Personal

Antalet lärare och deras sammantagna vetenskapliga, professionsrelaterade och pedagogiska kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt.

Lärosätet redovisar i sin självvärdering alla tillsvidareanställda som har mer än 10 procents tjänstgöring i utbildningen. Sammanlagt är det 28 personer. Lärosätet har listat totalt 33 personer, men har då även räknat in 4 personer som undervisar i engelska. Varje år antas cirka 65 studenter till utbildningen och 190 studenter fanns sammanlagt i utbildningen hösten 2017. Ungefär hälften av lärarna är disputerade och övriga är adjunkter. Av adjunkterna är en är doktorand och två licentiater. Sex av adjunkterna har en magisterexamen i pedagogik och en har en masterexamen i didaktik. I lärartabellen finns också en professor i historia, och vid intervjuerna framkom att ytterligare professorer finns med i utbildningen på ett mer övergripande plan. Till exempel deltar de i planeringen av utbildningen och håller storföreläsningar. Vid intervjuerna framkom även att flera lärare inom utbildningen är knutna till lärosätets olika forskargrupper. Lärartabellen anger tre docenter och dessa återfinns inom fysik, växtbiokemi och litteraturvetenskap. Vidare visar lärartabellen att det finns en disputerad didaktiker med inriktning mot matematik. Det framgår också att det finns disputerade lärare inom pedagogik och didaktik.

Den didaktiska och pedagogiska kompetensen bedöms som adekvat för utbildningen. Utifrån uppgifterna i lärartabellen, självvärderingen och under intervjuerna ser bedömargruppen den vetenskapliga kompetensen som adekvat. Det gäller såväl inom ämnena som i den utbildningsvetenskapliga kärnan och inom den verksamhetsförlagda utbildningen. Dock ser bedömargruppen att det kan vara svårt att skapa en kritisk massa av lärare och bedriva forskning med så få lärare inom varje ämne.

Lärosätet redovisar ett förhållandevis stort antal lärare i utbildningen. Vid intervjuerna framkom att det ibland kan vara en nackdel att möta många lärare under en kurs, framför allt om kommunikationen brister lärarna emellan. Bedömargruppen menar att det är viktigt att lärosätet bevakar och upprätthåller kommunikationen mellan utbildningens lärare. I självvärderingen lyfter lärosätet svårigheten med kontinuitet inom den kärna av lärare som undervisar i utbildningen. Lärosätet menar att detta beror på att det är svårt att på förhand veta hur många som får interna eller externa forskningsmedel. Detta är dock en problematik man delar med flera lärosäten i landet.

Det stora flertalet av lärarna har en lärarutbildning som grund. Det kan ses som en styrka inom den professionsrelaterade kompetensen, som bedömargruppen ser som adekvat. Vid nyanställningar erbjuder lärosätet forskande personal 25 procents forskningstid som sedan följs upp efter två år. Därefter finns möjlighet att ta del av den forskningstid som fördelas inom de olika forskningsmiljöerna. Forskningstiden är delvis prestationsbaserad. Samtliga lärare erbjuds kompetensutvecklingstid i tjänsten om maximalt 10 procent. Kompetensutvecklingen följs sedan upp under de årliga medarbetarsamtalen. Bedömargruppen ser detta som positivt för lärargruppens utveckling.

Vid intervjuerna framkom att professorer tar en liten roll i utbildningen, och att deras roll snarare är att kvalitetssäkra utbildningen än att undervisa. Bedömargruppen menar att det är viktigt att studenterna får möjlighet att möta professorer under sin utbildning och ser därför detta som ett utvecklingsområde för lärosätet. Bedömargruppen ser den sammantagna kompetensen som adekvat i förhållande till utbildningens volym. Samtidigt vill bedömargruppen understryka vikten av att stärka kompetensen inom ämnena matematik och svenska, i synnerhet inom läs- och skrivutveckling. På så sätt kan utbildningen behålla en kärna av disputerade lärare i utbildningen och göra den mindre sårbar.

Utbildningsmiljö

Det finns en för utbildningen vetenskaplig och professionsinriktad miljö och verksamheten bedrivs så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning.

Lärosätet anger att lärarutbildningens forskningsbas utgår från två forskningsmiljöer: Praktiknära utbildningsforskning (PUF) och Lärande praktiker i och utanför skolan (LPS). Miljöerna består i sin tur av olika forskargrupper. I självvärderingen konstaterar lärosätet att sambandet mellan forskning och grundlärarutbildningen varierar mellan miljöerna och grupperna. Matematikdidaktikgruppen Matematikdidaktisk forskning (MER) lyfts fram som ett föredöme eftersom gruppen består av såväl professorer som forskare, doktorander och adjunkter. Gruppen samarbetar också med studenter och innehåller representanter från intressenter utanför akademin. Aktionsforskning är central och gruppen arbetar bland annat med att undersöka hur matematikundervisning kan förbättras. Bedömargruppen ser detta som ett exempel på ett gott samarbete mellan forskning och utbildning. Samtidigt redovisar lärosätet få disputerade inom detta område i den bifogade lärartabellen. Eftersom lärosätet bara har redovisat de personer som är involverade i utbildningen på 10 procent eller mer, drar bedömargruppen slutsatsen att flera professorer med koppling till forskningsområdet MER deltar i undervisningen genom storföreläsningar, forskningsanknytningar och övergripande kursplanering, men utan att det syns i lärartabellen.

Lärosätet beskriver olika forskningsgrupper där forskare med undervisning i utbildningen ingår och bedömargruppen ser att det finns forskning med tydlig relevans för utbildningen. Bedömargruppen konstaterar att det är få disputerade lärare inom varje ämne, men att flera av de disputerade återfinns inom de olika forskargrupper som bedriver forskning med bärighet på utbildningen. Vissa studenter får även möjlighet att skriva självständiga arbeten inom olika forskningsprojekt. Bedömargruppen ser detta som ett positivt exempel på samverkan mellan forskning och utbildning, men framhåller samtidigt vikten av att beakta i vilken mån de studenter som inte får denna möjlighet kan få en likvärdig utbildning. I intervjuerna framkom att det finns ett samband mellan forskning och utbildning, särskilt inom matematiken, men att sambandet skulle kunna bli ännu tydligare. Lärosätet uppger själva att det finns vissa svagheter inom detta område och att de ser det som ett område att förstärka.

Självvärderingen innehåller ingen beskrivning av utbildningsmiljön när det gäller professionsinriktning, men det framkom vid intervjuerna att det förekommer en del externa föreläsare med olika professionsbakgrund och vetenskaplig bakgrund. De flesta av lärarna på utbildningen har en lärarutbildning som bas, vilket är positivt för utbildningsmiljön. Adjunkter finns även representerade i forskargrupper. Vid intervjuerna framkom också att lärarutbildningen har en tydligt sammanhållen organisation. Enligt lärosätet är en styrka med detta bland annat att man kan skapa en tvärvetenskaplig grund som ligger i lärarutbildningens kärna och i professionsuppdraget. Bedömargruppen menar att den tvärvetenskapliga grunden är positiv för utbildnings- och forskarmiljön eftersom den möjliggör för olika ämnen och forskare att samverka kring områden som är väsentliga för lärarutbildningen. Samtidigt ser bedömargruppen ett behov av att utveckla och tydliggöra den vetenskapliga och den professionsinriktade utbildningsmiljön, och av att förstärka kopplingen mellan forskning och utbildning så att den kommer studenterna till del inom alla relevanta ämnesområden.

Förutsättningar

Tillfredsställande

Bedömningsområdet Förutsättningar bedöms som tillfredsställande. Ungefär hälften av den personal som arbetar i utbildningen är disputerade och hälften är adjunkter. Majoriteten av de undervisande lärarna har en lärarutbildning, vilket kan ses som en styrka inom den professionsrelaterade kompetensen. Bedömargruppen anser att såväl den vetenskapliga som den professionsrelaterade och den pedagogiska kompetensen är god, men menar att det finns utvecklingsområden inom kompetensförsörjningen i ämnena matematik och svenska. Det gäller särskilt läs- och skrivutveckling.

I fråga om utbildningsmiljön anser bedömargruppen att det finns en vetenskaplig och professionsinriktad miljö och att verksamheten bedrivs med nära koppling mellan forskning och utbildning. Lärosätet beskriver olika forskningsmiljöer som är relevanta för lärarutbildningen. Som ett gott exempel på samverkan mellan utbildning och forskning vill bedömargruppen lyfta möjligheten att skriva självständiga arbeten inom ett forskningsprojekt.

Sambandet mellan forskning och utbildning är framför allt tydligt inom matematiken. Bedömargruppen ser det som ett utvecklingsområde att tydliggöra detta samband inom alla ämnesområden som är relevanta för lärarutbildningen. Lärosätet lyfter även själva detta som ett utvecklingsområde. Ytterligare ett utvecklingsområde för att stärka kopplingen mellan forskning och utbildning är att involvera forskningsmiljöns professorer mer i lärarutbildningen.