Personal

Antalet handledare och lärare och deras sammantagna konstnärliga och pedagogiska kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt.

Den konstnärliga forskarutbildningen i textil- och modedesign vid Textilhögskolan Borås har sin bakgrund i ett samarbete som inleddes redan 2003 med Chalmers forskarutbildning i interaktionsdesign. Sedan 2010 har lärosätet tillstånd att utfärda konstnärlig doktorsexamen i textil- och modedesign. Enligt tabellunderlaget har sedan 2014 fram till att självvärderingen lämnades in totalt nio doktorander disputerat, varav sex även avlagt licentiatexamen. Två doktorander avlade licentiatexamen under 2018, enligt självvärderingen som ett steg mot doktorsexamen. Över en tidsperiod på femton år har totalt fjorton doktorander disputerat och ytterligare fem avlagt licentiatexamen. Forskarutbildningsämnet är konstnärligt och materiellt profilerat med betoning på "konstnärlig grundforskning", men är samtidigt tematiskt nära kopplat till de två andra vetenskapligt definierade forskarutbildningsämnena i textil och mode - ämnen som tillsammans med det ämne som här granskas utgör en forskarskola i textil och mode.

Handledarkompetensen framstår som tillfredsställande om än sårbar. För huvudhandledning av elva aktiva doktorander finns tre tillsvidareanställda professorer varav en inom kort pensionerad och en relativt nydisputerad. Av de bifogade individuella studieplanerna framgår att en professor idag är huvudhandledare för fem aktiva doktorander, och att tre av doktoranderna har disputerade seniora lektorer som huvudhandledare. Enligt tabellunderlaget finns i miljön också tio konstnärligt kvalificerade lärare och tekniker utan doktorsexamen, med specialisering inom olika textila områden. Ytterligare fyra professorer i textilt management och materialteknik, två biträdande professorer, fyra docenter och elva lektorer finns i miljön, men betraktas enligt självvärderingen inte som en formell huvudhandledarresurs inom det aktuella konstnärliga forskarutbildningsämnet. Högskolepedagogisk grundkurs och handledarutbildning erbjuds, men är också enligt självvärderingen inte ett formellt krav, även om samtliga huvudhandledare har genomgått sådan utbildning. Här noterar bedömargruppen en otydlighet när det gäller säkerställande av kompetens, och rekommenderar att handledarutbildning och högskolepedagogik blir obligatoriskt för uppdrag som huvudhandledare.

Den sårbara handledarkompetensen pekar på en utmaning när det gäller att tillhandahålla både generell forskarkompetens, experimentell grundforskningskompetens och spjutspetskompetens i vitt skilda tekniker. Bedömargruppen ser det som en styrka att utbildningen i sin självvärdering tydligt identifierar denna utmaning, men noterar samtidigt att säkrandet av kompetens både på kort och på lång sikt är ett utvecklingsområde. Internt bemöts kompetensbehovet genom en hög andel fakultetsfinansierad forskning i tjänst för professorer och huvudhandledare (50 procent), vilket ger goda möjligheter för kompetensutveckling. Samtidigt betraktas handledning av doktorander enligt självvärderingen som forskning och ska följaktligen rymmas inom denna tid. Lärosätet definierar således själv en oklarhet i gränsdragningen mellan forskning och forskarutbildning. Det är en oklarhet som vid handledarbrist, pensionsavgångar eller ökning av antalet doktorander skulle enligt bedömarna kunna få negativa effekter på utbildningens kvalitet. Den interna kompetensen kompletteras samtidigt genom engagerande av kvalificerade externa handledare och gästforskare/gästprofessorer. Samtliga handledare, både interna och externa, publicerar sig också i relativt hög omfattning i internationella sammanhang, främst i konferenspublikationer, men också enligt bifogade publikationslistor i relevanta tidskrifter.

För att säkra huvudhandledarkompetens pågår rekrytering av ytterligare en heltidsanställd seniorforskare. En strategisk plan för kompetensförsörjning har också upprättats enligt lärosätets självvärdering. Planen omfattar bland annat uppbyggnad av en kärna av tillsvidareanställda, bättre integrering av gästforskare och projektanställda samt en tydligare rekryteringsplan utifrån investeringar och internationella nätverk. Målet är att säkra en hög senior närvaro i miljön och att förtydliga inriktningen mot konstnärlig grundforskning. Sammantaget ser bedömargruppen denna plan som en styrka och som ett relevant svar på de utmaningar som för närvarande identifierats på både kort och lång sikt.

Forskarutbildningsmiljö

Den konstnärliga forskningen i den aktuella miljön har en sådan kvalitet och omfattning att utbildning på forskarnivå kan bedrivas på en hög konstnärlig nivå och med goda utbildningsmässiga förutsättningar i övrigt. Relevant samverkan sker med det omgivande samhället både nationellt och internationellt.

Högskolan i Borås erbjuder en internationellt sett unik miljö för konstnärlig designforskning inom textil och mode. Textil- och modedesign utgör ett av tre forskarutbildningsämnen parallellt med textil materialteknik och textilt management inom ramen för en gemensam forskarskola. Här finns avancerade studior och verkstäder som är samlokaliserade med industrin - sammanhållna resurser som enligt självvärderingen finansieras långsiktigt med både nationella och internationella externa medel. Doktoranderna förfogar över egna ateljéer och intervjuerna bekräftade också att doktoranderna upplever sig ha god tillgång både till avancerade verkstäder och laboratorier och till inkubatorverksamheten Marketplace, som förstärker karriärmöjligheterna. Närheten till och till viss del samlokaliseringen med ledande textil- och modeföretag är ytterligare en miljömässig styrka. Bedömarna uppfattar att förutsättningarna är goda för experimentell textil- och modeforskning, samtidigt som den entreprenöriella kontexten och den starka inriktningen mot samverkan och innovation också påverkar forskarutbildningens profil när det gäller fritt konstnärligt utövande.

Bedömargruppen ser lokaltillgången som ett viktigt element i forskarutbildningsmiljön. Förutom egna ateljéer och utrymmen för avancerade och fullskaliga experiment och utställningar kan doktoranderna dra fördel av närheten till och samarbetet med Textilmuseet. Dessutom bekräftas i intervjuer att det högre seminariet, förutom att vara en bärande del av kursobligatoriet, också är en central kollegial mötesplats, där det specifikt konstnärliga grundforskningsperspektivet tillåts stå i fokus. En sammanhållen handledarmiljö är av största vikt för den teknologiska komplexiteten, den flerdisciplinära miljön och den höga graden av samverkan. Bedömargruppen menar att detta säkerställs både formellt och informellt genom ett starkt handledarkollegium och genom en fysiskt närvarande handledargrupp med komplementära vetenskapliga och konstnärliga kompetenser. Bedömargruppen noterar samtidigt att behovet av koordination kan bli särskilt stort, eftersom flera av doktorandprojekten är direkt integrerade i pågående, större och tillämpade forskningsprojekt, som ArcInTex och Smart Textiles. Miljön breddas ytterligare genom intensiv nationell och internationell samverkan omkring hållbart och cirkulärt mode liksom omkring mera konstnärligt undersökande frågeställningar, som exempelvis inom det internationella programmet Body and Space Research Lab och plattformen Transfashional.

Intervjuerna förstärker bilden av en stimulerande och stödjande forskarmiljö med en hög grad av kontakt mellan doktorander, seniorforskare och övrig teknisk personal. I självvärderingen påpekas däremot att trycket är konstant högt och konkurrensen hård när det gäller tillgång till laboratorier och maskinpark. Här finns strategiska utmaningar både på kort och lång sikt när det gäller prioriteringar, planering och samverkan, allt för att säkra forskarutbildningens konstnärliga och konceptuella kvalitet och integritet. Att långsiktigt ekonomiskt säkra den avancerade forskningsinfrastruktur som utbildningen vilar på är avgörande, och i självvärderingen samt intervjuer framkommer en stor medvetenhet om detta. Sammanhållna "triple helix"-satsningar i kombination med internationella forskningssamarbeten lyfts fram som exempel på sådant som kan bidra till att säkerställa måluppfyllelsen både på kort och på lång sikt.

Förutsättningar

Tillfredsställande

Handledarkompetensen är tillfredsställande i förhållande till doktorandgruppens storlek och ämnesmässiga bredd, samt omfattar både grundforskningsrelaterad och avancerad tillämpad kompetens. Bedömargruppen noterar dock en viss brist på docentkompetenta handledare eller motsvarande och ett ojämnt fördelat huvudhandledaransvar, vilket skapar viss sårbarhet både på kort och på lång sikt. Samtidigt har lärosätet noterat detta som ett utvecklingsområde genom en aktiv rekryteringsplan, med en senior tjänst under tillsättning, och med förtydligade krav på adekvat högskolepedagogisk utbildning. Vidare menar bedömargruppen att det sker ett kontinuerligt arbete för att säkerställa en stimulerande forskarutbildningsmiljö, framförallt genom ett tydligt kollegialt samarbete inom ramen för handledarkollegiet och handledargruppen där forskarutbildningen ges hög prioritet. Handledarna bedriver aktiv forskning inom ramen för flera nationella och internationella forsknings- och utbytesprogram, vilka också aktivt involverar doktorander. Forskarna i miljön publicerar sig kontinuerligt internationellt och underhåller därigenom aktivt lärosätets och forskningsmiljöns höga renommé.

Miljön omfattar mycket avancerade laboratorier och verkstäder med teknologisk och materiell spjutspetskompetens, och forskarutbildningen kännetecknas av ett starkt fokus på experimentell grundforskning i design. Samtidigt bedrivs utbildningen i nära anslutning till den professionella designpraktiken och näringslivet. Bedömargruppen ser det därför som positivt och viktigt att den konstnärliga och forskningsmässiga integriteten framhålls som central både i självvärdering och i intervjuer. Det framgår också tydligt hur den säkerställs, framför allt genom de interna möjligheter som erbjuds för avancerade experiment och konstnärliga utställningar i kombination med en hög grad av senior närvaro och en löpande och levande kollegial kritik, som dessutom följs upp i en ambitiös högre seminarieverksamhet.