Personal

Antalet lärare och deras sammantagna vetenskapliga, professionsrelaterade och pedagogiska kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande.

Det framkommer av såväl självvärderingen som intervjuerna att bemanning är en särskild utmaning för lärosätet. I intervjuerna framhöll lärosätet att kollegiearbetet är aktivt och att det finns en vana att ta tillvara på lärosätets samlade kompetens och resurser. Det sker bland annat genom samarbete med humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen, men också genom samverkan med aktörer utanför lärosätet. Bedömargruppen konstaterar att tillgången till pedagogisk och professionsrelaterad kompetens är adekvat, men att tillgången till vetenskaplig kompetens är betydligt mer utmanande och sårbar. Detta gäller både inom svenska och matematik samt relaterad ämnesdidaktisk forskning. Lärartabellen tar upp 30 personer, varav 16 är disputerade. Av de lärare som är verksamma inom svenska är en disputerad i litteraturvetenskap, en är disputerad i pedagogik och fyra är adjunkter. Av de fyra adjunkterna är en doktorand inom läs- och skriv områden från och med höstterminen 2018 och en har magisterexamen i aktionslärande. Inom matematiken undervisar en doktor i matematikens didaktik och tre adjunkter. Av dessa adjunkter är en licentiand i naturvetenskapens didaktik, en är licentiand i pedagogiskt arbete och en har magisterexamen i didaktik.

Inom den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK) finns det en större tillgång till vetenskaplig kompetens, men det är viktigt att notera att en stor del av undervisningen bedrivs av icke-disputerad personal. Av de 17 personer som undervisar inom UVK är 6 disputerade. Två är doktorander, en har licentiatexamen och två har magisterexamen. Lärosätet har gjort försök till externa nyrekryteringar, exempelvis genom en tjänst med inriktning mot elevers läs- och skrivutveckling där det i nuläget saknas disputerad personal. Eftersom det har varit svårt att tillsätta tjänsten har lärosätet i stället tagit initiativ till att forskarutbilda egen personal, och hösten 2018 tillsatte man en doktorandtjänst inom området. Liknande satsningar inom andra ämnen har fallit väl ut tidigare, vilket innebär att man i dag har god kompetens inom området naturvetenskapens didaktik. Det framkom av intervjuerna att lärosätet är medvetna om utmaningarna inom vetenskaplig kompetens och om att man behöver vidta fortsatta åtgärder av olika slag. För att stärka det vetenskapliga arbetet har lärosätet från och med hösten 2018 rekryterat två gästprofessorer, och man har också avsatt medel för att kunna anställa en professor och en biträdande lektor med inriktning mot digitalt lärande.

Bedömargruppen drar slutsatsen att den sammantagna kompetensen är adekvat och står i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande. Bedömningen görs mot bakgrund av att lärosätet har vidtagit olika åtgärder och att lärosätet är medvetna om fortsatta behov för att säkerställa kompetensen på lång sikt. Dock ser bedömargruppen det som ytterst angeläget att lärosätet fortsätter med satsningar för att långsiktigt säkra tillgången till vetenskaplig kompetens.

En styrka i utbildningen är att det bedrivs ett aktivt arbete runt den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) och övningsskolorna. Det är också en styrka att en stor del av VFU-handledarna har genomgått handledarutbildning. Det är lovvärt att lärosätet strävar efter att bygga en sammanhållen lärarutbildning där de högskoleförlagda och verksamhetsförlagda delarna integreras i och tillför olika kvaliteter till den samlade vetenskapliga, professionsrelaterade och pedagogiska kompetensen. Det är även en styrka att det pågår ett medvetet kompetensförsörjningsarbete, men de utmaningar som beskrivs ovan behöver fortsatt hanteras. En viktig fråga i sammanhanget är lärosätets möjlighet att rekrytera doktorander. Bedömargruppen menar att rekryteringen skulle kunna öka för att bidra till förstärkningen av vetenskaplig kompetens både i det långa och i det korta perspektivet. I avsaknad av egen forskarutbildning sker samarbeten med andra lärosäten inom det pedagogiska kunskapsområdet.

Utbildningsmiljö

Det finns en för utbildningen vetenskaplig och professionsinriktad miljö och verksamheten beskrivs så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning.

Vid lärosätet finns en relativt nystartad tvärvetenskaplig forskningsmiljö med fokus på utbildningsvetenskap i vid mening. Det finns också flera mindre forskargrupper. I intervjuerna framhöll lärosätet att det är en styrka att kunna söka medel internt samt att kunna arbeta ämnesövergripande och tvärvetenskapligt. Lärosätet konstaterade dock också att det finns ett behov av externa samarbeten för att kunna upprätthålla och utveckla inomdisciplinära forskningsinriktningar. I självvärderingen beskriver lärosätet en satsning för att adjunkter ska kunna delta i befintliga forskningsprojekt inom forskningsmiljön. Lärosätet uppger att satsningen har bidragit till olika projekt som bidrar till utbildningen.

I självvärderingen ger lärosätet också exempel på hur studenterna får ta del av forskning. Ett exempel är att studenterna när de läser matematik möter aktiva forskare. Aktuella forskningsprojekt, som drivs i samarbete med Nationellt centrum för matematikutbildning och forskningskonsortiet Gothenburg AMBLE, relateras till undervisning i årskurs 4-6. Exempelvis utgår undervisningen om bråk från en licentiatuppsats om progression i bråkundervisningen i för- och grundskola. Ett annat exempel handlar om kvaliteten på handledningen inom den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU), där man prövar ett nytt digitalt redskap för att underlätta interaktiv observation av undervisning. Genom att exempelvis filma, ta kort och kommentera kan handledningen visuellt kopplas till studenternas didaktiska val. I såväl självvärderingen som i intervjuerna framhåller lärosätet att den satsning på lärande i det digitaliserade samhället som startade 2016 har genererat olika aktiviteter. Exempel på aktiviteter är etablerandet av Digitalt laborativt centrum (DLC), fristående kurser om digitalt lärande och olika forskningsprojekt.

Av studentintervjuerna framgick att studenterna huvudsakligen upplever att de möter forskning genom litteraturen, men även delvis genom den forskning som de undervisande lärarna bedriver. Det senare har särskilt varit tydligt inom naturvetenskapliga ämnen, men delvis också i matematik och under några kurser inom den utbildningsvetenskapliga kärnan. Bedömargruppen uppfattar lärosätets arbete med den vetenskapliga miljön som lovvärt och relevant för utbildningen och studenterna, men vill samtidigt framhålla att det i nuläget finns en stark begränsning med få seniora forskare som dessutom är begränsade till vissa ämnen. Ett fortsatt arbete behöver ske för att lärosätet ska kunna utveckla livaktig och hållbar forskning. Av den personal som listas i lärartabellerna är bara två professorer, båda i naturvetenskapens didaktik. Det finns också två docenter, en i historia och en i utbildningsvetenskap. I utvecklingsbehoven ingår därför även att fortsätta arbetet för att på olika sätt få fler doktorander, vilket är viktigt för att långsiktigt kunna bygga forskning, för att rekrytera och för att möjliggöra fortsatt karriärutveckling för redan disputerad personal. Arbetet med att utveckla utbildningens vetenskapliga progression verkar vara adekvat, men det behöver ställas i relation till de svårigheter som bedömargruppen har uppmärksammat och som lärosätet redovisar i självvärderingen.

Förutsättningar

Tillfredsställande

Den sammanvägda bedömningen av bedömningsområdet Förutsättningar är att utbildningen arbetar medvetet för att genom bemanning och utbildningsmiljö skapa förutsättningar för en sammanhållen utbildning av god kvalitet. Samtidigt är utbildningen liten till sin volym, vilket kan göra det svårt att upprätthålla en utbildningsmiljö som överskrider de enskilda medarbetarnas kompetens. Bemanningsfrågan är ett sårbart område, både på grund av den begränsade tillgången till vetenskaplig kompetens och på grund av att en stor del av undervisningen i nuläget bärs upp av icke-disputerade.

Bedömargruppen uppfattar att de riktade satsningar som lärosätet har gjort, exempelvis en inrättad doktorandtjänst med inriktning mot elevers läs- och skrivutveckling samt rekrytering av gästprofessorer, är positiva. Samtidigt vill bedömargruppen framhålla vikten av fortsatta satsningar för att säkra tillgången till vetenskaplig kompetens på lång sikt. Det är även en förutsättning för att lärosätet fortsatt ska kunna utveckla såväl bredd som spets i de vetenskapliga och professionsinriktade miljöerna.