Arbetsliv och samverkan

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredställande

Styrkor:

• Det finns rutiner för hur lärosätets kvalitetsarbete säkerställer utbildningarnas kvalitet kring arbetsliv och samverkan.
• Lärosätets aktiviteter för utbildningarnas användbarhet hanteras av Akademisk kollegium, Pedagogiskt kollegium och institutionerna på ett tillfredsställande sätt. Kurs- och programvärderingar, med studenternas svar, är underlag för arbetet.
• Lärosätet ska förbereda studenter att möta ett föränderligt arbetsliv. Studenterna tränas i problembaserat lärande och studenter får även möta autentiska patientfall.

• Lärosätet behöver systematisera sin omvärldsanalys.
• Lärosätet behöver utveckla rutiner kring hur doktorander förbereds till ett föränderligt arbetsliv.

Lärosätet har rutiner och processer som säkerställer att utbildningarna är användbara och utvecklar studenternas och doktorandernas beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Uppfylld

Ledningen beskriver vid platsbesöket att omvärldsanalys för framtida behov är mest framträdande i professionstunga utbildningar med starka kopplingar till arbetsfältet. Vid platsbesöken uttrycker representanter från samtliga tre institutioner svårigheter i att förutspå framtidens arbetsmarknad och yrkesliv. Vid institutionen för diakoni, kyrkomusik och teologi (IDKT) ser bedömarna att teologerna befinner sig i en något annorlunda situation, eftersom de har ett tydligare avnämarperspektiv som inordning. Gemensamt för omvärldsanalys är att det förs övergripande diskussioner med företrädare från olika, relevanta branscher som ger underlag för vidareutveckling av utbildningar. Enligt självvärdering och platsbesök sker detta inom både utbildning och forskning vid samtliga institutioner. Ledningsgruppen tar beslut om de strategiska valen och ansvarar för det strategiska utvecklingsarbetet. Detta bekräftades också vid platsbesöken. Detta bedöms av bedömargruppen som något positivt samtidigt som de också ser ett behov av att göra omvärldsanalysen mer systematiserad.

De rutiner som lärosätet har för att säkerställa utbildningarnas användbarhet beskrivs i självvärderingen som lärosätesövergripande. Pedagogiskt kollegium och Akademisk kollegium ansvarar för, arbetar med och följer upp säkerställandet. Med hjälp av exempelvis program- och kursvärderingar redovisas studenternas åsikter och om utbildningarna är användbara. Studenterna får i programvärderingarna även svara på frågor om de tycker att utbildningarna förbereder dem för arbetslivet och för deras kommande yrkesroll. Rutinerna för säkerställande beskrivs i självvärderingen och bekräftas vid platsbesöken.

De samlade underlagen visar hur planering och uppföljning av uppdragsutbildningen genomförs kontinuerligt med olika intressenter och betraktas som en aktivitet där utbildningarnas användbarhet säkerställs genom erfarenhetsåterföring. Uppdragsutbildning skapas ofta utifrån verksamheternas behov av vidareutbildning inom olika verksamhetsfält. Ett exempel på en användbar utbildning är när lärosätet har kontaktats för att ge en socionomutbildning vid Uppsala universitet, Campus Gotland, där Institutionen för socialvetenskap i samarbete med Uppdragsutbildningsenheten fyllt en central funktion. Vad gäller uppdragsutbildning anser bedömargruppen att bedömningsgrunden uppfylls, om än inte systematiskt.

Lärosätet ska förbereda studenter att möta ett föränderligt arbetsliv och detta beskrivs med ett antal aktiviteter i självvärderingen. Professions- och fältanknytning förekommer till exempel som löpande kursmoment i lärosätets professionsutbildningar. Det kan ske genom gästföreläsningar av yrkesverksamma från olika fält, genom studiebesök eller kortare och längre fältstudier inom organisationer och offentlig verksamhet. Bedömargruppen anser att studenterna, inom ramen för problembaserat lärande, ökar sin förmåga att självständigt söka ny kunskap. Studenter får även möta autentiska situationer, vilket kan anses bereda för yrkeslivet. Inslag av dessa aktiviteter varierar däremot för de olika utbildningarna, och detta bekräftas vid platsbesöken.

Vid institutionen för vårdvetenskap beskrivs, både i självvärdering och vid platsbesök, samarbetet om praktikperioderna ingående. Lärosätet får via enkäter med olika frågor till studenter, medarbetare och chefer återkoppling på hur de inblandade uppfattat praktikperioden. Lärosätet samarbetar med regionen och näringslivet för att analysera studenternas åsikter om praktiken, och jämför resultatet mot tidigare år med hänsyn till kommande yrkesliv och en föränderlig vård. Exempel på hur samarbetet hjälper till att identifiera problem är att handledningen av kliniska lektorer ska förbättras. Det finns rutiner både för insamling av data och för uppföljning som leder till förbättringar, vilket bedömarna anser att de övriga institutionerna skulle kunna lära sig av.

Lärosätet kan inte beskriva rutiner för hur doktoranderna förbereds inför förändringar i arbetslivet. Det har initierats en seminarieserie för karriärplanering i forskarutbildningen som hanteras av Akademiskt kollegium, studierektorer och ämnesföreträdare. Bedömarnas rekommendation är att införa fler aktiviteter, med inslag av oberoende extern representation, för att förbereda doktoranderna inför arbetslivet.

Det finns alumniprogram för de studenter som studerar utomlands, men inget för de studenter som utbildar sig i Sverige. Alumner kommer ofta tillbaka till lärosätet för att agera handledare under praktikperioderna eller för att vidareutbilda sig. Det finns inga rutiner som visar att åsikter och erfarenheter från alumner används vid utformning eller utveckling av utbildning. Bedömarna ser därför alumniprogram som ett utvecklingsområde.