Arbetsliv och samverkan

Utbildningen är utformad och genomförs på ett sådant sätt att den är användbar och utvecklar doktorandens beredskap att möta förändringar i arbetslivet såväl inom som utanför akademin.

Textilhögskolan i Borås är byggd på ett långtgående samarbete med näringsliv och region, liksom med internationella samarbetspartner. I självvärderingen framhålls vikten av att utbildningen förbereder för fördjupat forskningsarbete inom hela designområdet. Detta är också tydligt uttalat i den allmänna studieplanen, där ett av lärandemålen berör doktorandens förmåga "att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang självständigt kunna bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande". De professionsförberedande egenskaperna utvecklas genom utbildningens kursutbud, där kurserna Projektstyrning (4 högskolepoäng) och Immaterialrätt (2 högskolepoäng) är två exempel. Yrkesförberedande moment erbjuds också genom ett långtgående samarbete inom innovationsmoduler och deltagande i projekt och plattformar med olika tematisk inriktning. Som exempel kan här nämnas Smart Textiles som lett till fler än 450 olika samverkansprojekt med företag. Också nationellt och regionalt finansierade initiativ som Re:Textiles, Do-Tank-Centreoch Hållbart Mode borde bidra till den samverkansanda som präglar miljön och som ger utrymme för innovationsorienterat företagande för de doktorander som ser sin framtid utanför akademin. Organiserat stöd erbjuds genom Science Park, Innovation Office och Karriärservice, bland annat inför anställningsintervjuer och kontakter med näringslivet. Samverkan med alumner, liksom med företrädare för idéburen och kulturell sektor är lika centrala, och konkreta samarbetsprojekt med samhället utanför uppmuntras kontinuerligt och möjliggörs budgetmässigt. Lärosätet anordnar också STARK-dagen, en arbetsmarknadsdag när skolans studenter träffar företag och organisationer. Detta betraktas som positiva exempel och bedömargruppen ser här ett tydligt styrkeområde, men identifierar samtidigt ett utvecklingsområde. Utmaningen för lärosätet består i att i samverkansprojekt värna den akademiska och konstnärliga integriteten, liksom det kritiskt undersökande perspektivet. Även om det under intervjuerna tydligt betonades att man inte tillåter detaljstyrning, så är det fortfarande oklart i vilken utsträckning detta uppmärksammas inom ramen för enskilda samverkansprojekt.

Institutionstjänstgöringen på upp till 20 procent betraktas också som yrkesförberedande och är därför av stor vikt. Samtidigt förbises ibland det faktum att institutionstjänstgöringen är en del av utbildningen och därför inte ska ses som en lösning vid bristande bemanning. Risken finns att doktoranderna här får ett alltför stort ansvar, och dessutom att kursmoment tillkommer som inte relaterar till avhandlingsarbetet, och att reflekterande och utveckling istället faller bort. Vid intervjuerna bekräftades att åtgärder har vidtagits för att individanpassa institutionstjänstgöringen och utforma den så att den bidrar till att säkra måluppfyllelse i förmåga att stödja andras lärande. Enligt självvärderingen är högskolepedagogisk introduktionskurs (3 högskolepoäng) obligatorisk för doktorsexamen, liksom kursen Handledning och undervisning på högskolenivå inom konstnärligt område (2 högskolepoäng). En genomgång av de fjorton bifogade individuella studieplanerna visar ändå på en stor oklarhet när det gäller poängsättningen av främst den senare kursen, som i de flesta fall tycks omfatta 10 högskolepoäng. Det tyder å ena sidan på att momentet har hög prioritet, men å andra sidan på att det är högst oklart vad dessa poäng syftar på och verkligen omfattar. Bedömargruppens rekommendation är här att de pedagogiska inslagens betydelse i forskarutbildningen förtydligas med avseende på omfattning, inriktning och poängsättning.

Högskolan i Borås erbjuder dessutom väl utvecklade forskningssamarbeten nationellt och internationellt och studenterna får stora möjligheter att själva utveckla nätverk och samarbeten, t.ex. med universitet i Japan och Kina samt med flera europeiska universitet. Sammantaget uppfattar bedömargruppen att miljön präglas av ett rikt utbud av möjligheter och uppföljningar visar att samtliga examinerade har gått vidare till kvalificerade anställningar.

Arbetsliv och samverkan

Tillfredsställande

Forskarutbildningen är utformad med ett stort mått av medvetenhet om arbetsliv och samverkan. Möjligheter ges både i kurser och i upplägg av enskilda projekt till långtgående samarbeten med näringslivet, idéburen eller kulturell sektor eller till aktivt deltagande i tillämpade forsknings- och utvecklingsprojekt. En utvecklad alumnverksamhet kan noteras, vilket ytterligare stärker kopplingen mellan utbildningen och arbetslivet utanför akademin, inte minst med forskningsintensiva sektorer och företag. Institutionstjänstgöring och högskolepedagogiska kurser med inriktning mot konstnärlig pedagogik stärker de akademiska karriärmöjligheterna, och samtliga doktorander som disputerat inom ämnet textil- och modedesign har gått vidare till kvalificerade anställningar, antingen inom akademin eller inom industrin. Högskolan arbetar aktivt och offensivt med att ytterligare utveckla karriärvägar genom karriärservice, ett nationellt nätverk för karriärvägledning, arbetsmarknadsdagar och specialriktade seminarier. Bedömargruppen ser arbetsliv och samverkan som ett särskilt styrkeområde, men samtidigt som ett utvecklingsområde, eftersom det inte är helt tydligt hur man inom ramen för forskarutbildningen stärker doktorandernas möjligheter till konkreta samarbeten för att hantera etiska dilemman och hävda konstnärlig och forskningsmässig integritet.