Doktorandperspektiv

Doktoranden ges möjlighet att ta en aktiv roll i arbetet med att utveckla utbildningens innehåll och genomförande.

Samtliga doktorander får möjlighet att avge muntliga och skriftliga synpunkter på avslutade kurser med hjälp av en kursvärderingsenkät och en gemensam diskussion som följer upp enkäten. Enligt självvärderingen sammanfattas kursvärderingen och görs tillgänglig för berörda, och de fakultetsgemensamma baskurserna och symposierna tas upp i styrgruppen för forskarskolan. Materialet analyseras och resultatet ligger sedan till grund för utveckling och förbättring av kurserna. Ett exempel på delaktighet i utbildningen är forskarskolans baskurs 4, där doktoranderna själva planerar innehåll och organiserar symposier och workshoppar, och på så sätt har ett stort inflytande över upplägg och innehåll. Ett uppföljningsmöte med forskarskolans ledare hålls med den grupp av doktorander som har planerat respektive aktivitet, och en särskild blankett används för att ta del av deras erfarenheter och synpunkter.

Doktoranders deltagande i beslutsprocesser som rör forskarutbildning bedöms utifrån självvärderingen och intervjuer som tillfredsställande av bedömargruppen. Ett exempel på informella kontaktytor mellan doktorander, handledare och seniora forskare, är gemensamma luncher en gång varannan vecka. Dessa annonseras av studierektor som alltid deltar.

Utbildningen säkerställer en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö för doktoranden.

Formella samtal om hur doktoranden upplever utbildningen genomförs kontinuerligt och på initiativ av studierektorn. Studierektorn har även ansvaret för studierelaterade frågor, medan enhetschefen är personalansvarig och håller medarbetarsamtal. Kring varje doktorand finns en grupp bestående av en huvudhandledare, en biträdande handledare och en examinator, som vid sidan av huvudhandledare och biträdande handledare kan bistå doktoranden. Självvärderingen tar upp att införandet av en doktorandexaminator har bidragit till en bättre psykosocial arbetsmiljö för doktoranderna, eftersom examinatorn övervakar och förmedlar dialogen mellan doktoranden och handledaren. Studierektorn involveras om det kan vara aktuellt med handledarbyte, vilket det finns rutiner för. Med tanke på att studierektorn också är huvudhandledare i några fall finns en problematik kring säkerställandet av en neutral behandling av doktorandernas studiesituation. Detta är ett utvecklingsområde som redan tidigare har konstaterats av bedömargruppen.

Den dagliga arbetsmiljön för doktoranderna vid institutionen framstår utifrån bedömargruppens tolkning av bedömningsunderlagen som relativt trång och avskild från institutionen i övrigt. Alla doktorander har en daglig arbetsplats i ett stort, delat doktorandrum där alla sällan är närvarande samtidigt, och det finns ingen särskilt tilldelad plats för doktorandernas gestaltande arbete eller plan för utnyttjandet av forskningsmiljöer som även inkluderar andra personer än doktoranderna. Institutionens ledning gav under intervjun uttryck för en medvetenhet om behovet av att skapa bättre fysiska förutsättningar för doktorandernas arbete och att detta kommer att möjliggöras tack vare den förestående sammanslagningen med Valand i nya byggnader. Bedömargruppen finner att detta är av stor vikt för att skapa sammanhang och tyngd i miljön. I institutionens ambition om att främja en praktikbaserad och konstnärlig infallsvinkel på forskningsämnet är beroende av att plats skapas för de aktiviteter som inte enbart berör kurser och skrivarbete.

Inom de givna fysiska ramarna är det bedömargruppens intryck att utbildningen säkerställer en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö för doktoranden. De erhåller ergonomiskt anpassad möblering vid behov och en bärbar dator. Doktorandanställningen ger rätt till företagshälsovård, friskvårdsersättning, fri medicin och läkarvård. En arbetsmiljögrupp finns och skyddsronder, arbetsmiljöundersökningar och riskanalyser görs kontinuerligt enligt gängse rutin.

Institutionen avsätter driftsmedel för kostnader för resor, konferenser och material med 20 000 kr/år per doktorand. Frånvaro (exempelvis vid sjukdom, vab och dylikt) och institutionstjänstgöring förlänger doktorandtjänsten med samma antal dagar, i enlighet med vad som är att förvänta för alla statligt anställda.

Doktorandperspektiv

Tillfredställande

Doktoranderna förefaller väl integrerade i beslutsprocesserna kring utbildningen och har goda möjligheter att bidra genom att delta i seminarier och workshoppar samt använda sig av institutionens nätverk med andra forskningsmiljöer. Det finns också bra stöd för doktoranderna genom utnämning av handledare och examinatorer som följer doktorandernas arbete.

Ur ett doktorandperspektiv är institutionens stora utmaning att säkerställa fullgoda fysiska och sociala ramar för doktorandens dagliga arbetsmiljö, där inte bara doktorandens läs- och skrivarbete prioriteras.