Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen.

Lärosätet visar i självvärderingen och intervjuerna att det finns en genomtänkt och inarbetad struktur för hur examensmålet ska uppfyllas i utbildningen. Det finns också en klar progression i kurserna i såväl svenska som matematik. Undervisningsformerna och examinationsformerna varierar och anses ändamålsenliga, och lärosätet ger exempel på examinationsfrågor. Utbildningens utformning och genomförande ger studenterna förutsättningar för att få insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. Det sker främst genom läsning och behandling av forskningsbaserad litteratur.

Studenterna får bland annat redogöra för forskning om elevers begreppsförståelse och vad de kan få för konsekvenser för undervisningen. Dock säkrar inte lärosätet i samma grad att studenterna får tillräckligt med ämneskunskaper för yrkesutövningen. En styrka i utbildningen är att studenterna läser svenska och matematik parallellt. Studenternas lärande i matematik stöds på olika sätt, bland annat med inspirationsdagar där utgångspunkten är studenternas frågor. Studenterna har också tillgång till ett digitalt testpaket i matematik som de kan använda flera gånger. En svaghet i utbildningen är att det inte finns något framskrivet om hur ämneskunskap om muntlig framställning och svenska som andraspråk behandlas i kurserna.

Samtliga självständiga arbeten som bedömargruppen har granskat visar på hög måluppfyllelse. Trots de svagheter bedömargruppen har noterat i säkrandet av ämneskunskaper bedöms måluppfyllelsen som hög.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen.

Självvärderingen och intervjuerna visar att lärosätet arbetar med detta mål genom hela utbildningen på ett medvetet sätt och med väl genomtänkt progression samt ökad komplexitet. Det verkar finnas god generell vetenskaplig kompetens för att kunna bedriva detta arbete med hög kvalitet i framför allt i den utbildningsvetenskapliga kärnan och i den verksamhetsförlagda utbildningen. En fråga är dock hur studenterna förbereds för att kunna använda ämnesspecifika forskningsmetoder och vetenskapliga teorier som är anpassade efter ämnet.

Undervisningsformerna och examinationsformerna varierar och anses ändamålsenliga. Lärosätet ger exempel på examensfrågor och betygskriterier i självvärderingen. Studenterna får praktisera intervju och observation, och lärosätet är medvetet om att de kvantitativa metoderna behöver få större utrymme. Lärosätet beskriver vidare kurser där studenterna får förutsättningar för att tillgodogöra sig kunskap och förståelse om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Lärosätet arbetar med en vetenskaplig strimma genom hela utbildningen, och enligt intervjuerna innebär det att forskning ska ingå som en del i varje kurs och att varje lärare ska vara medveten om var i kursen den vetenskapliga strimman kommer in. En intern självvärdering 2016 visade att den vetenskapliga strimman är ett utvecklingsområde, och lärosätet har sedan dess arbetat med att förtydliga och vidareutveckla den.

Så gott som alla självständiga arbeten som finns i urvalet visar på hög måluppfyllelse.

Bedömargruppen gör bedömningen att måluppfyllelsen är hög, trots vissa svagheter i utbildningen. Lärosätet är väl medvetet om svagheterna, framför allt när det gäller ämnesspecifika forskningsmetoder och vetenskapliga teorier anpassade efter ämne.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet.

I självvärderingen beskriver lärosätet lärandemål och innehåll tydligt, med en god koppling mellan examensmål, lärandemål och lärandeaktiviteter samt med progression. Lärosätet ger exempel på examinationsuppgifter och på betygskriterier för godkänt. Lärosätet framhåller också att mentorverksamheten och samarbetet mellan verksamma pedagoger samt mellan studenterna vid uppgifter under den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) är viktiga för måluppfyllelsen. Förmågan att reflektera över egna och andras erfarenheter säkras och tränas under VFU-perioderna, där studenterna tillsammans med sina VFU-lärare reflekterar över det de har varit med om. Studenterna för genom hela utbildningen en loggbok med sina reflektioner. Denna "yrkesidentitetsportfolio" kan verka vara ett kraftfullt verktyg för att nå målet, men både självvärderingen och intervjuerna visar att det finns brister i användningen och förankringen av loggboken. Lärosätet arbetar med att ersätta loggboken med någon annan form av dokumentation.

Så gott som alla självständiga arbeten i urvalet visar på hög måluppfyllelse.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt.

Lärosätet visar i sin självvärdering att det finns en progression i utbildningen och en genomtänkt och inarbetad struktur för hur examensmålet ska uppfyllas genom hela kedjan från examensmål till lärandemål, lärandeaktivitet och examination. Självvärderingen ger också exempel på lärandemål, examinationsuppgifter och betygskriterier. Lärosätet använder sig av olika undervisningsformer och examinationsformer som bedömargruppen anser vara ändamålsenliga. Lärosätet framhåller i självvärderingen och i intervjuerna att den verksamhetsförlagda utbildningen är en viktig instans i arbetet med att nå måluppfyllelsen och för att upptäcka svagheter i förmågan att tillämpa didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik. Studenterna får också genomföra praktiska övningar i den högskoleförlagda utbildningen. Av intervjuerna framgick att den ämnesdidaktik som studenterna möter inte är så omfattade i matematik.

VFU-lärarna förser kursansvariga med underlag för bedömning av alla VFU-moment. VFU- dokumentationen uppfattas som mycket omfattande. Studenterna får endast ett VFU-besök från lärosätet, och de omfattande områden som ska bedömas väcker frågor om det finns en tillräckligt

bred kompetens för att göra en rättssäker bedömning. Av intervjuerna framgick att lärosätet har ett nära samarbete med VFU-lärarna, och att det finns ett bedömningsunderlag för studenter och VFU- lärare att fylla i. I bedömningsunderlaget ska studenterna bland annat redovisa sina utvecklingsmål. Enligt intervjuerna träffar samordnarna VFU-lärarna regelbundet för erfarenhetsutbyte med ambitionen att nå samsyn. För att stärka rättssäkerheten finns planer på att arbeta mer med VFU- team.

Lärosätet avser att utveckla arbetet med VFU till exempel genom fler VFU-besök och genom att utveckla tydligare kriterier för att bedöma studenternas prestationer under VFU-perioderna. Arbetet kommer att slutföras under höstterminen 2018. Lärosätet arbetar också med att skapa och förstärka ett ännu närmare band till de VFU-lärare som tar emot studenterna under VFU-perioderna för att ytterligare säkerställa studenternas kompetens i metod och didaktik. Lärosätet kommer vidare att verka för högre besöksfrekvens på de så kallade VFU-dagarna, som också kommer att vara mer programspecifika och förläggas i nära anslutning till VFU-perioderna.

Bedömargruppen gör bedömningen att måluppfyllelse nås trots vissa svagheter i utbildningen, som lärosätet är väl medvetet om.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling.

Lärosätet visar i sin självvärdering att det finns en progression i utbildningen och en genomtänkt och inarbetad struktur för hur examensmålet ska uppfyllas genom hela kedjan från examensmål till lärandemål, lärandeaktivitet och examination. Lärosätet använder sig av olika undervisningsformer och examinationsformer som bedömargruppen anser vara ändamålsenliga. Självvärderingen innehåller exempel på kriterier för godkänt resultat, på progressionen i självständighet och på studenternas ledarroll. Dock skriver lärosätet mindre om hur man säkrar förmågan att utvärdera och utveckla undervisningen.

Den verksamhetsförlagda utbildningen ger förutsättningar för studenterna att såväl självständigt som tillsammans med andra planera, diskutera, utvärdera och utveckla undervisningen, både generellt och i den specifika verksamheten på partnerskolorna. VFU-lärarna lämnar ett bedömningsunderlag, men också didaktiska planeringar, reflektioner kring planeringarna och reflektioner kring undervisningsinnehållet. Det verkar som om VFU-lärarna har den mest centrala betydelsen för att säkra måluppfyllelsen. Under den specialpedagogiska kursen behandlas lärandemål som kan relateras till examensmålets skrivning "i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling".

Även för detta mål väcks frågor om vilket underlag examinerande lärare har vid sin bedömning, och om antalet VFU-besök är tillräckligt för att göra rättssäkra bedömningar. En annan fråga som väcks är i vilken utsträckning säkerställandet av detta mål är rättssäkert.

Bedömargruppen gör bedömningen att måluppfyllelse nås trots vissa svagheter i utbildningen, som lärosätet är väl medvetet om.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling.

Lärosätet visar i sin självvärdering att det finns en progression i utbildningen och en genomtänkt struktur för hur examensmålet ska uppfyllas genom hela kedjan från examensmål till lärandemål, lärandeaktivitet och examination. Lärosätet använder sig av olika undervisningsformer och examinationsformer som bedömargruppen anser vara ändamålsenliga. Enligt självvärderingen tränas förmågan att göra bedömningar utifrån vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter såväl verksamhetsnära som vetenskapligt, och förmågan examineras vid en rad olika tillfällen under utbildningen. Undervisningen ger också möjlighet att problematisera hållbar utveckling i den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU), i den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK) och under flertalet ämneskurser. Lärosätet har lokala mål för hållbar utveckling som behandlas ingående i kurserna, och även mål för inkludering. Lärosätet bedriver forskning inom inkludering och det är i relation till inkludering som bland annat konventionen för mänskliga rättigheter och barnkonventionen behandlas under olika kurser, dock inte särskilt ingående. Lärosätet ser det som en brist att barnkonventionen inte ordagrant uttrycks i någon kursplan, och föreslår därför i självvärderingen ett tillägg i ett lärandemål.

Självvärderingen saknar en beskrivning av hur lärosätet arbetar med att utveckla studenternas beredskap att agera när arbetet inte fungerar i önskvärd riktning, exempelvis när barn kränks av personal. Trots detta ser lärosätet det som en utmaning att få studenterna att i sitt pedagogiska arbete göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter.

Bedömargruppen gör bedömningen att måluppfyllelse nås trots svagheter i utbildningen, som lärosätet är medvetet om.

Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Av självvärderingen framgår att lärosätet sedan maj 2017 har en handlingsplan för jämställdhetsintegrering. Handlingsplanen ska ange riktningen för hela verksamheten. Jämställdhetsperspektivet beaktas på olika sätt i utbildningen, bland annat genom föreläsningar, essäuppgifter och hemtentamina. Utbildningen ger studenterna möjlighet i både UVK och VFU att utifrån ett problematiserande förhållningssätt sammanfläta teori och praktik som rör jämställdhet. Kön diskuteras och problematiseras framför allt utifrån identitet, välmående och skolresultat. Studenterna ska sammanfatta artiklar om kön och skola och beskriva hur de kan användas i den kommande verksamheten. Ett jämställdhetsperspektiv har också beaktats vid valet av kurslitteratur. En svaghet på området är att det inte framgår i vilken utsträckning jämställdhet genomsyrar hela programmet.

Bedömargruppen gör bedömningen att utbildningens innehåll, utformning och genomförande beaktar, kommunicerar och förankrar ett jämställdhetsperspektiv.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätt vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Av självvärderingen framgår att det vid lärosätet finns riktlinjer för löpande utvärdering av kurser och utbildningsprogram. Riktlinjerna ska säkra att kurs- och programutvärderingar följer upp relevanta aspekter och att de utförs kontinuerligt. För lärarutbildningarna finns en nyligen utvecklad rutin för kursutvärderingar som konkretiserar lärosätets riktlinjer. Lärosätet har ett systematiskt kvalitetsarbete med kursutvärderingar, kursrapporter och programmatris. På organisationsnivå finns en struktur där studenternas synpunkter tillsammans med lärarlagets erfarenheter av kurser är det huvudsakliga underlaget för att analysera och ta fram förslag på utveckling av kursens mål, innehåll, genomförande med mera. Rutinen reglerar hur utvärderingarnas resultat ska hållas tillgängliga och hur de ska kommuniceras med studenterna. Återkoppling av genomförda förändringar sker systematiskt till studenterna i samband med kursplanering, men också via programråd. Kursrapporter används i arbetet med att revidera kursplanerna och fungerar som underlag till programutvärderingar och utvecklingsarbete på programnivå. En programmatris har utvecklats för att visa i vilka kurser olika examensmål examineras och hur lärandemålen uttrycks. Av intervjuerna framgick att programmatrisen inte innehåller några betygskriterier, men de finns i den kurshandbok som studenterna får.

Självvärderingen visar att det pågår arbete med att lägga grunden för systematisk kvalitetsutveckling. Det innebär bland annat att det finns rutiner för programutvärdering, men att de ännu inte är fastställda. Detta måste ses som en svaghet, vilket också lärosätet är medvetet om.

Programutvecklingsgruppen ska skapa en god överblick över utbildningen som helhet och få kontinuitet i utvecklingen av programmet. Lärarutbildningarnas programråd är en viktig instans för diskussioner om utvecklingsbehov och pågående utvecklingsarbeten. Av självvärderingen framgår inte om och i så fall hur man arbetar för att få en högre svarsfrekvens på utvärderingarna. Det förekommer lokala granskningar av utbildningarna och lärarutbildningarna granskades på detta sätt 2016. Granskningen resulterade i en åtgärdsplan, men hur och med vilken frekvens de lokala utvärderingarna sker framgår inte av självvärderingen.

Lärosätet verkar för att studenterna genomför utbildningen inom den planerade studietiden. Enligt självvärderingen gör lärosätet en uppföljning av genomströmningen tre gånger per år.

Studierektor går också igenom studieresultaten under den första terminen och kontaktar de studenter som tagit få poäng. Genomströmningen ligger lägre än den nationella nivån, och intervjuerna visade att lärosätet kontaktar studenter som har avbrutit sina studier för att få reda på orsaken. En vanlig orsak är att de valt fel utbildning. Enligt intervjuerna har också seminarieledarna en stödjande funktion och en uppgift att fånga upp studenter som överväger att avbryta sina studier.

Utformning, genomförande och resultat

Tillfredsställande

En styrka i utbildningen är en medveten strategi med examensmål,¿¿ lärandemål, lärandeaktiviteter och examination. En annan styrka är det systematiska kvalitetsarbetet. Inom kunskapsformen Kunskap och förståelse framgår det av underlagen att lärosätet säkrar en hög måluppfyllelse.

Samtliga självständiga arbeten visar på hög måluppfyllelse när det gäller ämneskunskaper och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. Självvärderingen visar dock inte på ett övertygande sätt att studenterna får tillräckliga ämneskunskaper för yrkesutövningen inom delar av svenskämnet. Inom kunskap om ämnesspecifika forskningsmetoder, i synnerhet kvantitativa metoder, finns svagheter i hur utbildningen är upplagd. Nästan alla självständiga arbeten visar trots detta på hög måluppfyllelse i detta avseende.

Inom kunskapsformen Färdighet och förmåga framgår det av underlagen att hög måluppfyllelse säkras för alla mål. Det finns vissa svagheter som gäller ämnesdidaktik inom matematikämnet, och bedömargruppen är också tveksam till om det finns en tillräckligt bred kompetens samt om det görs tillräckligt många besök för att bedöma alla moment i den verksamhetsförlagda utbildningen på ett rättssäkert sätt. För att stärka rättssäkerheten planerar lärosätet för fler besök under den verksamhetsförlagda utbildningen och för mer teamarbete.

Inom kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt visar lärosätet att man säkrar en hög måluppfyllelse. Hållbar utveckling problematiseras under ett flertal kurser och lärosätet har lokala mål för detta. Lärosätet bedriver forskning om inkludering, bland annat i relation till konventionen för mänskliga rättigheter och barnkonventionen. Detta behandlas under flera kurser, dock inte särskilt ingående. Trots ovanstående ser lärosätet det som en utmaning att få studenterna att i sitt pedagogiska arbete göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter.

Lärosätets arbete med jämställdhet är tillfredsställande. Under utbildningen får studenterna möjlighet att problematisera jämställdhet under flera kurser. Det framgår dock inte klart i vilken utsträckning jämställdhetsperspektivet genomsyrar hela utbildningen.

Underlagen visar att utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs upp systematiskt. Lärarutbildningens programråd är en viktig instans för diskussioner om utvecklingsbehov, och rutiner för programutvärderingar finns men är ännu inte fastställda. Vidare återkopplas förändringar systematiskt till studenterna i samband med kursplanering och vid programråd.