en representant för studentkåren ingår, har tagit fram en handlingsplan som ska ligga till grund för programnämndens fortsatta arbete med att utveckla utbildningen ur ett jämställdhetsperspektiv.

Bedömargruppen anser att det är otydligt hur utbildningen följer upp och bedömer studenternas förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten under VFU. Bara för att studenterna får studera i en jämställd miljö betyder det inte att de senare kan förankra ett jämställdhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten, det vill säga utveckla en förmåga att använda genusperspektiv. Därför ser bedömargruppen ett utvecklingsområde i att lärosätet tydligare förankrar ett jämställdhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Den övergripande bedömningen är att det finns en fungerande systematik i lärosätets kvalitetsarbete för att följa upp och definiera brister i utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination. Det framgår däremot inte av underlaget hur uppföljningens resultat omsätts i åtgärder för kvalitetsutveckling vid behov. Det framgår inte heller hur återkoppling sker till relevanta intressenter. Detta behöver förtydligas i utbildningen eftersom strukturen i nuläget bara är teoretisk och inte har prövats praktiskt ännu.

Uppföljning och kvalitetssäkring genomförs på olika nivåer på ett systematiskt sätt. Det finns dock ytterligare förbättringar och förtydliganden planerade från och med höstterminen 2018. Dessa innehåller heltäckande, skriftligt dokumenterade redogörelser av styrkor, brister och utvecklingsområden inom en rad olika områden som har betydelse för utbildningen och kvalitetsarbetet. Redogörelsen ska utmynna i en handlingsplan för 2019, och kommer sedan att uppdateras årligen. Lärosätet genomför även olika former av dialoger på olika nivåer och i flera organ. Sammantaget ger redogörelsen en genomtänkt och gedigen bild av hur kvalitetsarbetet genomförs.

Den programspecifika uppföljningen utgår bland annat från ett permanent utskott som är kopplat till programrådet. Utskottet arbetar med att säkerställa att examensmålen täcks i fråga om progression i kurserna. Här används målmatriser och progressionsöversikter som instrument för att kvalitetssäkra konstruktiv länkning och progression. En handlingsplan upprättas löpande utifrån definierade behov samt utifrån rekommendationer från programrådet. Dock är det oklart hur utvärderingarnas och uppföljningarnas resultat kommuniceras och återkopplas till studenter och lärare i den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU).

Lärosätet verkar för att studenten genomför utbildningen inom planerad studietid.

Genomströmningen analyseras av programrådet varje år. Lärosätet beskriver den som god och som något högre än riksgenomsnittet. De flesta avbrott sker under första året och kvarvaron under år två är något högre än riksgenomsnittet. Lärosätet har vidtagit åtgärder för att minska de tidiga avhoppen. Det har man gjort dels i den första kursen i den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU), dels i de tidiga teoretiska kurser som studenterna upplever som särskilt svåra. Ett ramverk för VFU ger formativ bedömning, till exempel i trepartssamtalet. Lärosätet arbetar med att förhindra avhopp genom konkreta åtgärder där bland annat erfarna studenter fungerar som mentorer i svåra kurser. Studenterna får också stöd från biblioteket när det gäller informationssökning och databaser. Dessutom finns en skrivarverkstad och stöd för studenter med särskilda behov. Lärosätet har även tagit fram en handlingsplan som visar var ansvaret ligger på olika nivåer, vilket bedömargruppen anser vara positivt.

Lärosätet erbjuder ett telefonsamtal till de studenter som har hoppat av. Detta gör man för att kunna utveckla utbildningen och förhindra fler avhopp. För de studenter som därefter väljer att gå kvar finns fortsatt stöd att få. Sammantaget bedöms åtgärderna för uppföljning vara relevanta och tillfredsställande. Dock är återkopplingen av resultat mindre tydlig, och bedömargruppen menar att detta är något som lärosätet kan utveckla vidare.

Utformning, genomförande och resultat

Inte tillfredsställande

Inom kunskapsformen Kunskap och förståelse visar underlagen att utbildningen inte möjliggör och säkerställer studenternas ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. Bristerna avser avsaknad av aktuell forskning eller av forskningslitteratur och/eller avsaknad av motivering. Vidare framstår examinationerna på utbildningen som knutna till teoretiska ämneskunskaper och lärandeteorier i första hand, och i mindre grad till didaktik, ämnesdidaktik och ämnesmetodik. Forskning och praktiskt handlande kopplas inte samman på ett sådant sätt att det utgör en helhet för studenterna och så att de förstår forskningens roll i förhållande till praktiken. Utbildningen säkerställer heller inte att alla studenter får tillräcklig kunskap om förskoleklassens kompetensområde och dess särskilda förutsättningar. Utbildningen säkerställer inte att studenterna uppnår kunskaper inom vetenskapsteori och metod. Kopplingen mellan de teoretiska och de praktiska momenten i utbildningen upplevs som svag. Urvalet av självständiga arbeten visar på allvarliga brister avseende metodisk förståelse, metodkunskap, motivering för metodval och brister i det vetenskapliga förhållningssättet. Bedömargruppens rekommendation är att studenterna mer successivt tränas i vetenskapliga metoder och i vetenskapligt och kritiskt förhållningssätt i sina ämnesstudier, och därigenom får möjlighet att utveckla ett professionellt förhållningssätt till det kommande yrket.

Inom kunskapsformen Färdighet och förmåga visar underlagen på bristande måluppfyllelse. Utbildningen möjliggör och säkerställer inte att studenterna erhåller en fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat. Studenternas egna praktisk-pedagogiska erfarenheter och analysen av dessa för stå tillbaka för det teoretiska, vetenskapliga förhållningssättet. Examinationen är otydlig. Urvalet av självständiga arbeten visar på allvarliga brister i analys och diskussion av resultaten i förhållande till tidigare forskning. Vidare visar underlagen att målet avseende didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik inte är uppfyllt. De samlade underlaget visar på brister i hur utbildningen integrerar ämneskurser, ämnesdidaktik och VFU. Det visar också på brister i hur utbildningen examinerar förmågan att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom de olika ämnena. Målet avseende visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning är uppfyllt. Det framgår av underlagen att det finns ett avstånd mellan de högskoleförlagda och verksamhetsförlagda kurserna. Bedömargruppen ser det som eftersträvansvärt att införa mer praktiska moment i de teoretiska kurserna, och att skapa en närmare samverkan mellan lärarna inom VFU, UVK och ämnena.

Inom kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt bedöms målet som uppfyllt. Målet behandlas ingående och frågor som rör såväl etik som klass, genus och etnicitet lyfts fram i flera olika kurser och moment. Ett utvecklingsområde är att lärosätet behöver tydliggöra hur de bedömer studenternas kunskap i att göra bedömningar utifrån vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter i det pedagogiska arbetet. Arbetet med hållbar utveckling behöver också synliggöras mer i utbildningen.

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas i utbildningen och underlagen gör det troligt att jämställdhetsmålet är uppfyllt. Det är otydligt hur utbildningen följer upp och bedömer studenternas förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten under VFU. Därför ser bedömargruppen ett utvecklingsområde i att lärosätet tydligare förankrar ett jämställdhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten.

Det finns en fungerande systematik i lärosätets kvalitetsarbete för att följa upp och definiera brister i utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination. Det framgår däremot inte av underlaget hur uppföljningens resultat omsätts i åtgärder för kvalitetsutveckling vid behov eller hur återkoppling sker till relevanta intressenter. Detta behöver förtydligas i utbildningen eftersom strukturen i nuläget bara är teoretisk och inte har prövats praktiskt ännu. Lärosätet verkar för att studenterna genomför utbildningen i tid. Dock är återkopplingen av resultat mindre tydlig, och bedömargruppen menar att detta är något som lärosätet kan utveckla vidare.