Samlat omdöme: Hög kvalitet

Bedömning med motivering: Sammantaget visar underlagen att utbildningen håller hög kvalitet.

Forskarutbildningen bedrivs i en stark och bred miljö med livaktiga nätverk och högkvalitativ designforskning. Dess tematisering är relevant och bygger vidare på ett betydande engagemang även i externt finansierade projekt.

Institutionen visar i självvärderingen och i de genomförda intervjuerna att det finns en bred, kompetent och engagerad krets av seniora forskare kring institutionens doktorander. Institutionens bidrag till centrumbildningar vid Göteborgs universitet och till externt finansierade forskningsprojekt och nätverk visar vidare att institutionen har förutsättningar att säkerställa en forskarutbildningsmiljö av hög kvalitet. Genom ett strategiskt arbete med kompetensförsörjning och organisation har miljön potential att rymma en större grupp doktorander, inte minst med inriktning mot konstnärlig examen.

Forskningen och forskarutbildningen vid institutionen är tydligt profilerad kring konstnärlig designforskning i kombination med särskilda forskningsteman. Detta uppfattar bedömargruppen som en styrka. Samtidigt framgår det av självvärderingen och intervjuer att den särskilda profilering som möjliggörs genom den konstnärliga examen är mindre tydlig, med bara en doktorand. Med tanke på det aktuella generationsskiftet i kärngruppen av huvudhandledare är det bedömargruppens uppfattning att institutionen bör stärka de två olika inriktningarnas särart, och förtydliga de kompetenser som därmed krävs. Bedömargruppen efterlyser en större tydlighet i fråga om hur man ser på förhållandet mellan en filosofie och en konstnärlig examen, hur profilerna kan stärkas och hur det kan tänkas påverka kompetensförsörjning och rekrytering. Här kan det vara en särskild utmaning för institutionen att ge kärngruppen av handledare ett tydligt handlingsutrymme och se till att en kritisk massa uppnås, både i den specifika forskningsmiljön inom institutionen och enheten och genom anknytningen till den konstnärliga forskarskolan.

Institutionens doktorander är redan i stor utsträckning involverade i stora forskningsprojekt och nätverk, men trots betoningen av praktiknära och konstnärligt inriktad forskning tycks doktorandens dagliga miljö främst handla om att prioritera kurs- och seminarieaktiviteter, på bekostnad av experimentellt och gestaltande arbete, som inte har en lika given plats. Ett ökat fokus på att integrera studio- och verkstadsmiljöer i forskningen samt på att integrera doktoranderna och deras arbete i undervisningen på grund- och avancerad nivå kan enligt bedömargruppens uppfattning bidra till att skapa sammanhang och kvalitet, framför allt vad gäller konstnärliga kunskaper och metoder. Det är förståeligt och välmotiverat att doktorander som arbetar mot en konstnärlig respektive generell examen ingår i en sammanhängande miljö, men det förefaller nödvändigt att stärka engagemanget och förtydliga det specifika för det konstnärliga forskningsområdet om valet av en konstnärlig examen ska förbli relevant även i framtiden.

Sammantaget är den kurs- och seminarieaktivitet som institutionen erbjuder genom den gemensamma forskarskolan vid Konstnärlig fakultet vid Göteborgs universitet omfattande och väl utformad. Den fungerar som ett kvalitetshöjande ramverk och stimulerar utbyten mellan doktoranderna och mellan doktorander och handledare. Bedömargruppen ser tydliga tecken på att den organisatoriska ramen trots sin komplexitet även ger goda möjligheter för doktoranderna att föra in egna problemställningar vid seminarier och workshoppar. När det kommer till att utöka antalet doktorander som siktar mot en konstnärlig examen är en viktig resurs också den gemensamma forskarskolan och det samarbete med Konsthögskolan Valand som sker inom ramen för denna.

Det framgår samtidigt av individuella studieplaner och intervjuer att det ligger en utmaning i att uppnå en bra balans mellan allmänna kurser och introduktionskurser, mellan mer ämnesspecifika kurser och seminarier samt mellan kursmoment och självständigt dokumenterat konstnärligt forskningsprojekt eller avhandlingsarbete. Här är det bedömargruppens uppfattning att doktorandernas arbete med särskild forskningsdesign och forskningsmetodik skulle kunna stärkas genom att öka utbudet av ämnesspecifika kurser med inriktning just mot designämnet vid institutionen eller i samarbete med andra lärosäten. Centralt är också uppföljning av doktorandernas aktivitetsgrad och anknytning till miljön, allt för att möjliggöra slutförande av utbildningen inom föreskriven tid. Här ser bedömargruppen ett område i behov av utveckling.

Bedömarna anser inte att bedömningsgrunden jämställdhet är uppfylld och att det är ett utvecklingsområde, som institutionen behandlar relativt kortfattat i sin självvärdering. Jämställdhet bör kunna spela en större roll i doktorandutbildningens innehåll, utformning och genomförande samt förankras i forskarutbildningen som helhet. Inte minst på grund av anknytningen till områden som ofta uppvisar en ojämn könsfördelning både bland forskare och utövare.

Kopplingen till den övergripande forskarskolan säkerställer kvalitet och bredd men innebär även utmaningar. En stärkt och långsiktig satsning på en kärngrupp av handledare vid institutionen för att profilera institutionens forsknings- och forskarutbildning inom designämnet kan bidra till att skapa ett bra komplement till den gemensamma forskarskolan.

En fortsatt satsning på egen forskning vid institutionen, som även omfattar postdoktorander, kan stärka miljön, inte minst om satsningen också tar formen av en större integrering av doktoranderna i institutionens undervisning på grund- och avancerad nivå.

Doktoranderna förbereds för ett kommande arbetsliv genom utbyte med alumner och samarbetspartner utanför institutionen, men institutionen borde kunna göra mer för att förbereda doktoranderna för ett eventuellt utomakademiskt arbetsliv.