Personal

Antalet lärare och deras sammantagna vetenskapliga, professionsrelaterade och pedagogiska kompetens är inte adekvat och står inte i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt.

Graden av vetenskaplig kompetens hos den undervisande personalen bedöms inte vara adekvat, och detta gäller framför allt lärarkompetensen inom ämnesundervisningen. Det framgår av självvärderingen att det har varit en stor utmaning för lärosätet att rekrytera och behålla disputerade ämnesdidaktiker i svenska och matematik. Av lärartabellen framgår att två lektorer är involverade i undervisningen i ämnet matematik, den ena på 18 procent och den andra på 9 procent. I ämnet svenska undervisar två lektorer, den ena på 34 procent och den andra på 8 procent. I ämnet svenska har ingen av lektorerna kompetens inom det litteraturvetenskapliga eller litteraturdidaktiska fältet enligt lärartabellen. Vid intervjuerna framkom att den lektor som arbetar 34 procent i utbildningen har huvudansvar för de självständiga arbetena, vilket alltså innebär att den undervisande lektorskompetensen i ämneskurserna i praktiken blir ännu lägre. Huvuddelen av undervisningen inom ämneskurserna och inom de ämnesdidaktiska kurserna i såväl matematik som svenska genomförs av adjunkter med magisterexamen som högsta akademiska merit.

Av självvärderingen och intervjuerna framgår att lärosätet arbetar aktivt med att rekrytera ämnesdidaktiker i svenska och matematik. Detta sker bland annat genom dialog med Vetenskapsrådet om att anordna forskarutbildning för adjunkter inom landets lärarutbildningar. Lärosätet har också satsat på att erbjuda forskarutbildning för befintlig personal vid lärosätet. Under intervjuerna framkom att det är extra svårt att rekrytera inom litteraturvetenskap och litteraturdidaktik, särskilt eftersom ämnet håller på att monteras ned vid lärosätet.

Trots lärosätets medvetna arbete med att rekrytera vetenskaplig kompetens till ämneskurserna menar bedömargruppen att den vetenskapliga kompetensen inte står i proportion till vare sig utbildningens volym eller dess innehåll. Utbildningen tar in ungefär 50 studenter till inriktningen förskoleklass och årskurs 1-3 varje termin. Undervisning för tidig språk-, läs- och skrivutveckling (inklusive barnlitteratur) samt tidig matematikutveckling får anses vara avgörande för den inriktningen.

Studenterna vid de två inriktningarna förskoleklass och årskurs 1-3 respektive årskurs 4-6 samläser i hög grad, vilket gör att kompetensen i de två inriktningarna behöver beaktas samlat. Även om bedömargruppen räknar in kompetensen vid inriktningen årskurs 4-6 kvarstår dock detta förhållande. Inom svenskämnet tillkommer ytterligare en lektor för årskurs 4-6, som där undervisar 13 procent.

Avsaknaden av lektorskompetens mot litteraturvetenskap eller litteraturdidaktik kvarstår.

Inom matematikämnet är det samma lektorer som undervisar på båda inriktningarna. Totalt undervisar dessa två lektorer 37 respektive 19 procent i de två grundlärarutbildningarna som har ett totalt intag om cirka 100 studenter per termin.

Bedömargruppen ser att lärosätet skulle kunna förstärka den vetenskapliga kompetensen med hjälp av den kompetens som totalt sett finns vid lärosätet. Av självvärderingen framgår att det finns ytterligare kvalificerad kompetens i matematikämnet vid Campus Borlänge. Det framgår också i självvärderingen och intervjuerna att lärosätets vetenskapliga miljö i ämnet svenska är betydligt mer omfattande än vad som syns i bemanningen av ämneskurserna. För svenskämnet visar lärartabellen att det även finns lektorer som har kompetens inom litteraturvetenskap samt i språk- och språkutveckling, men som i dag bara undervisar i den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK).

När det gäller UVK är 51 procent av lärarkåren forskarutbildad i ett område som är relevant för utbildningen. Lärosätet har sedan 2017 examenstillstånd på forskarnivå inom området pedagogiskt arbete, vilket stärker den vetenskapliga kompetensen på lång sikt. För att motverka den kompetensflykt som enligt självvärderingen är påtaglig inom den forskarutbildade personalen har lärosätet också avsatt medel för att nydisputerade lärare ska kunna fortsätta sina akademiska forskarkarriärer inom lärosätet. Nästan hela lärarkåren har tillsvidareanställningar.

Den professionsrelaterade kompetensen bedöms vara adekvat på lång och kort sikt. Av personalen har 75 procent lärarexamen. Det framgår också av självvärderingen att lärosätet arbetar aktivt med att kompetensutveckla nyrekryterad personal. När lärosätet nyrekryterar yrkesverksamma lärare från grundskolan ska de lärare som saknar magisterexamen omgående genomgå en magister- eller masterutbildning. Lärosätet arbetar kontinuerligt med att stärka lärarkårens kompetens inom vissa områden som är särskilt prioriterade för utbildningen. Exempel på sådana områden är bedömning och betygssättning, utvärdering och utvecklingsarbete samt digital och ämnesdidaktisk kompetens. Två goda exempel på medvetet arbete med att stärka den professionsrelaterade kompetensen är knutna till de så kallade partnerskolorna. Här arbetar man med seminarier som är välbesökta av VFU- handledarna. Dessutom arbetar man med att formalisera så kallade parlärarskap mellan partnerskollärare och lärare på campus.

Utbildningsmiljö

Det finns en för utbildningen vetenskaplig och professionsinriktad miljö och verksamheten bedrivs så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning.

Det framkommer i självvärderingen att forskningsprofilen Utbildning och lärande samlar ett sextiotal disputerade forskare och ett tjugotal doktorander. Satsningen på att bygga upp en stark utbildningsvetenskaplig forskningsmiljö har varit framgångsrik. Som ett exempel på detta framhåller lärosätet att man under 2017 fick examenstillstånd på forskarnivå i forskarutbildningsämnet pedagogiskt arbete. Samtliga disputerade inom profilen Utbildning och lärande och de flesta av doktoranderna är också verksamma i lärarutbildningen, vilket bidrar till att skapa ett nära samband mellan forskning och utbildning.

En styrka inom utbildningsmiljön vid lärosätet är den samfinansierade Skolforskningsfonden som stödjer praktiknära forskning på förskolans och skolans arena. Den forskningen är direkt relevant för utbildningens forskningsmiljö. Fonden har hittills finansierat ett tjugotal projekt och har därmed

bidragit till att knyta lärosätets utbildningsvetenskapliga forskning närmare verksamheten. Därigenom har fonden också bidragit till att stärka lärarutbildningarnas kunskapsbas.

Av självvärderingen framgår att den professionsinriktade miljön är stark vid lärosätet. Här finns en väletablerad samverkan med skolhuvudmännen i regionen. Lärosätet har också deltagit i den statliga försöksverksamheten med övningsskolor. Lärosätet genomför kontinuerliga träffar med partnerskolornas ledning och ansvariga för den verksamhetsförlagda utbildningen.

Ett mer nystartat exempel på samverkan med professionen är den arbetsintegrerade lärarutbildning som lärosätet bedriver tillsammans med ett tiotal skolhuvudmän. Denna utbildningsform erbjuds i dagsläget bara för inriktningen årskurs 4-6 med tillvalet naturorienterande ämnen och teknik, men bedömargruppen menar att verksamheten ändå är en viktig del av den starka professionsinriktade miljön även för inriktningen förskoleklass och årskurs 1-3.

Utbildningen bedrivs sedan 2015 som campusutbildning med möjlighet för studenterna att välja nätbaserade undervisningsformer under delar av utbildningen. I intervjuerna med såväl lärare som ledning framkom att man inte vill skilja på de grupper av studenter som läser med nätbaserad respektive campusbaserad undervisning. Det framkom också att studenterna har möjlighet att växla mellan de två undervisningsformerna. I studentintervjuerna framkom att de studenter som har valt att läsa utbildningen på campus önskade mer campusförlagd undervisning för att få en högre kvalitet i sin utbildning. Andelen campusförlagda moment för studenterna framstod i intervjuerna som låg, vilket tyder på att den campusförlagda utbildningen har organiserats i relation till den nätbaserade.

Det uppfattade flera av studenterna som problematiskt.

Bedömargruppen ser en svaghet i den vetenskapliga miljön för de studenter som väljer nätbaserade undervisningsformer. För att alla studenter ska få kontinuerlig tillgång till den vetenskapliga och professionsinriktade miljön streamar utbildningen som regel alla öppna föreläsningar vid konferenser, gästföreläsningar och disputationer. Lärosätet strävar också efter att schemalägga dessa händelser så att de blir en integrerad del av utbildningen. Att döma av studentintervjuerna verkade detta dock inte vara särskilt väl utnyttjat eller känt av studenterna. Bedömargruppen menar att studenterna som väljer nätbaserade undervisningsformer riskerar att få en bristande vetenskaplig miljö eftersom andelen disputerade lärare är låg i matematik och svenska. Det är också oklart i vilken grad den vetenskapliga miljön runt ämnena verkligen integreras i utbildningen så att alla studenter tar del av den.

Lärosätet har campusförlagda heldagar för alla studenter. Bedömargruppen ser dessa campusdagar som ett sätt att ge studenterna möjlighet att ta del av den vetenskapliga miljön. Dock blir det problematiskt i de fall dagarna ligger i slutet av en kurs, eftersom innehållet då inte kan föras vidare in i kursen. Ett utvecklingsområde är att tydligare integrera forskningsverksamheten i utbildningen genom obligatoriska seminarier eller liknande aktiviteter inom matematik- och svenskkurserna. Detta bör lärosätet göra för att kompensera för den låga andelen forskarutbildad personal i ämneskurserna.

Förutsättningar

Inte tillfredsställande

Den vetenskapliga kompetensen hos den undervisande personalen bedöms inte vara adekvat. I första hand gäller detta lärarkompetensen i relation till ämnesundervisningen i matematik och svenska. Lektorskompetens mot litteraturvetenskap eller litteraturdidaktik saknas helt. Huvuddelen av

undervisningen inom ämneskurserna och de ämnesdidaktiska kurserna i matematik och svenska genomförs av adjunkter med magisterexamen som högsta akademiska merit. Den professionsrelaterade kompetensen bedöms dock vara adekvat på lång och kort sikt. Lärosätet arbetar aktivt med att kompetensutveckla nyrekryterad personal genom möjligheten att genomgå magister- eller masterutbildning. Som ett gott exempel vill bedömargruppen lyfta lärosätets arbete med den professionsrelaterade kompetensen i relation till de partnerskolor som är knutna till lärosätet.

Den vetenskapliga miljön vid lärosätet bedöms vara tillfredsställande, och forskningsprofilen Utbildning och lärande samlar ett stort antal forskare vid lärosätet. Dessutom finns forskningsmiljöer i ämnena svenska och matematik. Bedömargruppen ser den professionsinriktade miljön som en styrka hos utbildningen. Här finns sedan länge en väletablerad samverkan med skolhuvudmän i regionen. Samverkan märks bland annat genom den nystartade arbetsintegrerade lärarutbildningen för inriktningen årskurs 4-6.