Personal

Antalet lärare och deras sammantagna vetenskapliga, professionsrelaterade och pedagogiska kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt.

Enligt självvärderingen tar lärosätet in cirka 80 studenter till höstterminen och 60 studenter till vårterminen. Lärartabellen tar bara upp lärare med minst 3 procent tjänstgöring. Av dialogen med lärosätet framkom senare att två professorer är nyanställda, den ena med inriktning mot pedagogiskt arbete och den andra mot pedagogiskt arbete med inriktning mot barns och ungas utveckling och lärande. Enligt lärartabellen är antalet lärare nästan 50 och cirka en fjärdedel är inte tillsvidareanställda. Knappt hälften av lärarna är lektorer. Det finns en balans mellan yrkeskategorierna och flertalet av lärarna har en lärarutbildning, men det framgår av tabellen att lärosätet har lite personal med ämnesdidaktisk inriktning. Detta gäller särskilt inom svenskämnet.

Verksamma lärare på fältet har föreläsningar i utbildningen. Många av lärarna i den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) har handledarutbildning på 7,5 högskolepoäng (hp) och alla är behöriga för aktuellt stadium. En högskolepedagogisk grundutbildning om 15 hp krävs för tillsvidareanställning vid lärosätet. Vid intervjuerna framgick att lärare kan ha delad tjänst, en del på lärosätet och en del i skolan.

Utbildningen är fördelad på tre orter: Borås, Varberg och Skövde. Av intervjuerna framgick hur många studenter som finns på varje ort. Med något undantag undervisar personalen från Högskolan i Borås på alla tre orter och konceptet verkar fungera väl. Av intervjuerna framgick också att lektorer är examinatorer för de självständiga arbetena, och de är också handledare för självständiga arbeten på avancerad nivå. På grundläggande nivå kan adjunkter med viss vetenskaplig kompetens också vara handledare. Av intervjuerna framgick att lärosätet är väl medvetet om svagheter i den ämnesdidaktiska kompetensen respektive i svenskämnet, och har ambitionen att starta en forskargrupp i ämnesdidaktik. Nyrekrytering av kompetens i svenskämnet pågår och träder i kraft under 2019. Lärosätet arbetar för att fler disputerade lärare ska medverka i undervisningen.

Personalförsörjningsläget är också ansträngt på lång sikt, men pensionsavgångar planeras tillsammans med närmaste chef för att det ska finnas möjlighet att nyrekrytera i god tid. För att säkra kompetensen på längre sikt har lärosätet inlett ett samarbete med Högskolan Dalarna om en forskarskola i pedagogiskt arbete. Av intervjuerna framgick att planen är att lärosätet kommer att få åtta doktorandplatser i forskarskolan, och lärosätets förhoppning är att den startar under hösten 2019. Ett samarbete sker också med närliggande kommuner om eventuell finansiering av kommundoktorander.

När det gäller kompetensutveckling visar självvärderingen att varje lärare utöver den fastlagda

kompetensutvecklingstiden på 10 procent också har möjlighet att söka medel för pedagogisk utveckling. Lärarna erbjuds även olika kortare kompetensutvecklingsaktiviteter som exempelvis

workshops, seminarieserier och högskolepedagogisk konsultation. Lärosätet erbjuder enligt intervjuerna också adjunkter att vidareutbilda sig samtidigt som de är verksamma vid lärosätet. Av självvärderingen framgår att personalens kompetensutvecklingsbehov följs upp systematiskt genom

utvecklingssamtal som genomförs av studierektor eller sektionschef minst en gång per år.

Utbildningsmiljö

Det finns en för utbildningen vetenskaplig och professionsinriktad miljö och verksamheten bedrivs så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning.

Självvärderingen och intervjuerna visar att utbildningen har en stark professionsanknytning och tillgången till undervisningslokaler i Borås är god. VFU-organisationen verkar fungera väl. Den inledande terminen samläser studenterna med övriga program och enligt intervjuerna fungerar samläsningen på ett tillfredsställande sätt. Varje student tillhör en mentorsgrupp där en extern lärare från professionen fungerar som samtalsledare. Mentorsgrupperna har i stort sett varit framgångsrika. Verksamma lärare och rektorer anlitas i olika kurser och stärker därmed professionsanknytningen.

Självvärderingen och intervjuerna visar att den vetenskapliga miljön är betydligt svagare. Två forskargrupper finns, en med inriktning mot pedagogiskt arbete och en med inriktning mot inkludering. Studenterna möter representanter från forskargrupperna i föreläsningar, under seminarier och som handledare och examinatorer. En svaghet är att den ämnesdidaktiska forskningsmiljön är liten. Av intervjuerna framgick att det finns ett forskningsprojekt som är kopplat till svenska och svenska som andraspråk. Det framgår av självvärderingen att lärosätet är medvetet om att det vetenskapliga perspektivet måste stärkas.

Det är en svaghet att lärosätet i självvärderingen inte för resonemang om hur de i utbildningen och kurserna hanterar att de inte har forskningsmiljöer för de specifika skolämnena. Av intervjuerna framgick att lärosätet satsar på att stärka den vetenskapliga miljön dels med nyrekryteringar, dels med ambitionen att bilda en forskargrupp med inriktning mot ämnesdidaktik. Det nybildade vetenskapliga rådet kommer att få en viktig roll genom sin uppgift att strategiskt arbeta för att stärka lärosätets forskning.

Av självvärderingen och intervjuerna framgick vidare att studenterna nästan uteslutande får kunskap om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete genom artiklar. Det finns ett nära samarbete mellan forskning och utbildning, främst på ett formellt plan och genom akademins övriga sektioner.

Bedömargruppen anser att mentorsgrupper är ett gott exempel på hur utbildningen kan stärka professionsanknytningen.

Ett utvecklingsområde är den vetenskapliga miljön.

Förutsättningar

Tillfredsställande

Sammantaget är personalresurserna tillräckliga, men kompetensen inom ämnesdidaktik och svenskämnet behöver stärkas. Den vetenskapliga miljön är svag, och lärosätet är väl medvetet om svagheterna och försöker på olika sätt att stärka den vetenskapliga miljön. Bland annat har man anställt två professorer och står i begrepp att starta en forskarskola tillsammans med högskolan i

Dalarna, vilket bedömargruppen ser som välkomna åtgärder.