Inledning Kvalitetssäkringsarbete

Godkänt kvalitetssäkringsarbete

Publicerad: 2022-01-12

Lärosäte: Sophiahemmet högskola

Typ av examen: Lärosätesgranskning

Typ av granskning: Granskning av lärosätets kvalitetsarbete

Bedömargruppens uppdrag

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har gett oss i uppdrag att granska kvalitetssäkringsarbetet vid Sophiahemmet, Ideell förening för Sophiahemmet Högskola. I detta yttrande framgår våra bedömningar med vidhängande motiveringar och ett förslag till samlat omdöme.

Härmed överlämnar vi vårt yttrande till UKÄ.

Bedömargruppens sammansättning

I bedömargruppen har följande ledamöter ingått:

Professor, f.d. vicerektor, prodekan och kvalitetssamordnare, Thomas Nilsson, Karlstads universitet (ordförande, sakkunnig)
Professor, vicedekan, Silvana Naredi, Göteborgs universitet (sakkunnig)
Direktör akademiska partnerskap, Camilla WikströmGrotell, Arcada UAS, Finland (internationell sakkunnig)
Peter Panduro, Luleå tekniska universitet (studentrepresentant)
Forskningschef, Hannie Lundgren, Region Skåne (arbetslivsföreträdare).

Bedömargruppens arbete

Granskningen har utgått ifrån de krav som ställs i högskolelagen (1992:1434) och högskoleförordningen (1993:100) samt i Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area (ESG 2015). Se vidare Vägledning för granskning av lärosätenas kvalitetssäkringsarbete (UKÄ 2018). Underlag för bedömningen har varit lärosätets självvärdering och studentinlaga samt dokumentation kopplat till det fördjupningsspår (se bilaga 1) som bedömargruppen har granskat vid det andra platsbesöket. Intervjuer har genomförts i samband med två platsbesök, med representanter för lärosätet, studenter och arbetslivsföreträdare som lärosätet samarbetar med. Scheman för platsbesöken finns i bilaga 2 och 3.

Bedömningsprocessen

På grundval av underlagen har vi granskat lärosätets kvalitetssäkringsarbete och gjort en bedömning utifrån nedanstående bedömningsområden.

Bedömningsområden:

styrning och organisation
förutsättningar
utformning, genomförande och resultat
jämställdhet
student och doktorandperspektivet
arbetsliv och samverkan.

UKÄ har delgivit lärosätet vårt preliminära yttrande för att ge möjlighet att korrigera eventuella sakfel. Delningstiden var tre veckor. Vi har tagit del av lärosätets svar (se bilaga 4), och korrigerat yttrandet där vi bedömt att det varit befogat.

För bedömargruppen

Thomas Nilsson

Ordförande

Bedömargruppens bedömning

Sophiahemmet, Ideell förening för Sophiahemmet Högskola

Lärosäte

Sophiahemmet, Ideell förening för Sophiahemmet Högskola ID-nr

A-2018-03-4452Bedömningsområde: Styrning och organisation

Bedömning med motivering: Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Inte tillfredsställande.

Lärosätet har nyligen genomgått en omorganisation och har därefter på förhållandevis kort tid tagit fram och beslutat om de grundläggande delarna i sitt kvalitetssystem. Den ledningsmodell från Swedish Institute for Quality som lärosätet tillämpar beslutades av den gemensamma koncernledningen för lärosätet och Sophiahemmets sjukhus 2018. Den dokumentation som visar lärosätets tillämpning av modellen, liksom övrig dokumentation om ledning och styrning, bedöms vara i god ordning och påvisar en god systematik i kvalitetsarbetets organisation och struktur. Det återstår däremot utvecklingsarbete inom området regelbunden granskning av utbildningar på grundnivå och avancerad nivå. Beläggen för att de resultat och slutsatser som kvalitetssystemet genererar tas tillvara är vid tiden för granskningen inte heller tillräckliga. Lärosätet har examensrätt för utbildning på forskarnivå sedan 2017, men har ännu inte antagit några doktorander. Bedömargruppen har därför inte kunnat granska kvalitetssäkringen av utbildningen på forskarnivå i sin helhet men konstaterar att det återstår en del utvecklingsarbete inom detta område.

Bedömargruppen anser att lärosätet har följande styrkor inom bedömningsområdet Styrning och organisation:

ett kvalitetssystem som innefattar både utbildningar och stödjande verksamheter
systematik i uppföljningen av kvalitetskulturen, innefattande delaktighet och engagemang.

Bedömargruppen identifierar följande utvecklingsområden inom bedömningsområdet Styrning och organisation:

utveckling av modellerna för intern och extern kollegial regelbunden granskning (3årscyklerna) av utbildningar på grundnivå och avancerad nivå
utveckling av former för uppföljning och granskning av utbildning på forskarnivå
samlad dokumentation av kvalitetssystemet
förstärkning av lärosätets stöd för studenternas engagemang och delaktighet
tydliggörande av de formella strukturerna för spridning av information inom organisationen.

Bedömningar av bedömningsgrunder:

Lärosätets kvalitetssystem är uppbyggt för att säkerställa kvaliteten i utbildningarna, och det relaterar till övergripande mål och strategier som lärosätet fastställt för sin utbildningsverksamhet.

Inte uppfylld.

Efter att en ny organisation för lärosätet etablerats under 2017 beslutade styrelsen för Sophiahemmet, Ideell förening under 2018 om att tillämpa ett kvalitetssystem som utgår från en modell utformat av Swedish Institute for Quality (SIQ managementmodell) för all verksamhet inom föreningen, inklusive verksamheten vid Sophiahemmet Högskola. Centrala delar i den modellen ges rubrikerna Systematiken, Strukturen och Kulturen. Systematiken består i att identifiera 13 olika områden för det systematiska kvalitetsarbetet och utvärderingar i 1- och 3-årscykler (9 områden i 1-årscykler och 4 i 3-årscykler). Strukturen består i tillämpningen av Demings cykel med delstegen Plan, Do, Check och Act (PDCA) för ständig förbättring, och dess koppling till verksamhetsstyrningen. Kulturen syftar till att ge en bra grund för engagerade ledare samt motiverade medarbetare och studenter, och bygger på en decentraliserad organisation med delegerad ledningsstruktur med korta beslutsvägar och kollegial delaktighet på alla nivåer. Standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring inom det europeiska området för högre utbildning (ESG) är grunden för strukturen i lärosätets kvalitetssäkringspolicy. Utvärderingar i 1-årscykler, som för utbildningar motsvarar kontinuerlig uppföljning enligt ESG, sker internt och bygger i huvudsak på utvärderingar av utbildningsprogram och kurser, samt på programansvarigas analyser av bland annat måluppfyllelse och progression. Utvärderingar i 3-årscykler, som för utbildningar motsvarar regelbunden granskning enligt ESG, sker kollegialt både internt och externt. Den externa delen bygger på bland annat granskning av godkända examensarbeten av hög kvalitet och görs i samarbete med Röda Korsets högskola och Ersta Sköndal Bräcke högskola. Former för intern kollegial granskning i 3-årscykeln är under utveckling. Bedömargruppen vill framhålla vikten av att de regelbundna granskningarna utgår från ett bredare underlag än examensarbeten.

I samband med platsbesök redovisades exempel på utvärderingar av utbildningar och analyser i 1-årscyklerna, och här finner bedömargruppen belägg för att nödvändiga delar i systemet är på plats. Interna och externa granskningar i 3-årscykler på grundnivå och avancerad nivå bedöms ändå vara områden där det fortfarande återstår betydande utvecklingsarbete och utprovning. Bedömargruppen konstaterar också att det vid tiden för platsbesöken återstår betydande utvecklingsarbete för utbildning på forskarnivå, trots att antagning påbörjas under hösten 2019. Viss planering för utbildning på forskarnivå redovisas i självvärderingen. Utan dokumenterade metoder för regelbunden granskning på plats kan bedömargruppen inte se kvalitetssystemet som tillräckligt uppbyggt för att säkerställa kvaliteten i lärosätets utbildningar.

Den modell för kvalitetssäkring som lärosätet har beslutat är etablerad för kvalitetsarbete i tjänsteorganisationer, och innefattar bland annat ständig förbättring, delaktighet och engagemang. Det är bedömargruppens uppfattning att modellen korresponderar väl med etablerad god praxis för kvalitetsarbete inom europeisk högre utbildning, och att den ger goda förutsättningar för att säkerställa kvaliteten i den här aktuella verksamheten. Kvalitetssystemets relation till lärosätets övergripande mål och strategier framgår framför allt av de handlingsplaner för det övergripande kvalitetsarbetet 2018 och 2019 som ingick i underlaget. Relationen mellan kvalitetssystem, lärosätets mål och strategier, samt verksamhetsstyrningen förtydligades vid platsbesöken.

Med så pass mycket återstående arbete med utveckling och utprovning av former för regelbunden granskning av utbildningar (3-årscyklerna), finner bedömargruppen att den här bedömningsgrunden inte är uppfylld.

Lärosätet har en beslutad kvalitetssäkringspolicy, eller motsvarande, som är en del av den strategiska styrningen.

Uppfylld.

Lärosätet redovisar en nyligen beslutad kvalitetssäkringspolicy som är strukturerad enligt de kriterier som anges i ESG. Kvalitetsarbetets relation till den strategiska styrningen framgår inte explicit i kvalitetssäkringspolicyn, men är beskriven i självvärderingen och i handlingsplaner för det övergripande kvalitetsarbetet 2018 och 2019. Kopplingen till den strategiska styrningen bekräftades vid det första platsbesöket, där ledningsgruppens roll i verksamhetsstyrningen och rektorns rapportering till den verkställande direktören och styrelsen förtydligades. Bedömargruppen finner däremot att kvalitetssäkringspolicyn har karaktären av en avsiktsförklaring, med begränsad information om lärosätets strukturer och processer för kvalitetsarbete och kopplingen till den strategiska styrningen. Bedömargruppen noterar också att viktiga permanenta delar av kvalitetssystemet beskrivs i de årliga handlingsplanerna för det övergripande kvalitetsarbetet. En mer samlad dokumentation av kvalitetssystemet skulle ge en bättre överblick.

Bedömargruppen finner att den här bedömningsgrunden är uppfylld, men rekommenderar lärosätet att se över dokumentationen av kvalitetssystemet.

Lärosätet har en ändamålsenlig och tydligt definierad ansvarsfördelning för kvalitetsarbetet.

Uppfylld.

Bedömargruppen konstaterar att två beslutade dokument: Organisation, struktur och arbetsordning för ledningsarbetet vid Sophiahemmet Högskola och Rektors delegationsordning för Sophiahemmet Högskola beskriver ansvarsfördelningen. Bedömargruppen menar att dessa dokument ger en tillräckligt väldefinierad beskrivning av ansvarsområden och befogenheter för de olika funktionerna i organisationen, och även att det råder en rimlig korrespondens mellan ansvar och befogenheter. Det intrycket bekräftades vid platsbesöken. När det gäller ändamålsenlighet ser bedömargruppen en viss risk för att uppdelningen av ansvaren för utbildning på grundnivå och avancerad nivå respektive forskning och utbildning på forskarnivå på två nämnder kan äventyra kopplingen mellan forskning och utbildning, men noterade vid platsbesöken att lärosätet har uppmärksammat detta och avser förstärka kommunikationen mellan de båda nämnderna. Bedömargruppen rekommenderar att detta fullföljs, och även att lärosätet är uppmärksamt på den formella organisationens dimensionering i förhållande till verksamhetens omfattning i det fortsatta arbetet. Bedömargruppen noterar även att dokumentationen behöver kompletteras med ansvarsfördelning och delegation för utbildning på forskarnivå, och rekommenderar att detta görs i samband med den pågående utvecklingen av de regler för utbildning på forskarnivå som nämns i självvärderingen.

Bedömargruppen finner denna bedömningsgrund uppfylld. I utvecklingen av reglerna för utbildning på forskarnivå behöver arbetsordning och delegationsordning stämmas av.

Lärosätet har systematiska processer som uppmuntrar till delaktighet, engagemang och ansvar hos lärare, övrig personal samt studenter och doktorander.

Uppfylld.

Det ramverk för kvalitetsarbetet som lärosätet har beslutat innefattar explicit systematik, och bedöms ge goda förutsättningar för utveckling av systematik i processer som är viktiga för utbildningarnas kvalitet. Lärosätets organisation, med den delegering och de kollegiala organ som beskrivs i självvärderingen, bedöms ge goda förutsättningar för en kvalitetskultur som kännetecknas av delaktighet, engagemang och ansvar. Bedömargruppen noterar att utbildnings- och forskningsnämnderna är rådgivande organ för dekanernas beslutsfattande. Platsbesöken ger belägg för god delaktighet, engagemang och ansvarstagande i nämndernas arbete, och för att kvalitetsmodellens och organisationens förutsättningar för kvalitetskultur har tillvaratagits väl. Utöver de båda nämnderna finns en rad mötesforum som ger goda möjligheter för kommunikation och delaktighet. Lärosätet har även initierat en systematisk belysning av kvalitetskulturen i den enkätundersökning för mätning av kvalitetskultur som redovisas i underlaget, vilket bedömargruppen ser som ett gott exempel. Studenter är representerade i nämnder och råd, och i studentinlagan framgår att studentrepresentanterna har samma möjligheter att komma till tals som övriga ledamöter. När det gäller att uppmuntra studenternas delaktighet och engagemang på olika nivåer ser däremot bedömargruppen att lärosätet kunde göra mer för att uppmuntra och underlätta studenternas deltagande, bland annat genom att säkerställa att utbildningarnas uppläggningar är förenliga med studenternas engagemang i nämnder, råd och andra aktiviteter. När lärosätet antar egna doktorander är det viktigt att även deras engagemang och delaktighet stöds aktivt.

Bedömargruppen finner att den här bedömningsgrunden är uppfylld, men rekommenderar starkt att lärosätet från ledningshåll markerar vikten av studenternas engagemang, och att lärosätet arbetar aktivt för att stödja studenternas medverkan.

Lärosätet säkerställer att de resultat och slutsatser som genereras av kvalitetssystemet systematiskt tas tillvara i den strategiska styrningen, kvalitetsarbetet och i utvecklingen av kvalitetssystemet.

Inte uppfylld.

De processer som beskrivs i självvärderingen och övriga underlag bedöms ge goda förutsättningar för att resultat och slutsatser från kvalitetssystemet kan omsättas i beslut om utveckling av verksamheten. Det första platsbesöket bekräftade den bedömningen. I fördjupningsspåret undersökte bedömargruppen hur förutsättningarna för systematik i utvärdering och förbättringsarbete av utbildningsprogram tas till vara och hur systematiken fungerar. Som beskrivs i självvärderingen ger årlig utvärdering av utbildningsprogrammen underlag för utbildningsrapporter, som kan ligga till grund för ställningstaganden om programmens innehåll och genomförande samt för lärosätets årliga kvalitetsredovisning. Bedömargruppen har tagit del av utbildningsrapporter för sjuksköterskeprogrammet och för specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot kognitiv funktionsnedsättning för 2018, kvalitetsredovisning för 2018 samt handlingsplan för det övergripande kvalitetsarbetet 2019. Utbildningsrapporterna belyser ett antal områden som både berör den aktuella utformningen av utbildningen (relationen mellan kursmål och nationella examensmål illustrerat med målmatris, progression, studentcentrerat lärande, undervisning och bedömning, forskningsanknytning, arbetslivsanknytning och samverkan) och områden som är specifika för det genomförda programtillfället (programvärdering och kursvärderingar, områden för utveckling och utformning av handlingsplan). Utbildningsrapporterna ska enligt självvärderingen återkopplas till ledningsgruppen och följas upp inom utbildningsnämnden och institutionerna. Vid platsbesöken framkom att dessa processer har startat. När det gäller 3-årscykeln återstår utveckling av modellerna för intern och extern kollegial granskning, och någon granskning är ännu inte genomförd. Det finns därför inte belägg för att resultaten av dem tas till vara.

Sammantaget finner bedömargruppen att det inte finns tillräckliga belägg för att resultat och slutsatser från hela kvalitetssystemet tas systematiskt tillvara, och finner därför att bedömningsgrunden inte är uppfylld.

Den information som genereras av kvalitetssystemet kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt med relevanta intressenter och får en spridning inom organisationen.

Uppfylld.

I självvärderingen anges behov att stärka de interna kommunikationskanalerna. En koncerngemensam kommunikation- och marknadschef har både Sophiahemmet sjukhus och lärosätet som ansvarsområde. Bedömargruppen fick vid platsbesöken intrycket att man för intern kommunikation i rätt stor omfattning förlitar sig på informella interna kanaler, som uppgavs fungera väl eftersom organisationen är förhållandevis liten. Kommunikation med externa intressenter stöds av en intressentkartläggning som redovisas i självvärderingen. Vid platsbesöken berättade lärosätet även om en pågående utveckling av den externt tillgängliga webbplatsen, och bedömargruppen noterar att ett betydande utvecklingsarbete har genomförts under utvärderingens gång (vårterminen 2019). Sammanfattande information om den kontinuerliga uppföljningen av utbildningar i form av kvalitetsredovisning är nu tillgänglig externt, liksom en handlingsplan för det övergripande kvalitetsarbetet. När det gäller spridning i organisationen delar bedömargruppen den bedömning som görs i självvärderingen, och rekommenderar tydliggörande av strukturer och ansvarsfördelning för intern kommunikation för att säkerställa systematiken. När det gäller kommunikationen med externa intressenter ser bedömargruppen goda förutsättningar med den webbplats som nu byggs upp, och att uppföljning av intressentkartläggningen troligen behöver ingå i det fortsatta utvecklingsarbetet.

Bedömargruppen finner denna bedömningsgrund uppfylld, men rekommenderar lärosätet att tydliggöra även de formella strukturerna för spridning av information inom organisationen.Bedömningsområde: Förutsättningar

Bedömning med motivering: Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande.

Lärosätet säkerställer förutsättningar för lärandet via en utarbetad rekryterings- och medarbetarprocess för analys av kompetensbehov och kompetensförsörjning. Det är viktigt att lärosätets alla lärare når de moderata kraven på högskolepedagogisk utbildning (7,5 hp) som är uppställda, men lärosätet rekommenderas att på sikt höja kravet på högskolepedagogisk kompetens. Det är nödvändigt att lärosätet säkerställer tillgången till högskolepedagogisk utbildning. Lärosätet har gjort åtgärder för att säkerställa forskarkompetensen, och den forskarutbildade personalen utgör mer än hälften av den akademiska personalen. Samverkansmöten och kollegial dialog med låg tröskel är en styrka i förbättringsarbetet och bidrar till att sprida både kompetens och god praxis inom lärosätet. Infrastruktur och studentstöd är ändamålsenliga och lärosätet har gjort nödvändiga satsningar på labbmiljöer, verksamhetsintegrerat lärande, verksamhetsförlagd utbildning, digitalisering och moderna lärmiljöer. Ett område som kräver speciell uppmärksamhet är det informations- och kommunikationstekniska (IKT) stödet till studenterna.

Bedömargruppen anser att lärosätet har följande styrkor inom bedömningsområdet Förutsättningar:

systematik i rutiner och processer för analys av kompetensbehov och kompetensförsörjning
kollegiala samverkansmöten och låg tröskel för dialog mellan olika aktörer om läranderesurser
främjande miljö som stöder medarbetarnas kompetensutveckling
individuellt och studentcentrerat bemötande
ändamålsenlig infrastruktur och väl fungerande studentstöd.

Bedömargruppen anser att lärosätet har följande utvecklingsområden inom bedömningsområdet Förutsättningar:

fullfölja arbetet med långsiktiga strategiska kompetensförsörjningsplaner och arbetsbeskrivningar med tydlig ansvarsfördelning
fastslå tillräckligt höga krav på formell pedagogisk kompetens i anställningsordningen
skapa etablerade möjligheter för formell pedagogisk kompetensutveckling
ta tillvara resultaten från medarbetarundersökningen på ett systematiskt sätt
vidareutveckla IKTstödet till studenter.

Bedömningar av bedömningsgrunder:

Lärosätet säkerställer att den undervisande personalens kompetens motsvarar utbildningsverksamhetens behov.

Uppfylld.

Som kriterier för rekrytering anger lärosätet i självvärderingen den sökandens formella kompetens, utvecklingspotential och personliga egenskaper som grund för en helhetsbedömning som svarar mot lärosätets behov, vilket är fastställt i lärosätets rekryteringspolicy. Lärosätet har också utarbetat en standardiserad introduktionsprocess och checklista för att stödja nyanställdas introduktion i arbetet. Bedömargruppen berömmer detta arbete. Vidare framkom vid platsbesöken och i handlingsplanen för kvalitetsarbetet 2018 att det pågår utarbetande av en anställningsordning för undervisande personal, vilket bedömargruppen anser är välbehövligt. Bedömargruppen rekommenderar att lärosätets anställningsordning tydligt fastslår krav på tillräckligt hög pedagogisk kompetens.

Lärosätet har utarbetat och tagit i bruk en medarbetarprocess som beskrivs i självvärderingen med tydliga rutiner och processer för behovsanalys, rekrytering och introduktion av nyanställda, för att säkerställa att personalens kompetens motsvarar verksamhetens behov. Vidare vill lärosätet säkerställa opartiska och transparenta processer från och med att ett behov identifierats till och med att en anställning upphör. Bedömargruppen anser att detta arbete har genomförts på ett bra sätt.

Lärosätet anger i självvärderingen som utgångspunkt för att säkerställa att kompetensen motsvarar lärosätets behov att det finns en balans mellan pedagogisk, ämnesmässig och klinisk kompetens. Eftersom lärosätets arbetsfördelning möjliggör att undervisande personal kan verka på olika utbildningsnivåer och enheter, utnyttjas kompetensen på ett flexibelt och effektivt sätt. Lärosätet använder medarbetarsamtal enligt en standardiserad modell som ett verktyg för att identifiera personalens kompetensutvecklingsbehov. Det första platsbesöket bekräftar att medarbetarsamtalen genomförs regelbundet och används för att identifiera utvecklingsområden på både individnivå och strategisk nivå.

Lärosätet har nyligen utfört en kompetensinventeringsenkät, och bedömargruppen konstaterar att resultaten av analysen från enkäten har utnyttjats vid uppgörandet av lärosätets långsiktiga plan för kompetensförsörjning. Bedömargruppen rekommenderar att lärosätet fortsätter att vidareutveckla tillämpningen av planen på ett systematiskt sätt. Lärosätet anger i självvärderingen att arbetsbeskrivningar med tydligt uttalade ansvarsområden är en förutsättning för ett ändamålsenligt utnyttjande av personalens kompetens och klar ansvarsfördelning i arbetet. Lärosätet har identifierat och åtgärdat brister i arbetsbeskrivningar och uppdaterat centrala arbetsbeskrivningar bland annat för lektorer och adjunkter. Bedömargruppen framhåller vikten av att lärosätet slutför detta arbete med hög prioritet.

Vid det första platsbesöket gavs belägg för att dekanerna, som har ansvar för kvaliteten i utbildningen och forskningen, diskuterar kompetensbehov på en strategisk nivå i ledningsgruppen med prefekterna, som har det operativa personal- och budgetansvaret. Styrelsens högskoleutskott och lärosätets ledningsgrupp analyserar kompetensbehovet på en övergripande nivå i dialog med rektor, prefekter, dekaner och övriga enhetschefer, medan prefekten via den terminsvisa planeringen av utbildningen ansvarar för kompetensförsörjning och för att medarbetarnas resurser utnyttjas på ett ändamålsenligt sätt. Bedömargruppen anser att processen för att vidta åtgärder som utgår från identifierade kompetensbehov är ändamålsenlig.

Bedömargruppen finner att den här bedömningsgrunden är uppfylld, men rekommenderar lärosätet att vidareutveckla anställningsordning, arbetsbeskrivningar och planen för kompetensförsörjning och utveckling.

Lärosätet tillhandahåller en främjande miljö som ger undervisande personal möjlighet att utveckla både sin pedagogiska kompetens och sin ämneskompetens samt förutsättningar att bedriva sitt arbete på ett effektivt sätt.

Uppfylld.

Lärosätet anger i självvärderingen att kompetensutveckling i form av utbildning samt forsknings- och utvecklingsarbete ska ingå i all undervisande personals arbete. Årliga medarbetarsamtal ligger som grund för ledningsgruppens arbete med strategisk kompetensförsörjning och kompetensutveckling. Medarbetarsamtalen genomförs enligt en samtalsmall och följs upp varje halvår för att säkerställa god fysisk och psykosocial arbetsmiljö och strategisk planering för lärares pedagogiska och ämnesmässiga kompetensutveckling i relation till utbildningsverksamhetens behov. Lärosätet följer upp förhållandet mellan kompetens och arbetsuppgifter, vilka kompetensutvecklande aktiviteter som medarbetaren deltagit i, stödet från chefen och organisationen och hur man spridit kunskap till kolleger. Platsbesöken bekräftar att medarbetarsamtalen utgör en viktig metod för att identifiera kompetensutvecklingsbehov för den enskilde medarbetaren. Vid lärosätet förs också avslutningssamtal med närmaste chef enligt en standardiserad blankett, men bedömargruppen kan inte se hur informationen från dessa samtal används i kvalitetsarbetet och rekommenderar därmed lärosätet att se över detta.

Självvärderingen anger att kompetensutveckling kan innebära att följa pedagogik, forskning och utveckling inom ämnesområdet, författa egna utbildnings- respektive forskningsrapporter, delta i vetenskapliga sakkunnighetsuppdrag eller annan kompetensutveckling. Självvärderingen anger vidare att arbetskommitténs arbete med fysisk och psykosocial arbetsmiljö, som bygger på den årliga medarbetarundersökningen, är centralt i skapandet av goda förutsättningar för att arbetet ska bedrivas på ett effektivt sätt. Andra aspekter av ett effektivt arbetssätt som samarbetsmodeller, ibruktagandet av digitala verktyg och nya undervisningsmetoder berörs mera knapphändigt. Bedömargruppen noterar att medarbetarundersökningen ses som ett viktigt verktyg för att utveckla ledarskapet, medarbetarskapet och den personliga situationen. Under platsbesöken lyftes samverkansmöten och kollegial dialog upp som arenor där medarbetarundersökningens resultat utnyttjas för förbättring och återkopplingen på olika nivåer, men det förblir oklart för bedömargruppen hur systematiskt arbetet är. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att se över detta och definiera hur medarbetarundersökningen på ett systematiskt sätt blir underlag för kvalitetsarbetet.

Lärosätet beskriver i självvärderingen ett stort utbud av samverkansmöten på olika nivåer, som medarbetardag, personalmöten, chefsträffar, workshoppar och seminarier samt högskolepedagogiskt kollegium och forskarkollegium. Under platsbesöken gavs belägg för att samverkansmötena upplevs vara ändamålsenliga och närheten till kolleger ses som en styrka i förbättringsarbetet. Det framkom också att man använt digitala verktyg (som teams och zoom) för att göra mötena mindre belastande, smidigare och effektivare. Bedömargruppen menar att lärosätets aktiva kollegiala dialog med låg tröskel för deltagande med stor sannolikhet bidrar till att sprida både kompetens och god praxis inom lärosätet, vilket delvis kompenserar för de brister på systematik i kvalitetsarbetet som ännu finns.

Arbetet med att stödja utvecklingen av pedagogisk kompetens och stöd i användandet av digitala verktyg beskrivs i självvärderingen som belägg för hur lärosätet stöder kompetensutveckling. Lärosätet har identifierat ett behov av att inventera personalens kompetens vid lärosätets två institutioner, vilket har genomförts via en enkät. Utifrån enkäten har lärosätet upprättat ett utkast till en långsiktig kompetensförsörjningsplan. Vid institutionerna har det också framkommit ett klart behov av att vidta åtgärder för att stödja den pedagogiska kompetensutvecklingen internt eller med externt expertstöd, eftersom bara hälften av personalen kommer upp till en nivå på 7,5 högskolepoäng i högskolepedagogik. Bedömargruppen uppmuntrar detta arbete och förespråkar att de planerade åtgärderna för att möjliggöra pedagogisk kompetensförhöjning på 7,5 alternativt 15 högskolepoäng får hög prioritet.

Lärosätet ger i självvärderingen belägg för att man vidtagit åtgärder för att säkerställa forskarkompetensen. Den forskarutbildade personalen uppgår till mer än 50 procent. Vid platsbesöken bekräftas att forskningsverksamheten är aktiv. Sophiahemmet ideell förening stödjer forskningsverksamheten med betydande medel. Lärosätet har också utarbetat rutiner för att stödja de lärare på lärosätet som är doktorander vid andra lärosäten.

Bedömargruppen finner att den här bedömningsgrunden är uppfylld, men menar att det är mycket angeläget att lärosätet prioriterar utvecklingen av lärarnas högskolepedagogiska kompetens.

Lärosätet säkerställer att infrastruktur och studentstöd är ändamålsenliga för studenternas och doktorandernas lärande.

Uppfylld.

Platsbesöken visade flera goda modeller för hur man identifierar studenter i behov av särskilt stöd och sätter in extra resurser i olika skeden av utbildningen. Bedömargruppen fick intrycket av att lärosätet kännetecknas av en stödjande och studentcentrerad miljö, där man aktivt griper in i lärandeproblem. Bedömargruppen noterar flera goda exempel på att programvärderingar utnyttjas på ett systematiskt sätt i uppföljningen av studentstöd, men menar ändå att systematiken i uppföljningen och spridning av vidtagna åtgärder kan vidareutvecklas. Ett gott exempel på god praxis är den integrering av stöd för examensarbeten som byggts in i kursen i forskningsmetodik, för att stödja studenters slutförande av studierna.

Självvärderingen lyfter fram betydelsen av individuellt och individanpassat stöd. Lärosätet har en heltidsanställd studievägledare och köper in studenthälsotjänster samt har samarbete om krisstöd och krishantering bland annat med universitetskyrkan. Både självvärdering och platsbesök ger belägg för att studievägledningen är ordnad på ett ändamålsenligt sätt.

Enligt självvärderingen vill lärosätet vara en hållbar akademisk organisation med digitalisering i fokus, vilket säkerställs genom kontinuerliga investeringar i informationsteknik, moderna lärmiljöer och ändamålsenliga stödformer för lärandet. Bedömargruppen noterar att lärosätet i förhållande till sin storlek utöver examensutbildningar har ett omfattande utbud av uppdragsutbildningar, uppdragsprogram och fristående kurser som bedrivs nätbaserat. Eftersom utbildning på doktorsnivå inleds först hösten 2019, har bedömargruppen inte tagit ställning till läranderesurser för doktorander, men konstaterar utifrån självvärderingen att de planer som finns för stöd av doktorander verkar ändamålsenliga.

Självvärderingen ger flera exempel på att ny teknik och moderna digitala system utnyttjas som naturliga arbetsredskap som kontinuerligt utvecklas både inom examensutbildning och övrig utbildning. Eftersom den här typen av utveckling ställer höga krav på digital kompetens bland både studenter och medarbetare, framhåller bedömargruppen att lärosätets IKT-råd, som ansvarar för att säkerställa infrastruktur och stöd, har en synnerligen viktig roll. Rådet, som består av en IKT-pedagog, en it-strateg, en bibliotekschef, en lärarrepresentant, en representant från studieadministrativa enheten och en studentrepresentant, arbetar kontinuerligt med frågor om kvalitet, utveckling och pedagogik inom IKT-området utifrån en årlig handlingsplan. Under hösten identifierar och planerar rådet aktiviteter som sedan följs upp varje år, eftersom IKT ingår som ett eget område i lärosätets systematiska (årliga) granskningar.

Bedömargruppen bedömer att studenterna rent generellt får sin röst hörd, trots att platsbesöken visade att studenterna inte deltar aktivt i alla organ där de är representerade. Bedömargruppen fick ändå höra om exempel på hur lärosätet stödjer studenternas medverkan utan att det ger negativa konsekvenser för studierna. Studentkårens medverkan i IKT-utskottet nämns som ett exempel på studenternas inflytande på utveckling av verksamheten och läranderesurser. Studentinlagan lyfter fram digitaliseringen av lärosätet som ett område där det finns potential för förbättringar. Bedömargruppen instämmer i den bedömningen.

Studentinlagan och platsbesöken ger belägg för att lärosätet har rutiner för att säkerställa ändamålsenligheten i infrastruktur och stöd i förhållande till studenters lärande. Bedömargruppen har identifierat den nya lärplattformen Canvas som ett exempel på en god process för hur man kan använda ny teknik med student- och medarbetarengagemang baserat på systematisk uppföljning och återkoppling. Ett annat exempel är utvecklingen av studenternas intranät i samarbete med kommunikationsenheten. Under platsbesöken framkom att satsningar gjorts på att utveckla stödet både för personal och studenter, bland annat genom att anställa en IKT-pedagog (2017). Bedömargruppen noterar att medarbetarna berömmer dessa insatser. Studentinlagan tar upp behovet av ett ökat IKT-stöd. Detta problem nämns inte i självvärderingen. Bedömargruppen anser att lärosätet har utfört ett gott arbete, men ser fortsatta satsningar på det informations- och kommunikationstekniska stödet i synnerhet till studenter som nödvändiga.

Bedömargruppen finner att bedömningsgrunden är uppfylld, men rekommenderar att lärosätet fäster speciell vikt vid IKT-stöd till studenter.

Lärosätet säkerställer ändamålsenliga läranderesurser och att dessa utnyttjas på ett effektivt sätt.

Uppfylld.

Lärosätet säkerställer att det finns tillräckliga läranderesurser och att de används på ett effektivt sätt, genom kursvärderingar och samverkansmöten mellan stödfunktioner och undervisande personal. Självvärderingen beskriver att kursutvärderingar, programutvärderingar och riktade utvärderingar är metoder för att utveckla kvalitet i undervisningen. Självvärderingen framhåller att studenternas kursutvärderingar är viktiga för återkoppling på resurser för lärandet, men lyfter fram den låga svarsprocenten som ett område för utveckling. Platsbesöken ger belägg för att kursutvärdering och återkoppling ges, men visade också stora variationer mellan olika ämnen.

Verksamhetsintegrerat lärande (VIL) i utbildningarna har hög prioritet vid lärosätet och man har inrättat en ny modern studiemiljö som har utvärderats med en riktad enkät till studenter och lärare, som grund för vidareutveckling och spridandet av god praxis. Lärosätet har en utsedd VIL-ansvarig med ett uttalat uppdrag att samverka med andra lärosäten, landsting och kommuner, för att säkerställa kvalitativt stabila lärmiljöer ute i vården och en samsyn på verksamhetsförlagd utbildning (VFU) i regionen när det gäller god handledning och bedömning baserat på utbildningens lärandemål i samarbete med handledare. Bedömargruppen anser att det arbete som utförts för att stödja VIL och förbereda för VFU är gott, men platsbesöket visade ett behov av att fortsätta att utveckla detta stöd både när det gäller processer, rutiner och tillgänglighet i information samt moderna lärmiljöer och nya möjligheter för klinisk träning och simulering.

Biblioteksverksamheten är enligt självvärderingen mångsidig, speciellt omnämns den digitala studiemiljön, satsning på kurslitteratur och stöd för informationskompetens samt doktorander. Biblioteket har sex anställda bibliotekarier och kan erbjuda ett relativt omfattande stöd för informationskompetens både via e-lärplattform, salsundervisning och handledning för de självständiga arbeten på olika nivåer som studenterna genomför. Självvärderingen beskriver att bibliotekets verksamhet följs upp via statistikföring och temperaturmätningar i studenternas programutvärderingar och via riktade enkäter för speciella frågor. Uppföljningarna visar att majoriteten av studenterna är nöjda. Vid platsbesöken framkommer att bibliotekstjänsterna fyller sin funktion. Bedömargruppen finner att den här bedömningsgrunden är uppfylld.Bedömningsområde: Utformning, genomförande och resultat

Bedömning med motivering: Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande.

Lärosätet har antagna styrdokument och kan visa på väl fungerande processer i de delar av det beslutade kvalitetssäkringssystemet som omfattar årliga kontinuerliga granskningar. Lärosätet kan visa på en väl förankrad forskningsanknuten utbildning och tillhandahåller relevant stöd till studenterna. Lärosätet kan även visa att man kommunicerar de delar av kvalitetssäkringssystemet som är på plats på ett relevant sätt. När det gäller antagning, tillgodoräknanden och utfärdande av examensbevis finns skriftliga rutiner. Hela det kvalitetssäkringssystem som beskrivs i självvärderingen är däremot ännu inte på plats. Lärosätet brister i att kunna redovisa innehåll i de interna och externa bedömningar som ska ingå i 3-årscykler för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Lärosätet saknar även processer och rutiner för kvalitetssäkring av forskarutbildningen. Dessa brister har även skrivits fram i bedömningsområdet Styrning och organisation. Bedömargruppen anser däremot att de övriga bedömningsgrunderna i det här aktuella bedömningsområdet är väl uppfyllda. Vid en sammanvägd bedömning finner därför bedömargruppen att bedömningsområdet Utformning, genomförande och resultat är tillfredställande.

Bedömargruppen identifierar följande styrkor inom bedömningsområdet Utformning, genomförande och resultat:

Lärosätet har antagna styrdokument och kan visa på att de delar av kvalitetssäkringssystemet som är på plats kan identifiera brister och utvecklingsområden inom utbildningarna, samt att dessa återkopplas och åtgärdas.
Lärosätet kan genom presenterade dokument samt vid information under platsbesöken säkerställa att dess utbildningar utformas och genomförs på ett sätt som uppmuntrar studenterna till att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna.
Lärosätet kan visa på ett nära samband mellan forskning och utbildning i form av forskningsaktiva lärare inom relevanta ämnesområden för lärosätets utbildningar samt en hög grad av utbildningsmoment med forskningsanknytning.
Lärosätet tillhandahåller relevant stöd till studenter för att kunna genomföra utbildningen inom planerad studietid.
Lärosätet publicerar på webbplatsen en kvalitetsredovisning som bygger på programmens utbildningsrapporter och en handlingsplan för kvalitetsarbetet.
Lärosätet har fungerande skriftliga rutiner för antagning av studenter och doktorander, tillgodoräknanden, utfärdande av examensbevis och överklagande av beslut.

Bedömargruppen identifierar följande utvecklingsområden inom bedömningsområdet:

Hela det kvalitetssystem som beskrivs i självvärderingen är ännu inte på plats.
Lärosätet brister i att kunna redovisa innehåll i de interna och externa bedömningar som ska ingå i 3årscyklerna.
Lärosätet saknar ändamålsenliga processer och rutiner för utveckling av forskarutbildningen.
Svarsfrekvenser på kursvärderingar måste öka, för att stärka studenternas påverkan på utbildningarnas utformning och genomförande.
Riktlinjer för arbetet med och bedömning av examensarbeten kan utvecklas.
Lärosätet kan utveckla en mer riktad spridning av informationen som framkommit av kvalitetssäkringsarbetet till studenter och övriga relevanta intressenter.

Bedömningar av bedömningsgrunder:

Lärosätet har en tydlig ansvarsfördelning samt ändamålsenliga rutiner och processer för utformning, utveckling, inrättande samt nedläggning av utbildningar.

Inte uppfylld.

Lärosätet har antagna styrdokument och kan visa på initiala fungerande processer för delar av det beslutade kvalitetssystemet. Hela det beskrivna kvalitetssystemet är däremot ännu inte på plats.

Enligt självvärderingen, och det bifogade styrdokumentet Rutin och process för utbildning på grund-, avancerad och forskarnivå har lärosätet i november 2018 fastställt en rutin samt en process för utformning, utveckling, inrättande och nedläggning av utbildningar. När det gäller utformning och utveckling av utbildningar beskriver självvärderingen en årlig process med utbildningsrapporter som sammanställs för lärosätets samtliga utbildningsprogram. Ansvaret för sammanställande av utbildningsrapporten ligger hos de programansvariga. Processen är ny sedan 2018 och bara en mall för utbildningsrapporten ingick som bilaga till självvärderingen. Under våren 2019 har däremot utbildningsrapporter färdigställts och inför det andra platsbesöket kunde bedömargruppen ta del av två exempel: en för sjuksköterskeprogrammet och en för specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot kognitiv sjukdom. Utbildningsrapporterna omfattar de flesta av de delar som tas upp i Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area (ESG) och UKÄ:s bedömningsgrunder för kvalitetssäkringsarbetet. Det som saknas är en reflexion över hur jämställdhet hanteras i programmen, men det framkommer vid platsbesöken att detta är en brist som noterats och att den kommer att åtgärdas.

Utbildningsrapporten utmynnar i en handlingsplan för kommande år, med en sammanfattning av områden som ska utvecklas. Vid platsbesöken framkom att utbildningsrapporterna redan hade identifierat brister, till exempel har man upptäckt att vissa mål inte examinerades. Detta ledde då till omedelbar åtgärd. Utbildningsrapporterna ska enligt självvärderingen återkopplas till ledningsgruppen och följas upp inom utbildningsnämnden och institutionerna. Programansvariga ska ansvara för återkoppling till studenterna. Vid platsbesöken framkom att dessa processer har startat. Utbildningsrapporternas utvecklingsområden sammanfattas enligt det nya kvalitetssäkringssystemet i en kvalitetsredovisning för 2019.

Kvalitetsredovisningen och en handlingsplan för det övergripande kvalitetsarbetet för 2019 fanns tillgängliga inför det andra platsbesöket. I handlingsplanen refereras till självvärderingens beskrivning av granskningar i 1- och 3-årscykler, där utbildningsrapporterna ingår i 1-årscyklerna. Med start 2019 ska lärosätet, enligt självvärderingen, genomföra interna och externa kollegiala granskningar med tre års intervaller, där den första interna granskningen är planerad till 2021 och den första externa kollegiala granskningen till 2019. Den externa kollegiala granskningen ska göras tillsammans med Röda Korsets högskola och Ersta Sköndal Bräcke högskola. Granskningen ska i första hand ske genom att lärosätena väljer ut godkända självständiga arbeten med hög kvalitet. Bedömargruppen ifrågasätter om denna del kommer att tillföra kvalitetssäkringsprocessen någon substantiell information, men det framgår av självvärderingen att granskningen även ska omfatta andra områden. Vid platsbesöken framkom att man ännu inte beslutat vad de interna 3-årsgranskningarna ska innehålla, och vad de externa granskningarna, förutom granskning av självständiga arbeten, ska innehålla.

För utformning och utveckling av ett nytt utbildningsprogram som kräver ansökan om examenstillstånd finns styrdokumentet Rutin och process för utbildning på grund-, avancerad och forskarnivå. Bedömargruppen konstaterar också att det återstår betydande utvecklingsarbete för utbildning på forskarnivå, trots att antagning pågår. Viss planering för utbildning på forskarnivå redovisas i självvärderingen. Utan dokumenterade metoder för regelbunden granskning på plats kan bedömargruppen inte se att kvalitetssystemet är tillräckligt uppbyggt för att säkerställa kvaliteten i lärosätets utbildningar.

Bedömargruppen anser att det finns ändamålsenliga styrdokument för att inrätta och lägga ned utbildningar, även om det inte gjorts någon nedläggning eller inrättande av program/huvudområde enligt detta nya system. Bedömargruppen anser att lärosätet kan visa på förekomst av ändamålsenliga rutiner och processer för utformning och utveckling av utbildningsprogram när det gäller 1-årscykeln i det beslutade kvalitetssäkringsarbetet. Däremot brister lärosätet i att redovisa innehåll i de interna och externa bedömningar som ska ingå i 3-årscyklerna, och som är beskrivna i självvärderingen och i handlingsplanen för 2019, förutom granskning av självständiga arbeten i samarbete med Röda Korsets och Ersta Sköndal Bräcke högskola. Lärosätet saknar även ändamålsenliga processer och rutiner för att utveckla forskarutbildningen.

Bedömargruppen anser därför inte att den här bedömningsgrunden är uppfylld.

Lärosätet säkerställer att dess utbildningar utformas och genomförs på ett sätt som uppmuntrar studenterna till att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna, vilket också återspeglas i examinationen.

Uppfylld.

Lärosätet visar genom styrdokument, bifogade kursplaner och genom information som framkommer vid platsbesöken att lärosätet säkerställer att dess utbildningar utformas och genomförs på ett sätt som uppmuntrar studenterna till att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna. Ett identifierat utvecklingsområde är att svarsfrekvenser på kursvärderingar måste öka, för att man helt ska kunna säkerställa studenternas inflytande.

Enligt självvärderingen och bilagan Vägledning och rutin för arbete med kursplaner finns en vägledning och rutin för kursplaner, antagen av utbildningsnämnden, som uppmuntrar studenterna till att ta en aktiv roll i lärandeprocessen. I dokumentet finns bl.a. en checklista för kursplaner som anger att målen i en kursplan bör signalera aktivitet från studenternas sida samt att läraktiviteterna ska vara utformade så att de uppmuntrar studenterna till reflexion över det egna lärandet och utformade så att de tydligt kan bidra till att studenterna uppnår kursens mål. Dokumentet redovisar även exempel på en rad olika utbildningsmoment och olika typer av examinationer. Bifogade kursplaner och information som framkom vid platsbesöken styrker att det finns variation i utbildningsmoment och examinationer.

Under 2018 fastställdes en ny kursvärdering som ska användas i alla kurser och som omfattar fyra obligatoriska frågor. En av frågorna lyder Jag har under kursens gång upplevt att min förmåga till självständigt lärande har uppmuntrats. Vid platsbesöken framkom att de programansvariga och kursansvariga uppmuntrar till dialog, men att kursvärderingarnas svarsfrekvens är genomgående låg. Lärosätet arbetar på olika sätt med att öka svarsfrekvensen. Man anger även vid platsbesöken att kursvärderingar ofta kompletteras med olika former av muntlig utvärdering, även om man är medveten om att muntliga utvärderingar inte alltid fångar problem. Trots en låg svarsfrekvens framkom vid platsbesök att synpunkter från kursutvärderingar oftast återkopplas till studenterna och det framkom flera exempel på att studenters synpunkter har ändrat på kursers utformning och innehåll. Under 2017 invigdes nya lärmiljöer på lärosätet med digitalisering i fokus, för att stärka det studentcentrerade lärandet. I studentbilagan anges att den här miljön möjligen inte utnyttjas i sin fulla potential på grund av att studenterna inte får tillräckligt bra introduktion, studenterna välkomnar den digitala utvecklingen, men framför i studentbilagan betydelsen av introduktion och delaktighet.

Bedömargruppen anser att det finns en struktur och medvetenhet på lärosätet som säkerställer att studenterna tar en aktiv roll i lärandeprocessen. Bifogade kursplaner visar exempel på god variation i utbildningsmoment och examinationsformer. Det framkommer en genomgående låg svarsfrekvens på kursutvärderingar, men medvetenheten om detta är hög och lärosätet arbetar aktivt för att höja svarsfrekvensen. Trots den låga svarsfrekvensen framkom vid platsbesök exempel på hur studenternas direkta synpunkter har förändrat specifika kurser och program. Satsningen på digitala lärmiljöer är god, men kan förbättras av ökad information till studenterna.

Lärosätet säkerställer ett nära samband mellan forskning och utbildning i verksamheten.

Uppfylld.

Lärosätet redovisar ett nära samband mellan forskning och utbildning, bland annat i form av forskningsaktiva lärare inom relevanta ämnesområden för lärosätets utbildningar och en hög grad av utbildningsmoment med forskningsanknytning. Lärosätet har inrättat en forskningsnämnd, men dess roll för anknytning till forskning i utbildning är ännu inte identifierad.

Lärosätet ska starta en egen forskarutbildning höstterminen 2019. Lärosätet har en forskningsnämnd och en dekan för forskning. Lärosätet redovisar ämnesansvariga och forskningsaktiva professorer inom områden som är relevanta för utbildningarna. Lärosätet har även kliniskt verksamma adjungerade professorer, som är aktiva inom utbildning och bedriver forskning med relevans för lärosätets utbildningar. Vid platsbesöken framkommer en rad välfungerande inslag i utbildningarna med tydlig forskningsanknytning. För utbildning på grundnivå ska examinatorn ha lägst doktorsexamen och för utbildning på avancerad nivå ska examinatorn vara lägst docent. I den årliga utbildningsrapporten ingår en övergripande beskrivning och värdering av forskningsanknytningen inom samtliga utbildningar. Vid platsbesöken framkommer att utbildningar i samband med framtagande av utbildningsrapporten noterat att forskningsanknytningen kan behöva formaliseras och stärkas ytterligare.

Bedömargruppen anser att lärosätet säkerställer ett nära samband mellan forskning och utbildning.

Lärosätet säkerställer att dess utbildningar utformas och genomförs med tydlig koppling mellan nationella och lokala mål, lärandeaktiviteter och examinationer.

Uppfylld.

Lärosätet visar genom styrdokument, bifogade kursplaner, utbildningsrapporter inom kvalitetssystemet samt genom information som framkommer vid platsbesöken att lärosätet säkerställer att dess utbildningar utformas och genomförs med tydlig koppling mellan nationella och lokala mål, lärandeaktiviteter och examinationer. Lärosätet visar även att de delar av kvalitetssystemet som är på plats kan identifiera brister och utvecklingsområden inom utbildningarna.

Enligt självvärderingen och bilagan Vägledning och rutin för arbete med kursplaner finns en vägledning och rutin för kursplaner, antagen av utbildningsnämnden 2018 och reviderad 2019, som redogör för hur lärandemålen ska konstrueras för att ge en koppling mellan mål, lärandeaktiviteter och examinationer. Det finns ännu ingen liknande vägledning för utbildningsplaner, men en sådan ska utformas under 2019. Bedömargruppen fick inför det andra platsbesöket ta del av två utbildningsrapporter, som innehåller en matris som mappar samtliga nationella och lokala mål mot lärandeaktiviteter och examinationer. Vid platsbesöken framkommer att utbildningsrapporterna fångat bristande samstämmighet mellan mål och examination, dvs. det har upptäckts att vissa mål inte tydligt har examinerats, och detta har då åtgärdats. Vid platsbesöken framkommer även att det har noterats att kursansvariga kan tolka kopplingen mellan mål, lärandeaktiviteter och examinationer något olika. Här har lärosätet identifierat ett utvecklingsarbete med att standardisera bedömningarna ytterligare.

Bedömargruppen anser att lärosätets kvalitetssäkringssystem kan säkerställa kopplingen mellan mål, lärandeaktiviteter och examinationer. Systemet med årliga utbildningsrapporter har redan visat sig kunna fånga upp brister, till exempel i form av att vissa mål inte tydligt har examinerats. Bristerna har då åtgärdats.

Lärosätet säkerställer att varje student och doktorand ges goda förutsättningar att genomföra utbildningen inom planerad studietid.

Uppfylld.

Lärosätet tillhandahåller relevant stöd till studenterna, men det framkommer vid platsbesöken att det kan utvecklas rutiner för genomförande av examensarbeten, så att studenterna får samma förutsättningar att genomföra utbildningen inom planerad studietid.

Individuellt stöd finns tillgängligt som studievägledning, studie- och presentationsteknik, lärandestöd och tillgång till studenthälsa under studietiden. Studievägledaren arbetar enligt självvärderingen med uppsökande verksamhet för studenter som riskerar att inte klara behörighetskraven. Studenterna erbjuds vägledningssamtal och möjlighet till individuella studieplaner, eller studieuppehåll för att ta igen studier. Nya studenter är på två dagars introduktion på internat som innehåller bland annat samarbetsövningar. Lärosätet har också ett bibliotek som kan stödja studenter och doktorander. Vid platsbesöken framkom att lärosätet kan förbättra sina rutiner för examensarbetet, så att studenterna kan komma igång och avsluta sina examensarbeten i tid. Det framkom även att bedömningarna av examensarbetena varierar. Här finns ett utvecklingsarbete med att utarbeta bättre riktlinjer, så att bedömningarna blir mer samstämmiga. Studentstödet följs upp systematiskt i programutvärderingar och alumniundersökningar.

Bedömargruppen anser att lärosätet ger ett tillräckligt studentstöd för att säkerställa förutsättningarna för att genomföra utbildningen. Ett identifierat utvecklingsområde är rutiner för examensarbeten.

Utifrån genomförda uppföljningar vidtar lärosätet de åtgärder som krävs för att förbättra och utveckla utbildningarna.

Uppfylld.

Lärosätet har en antagen kvalitetssäkringspolicy där det ingår årliga uppföljningar med utbildningsrapporter från samtliga program. Lärosätets årliga uppföljningar har kommit igång och utbildningsrapporterna har börjat identifiera brister som leder till åtgärd.

Inför platsbesök två har bedömargruppen fått ta del av två utförliga utbildningsrapporter som ingår i den årliga uppföljningen som fastställts av lärosätet. Utbildningsrapporterna har identifierat en del brister, och vid platsbesöken framkom att dessa håller på att åtgärdas eller redan har åtgärdats. Som exempel kan nämnas att lärosätet har upptäckt otillräcklig examination av vissa mål och åtgärdat detta, samt att lärosätet behöver tillföra mer lärarresurser och åtgärdat även detta. Vid platsbesöken framkom att det finns en väl fungerande dialog mellan lärarna, de programansvariga och studierektorn, som bidrar till att utbildningarna utvecklas på basen av insamlad återkoppling. Trots en låg svarsfrekvens på kursvärderingar framkom vid platsbesöken att synpunkter från kursutvärderingarna oftast återkopplas till studenterna. Det framkom även flera exempel på att studenternas synpunkter har ändrat på kursers utformning och innehåll.

Bedömargruppen anser att lärosätets kvalitetssystem leder till att nödvändiga åtgärder för att förbättra och utveckla utbildningarna görs.

Åtgärder som planeras eller genomförs för att förbättra och utveckla utbildningarna kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt med relevanta intressenter.

Uppfylld.

Lärosätet har på webbplatsen publicerat sammanställningen av utbildningsrapporterna för 2018 i en kvalitetsredovisning, och har en publicerad handlingsplan för det övergripande kvalitetssäkringsarbetet för utbildningarna. Bedömargruppen anser att detta är ett lovvärt initiativ. Vid platsbesöken framkom även att synpunkter och vidtagna åtgärder från kursvärderingarna oftast återkopplas till studenterna.

Lärosätet har offentliggjort en kvalitetsredovisning och en handlingsplan på sin hemsida. Vid platsbesöken framkommer god kännedom om utbildningsrapporternas innehåll samt stor medvetenhet om styrkor och svagheter i program och kurser som framkommit i dessa utbildningsrapporter bland program- och kursansvariga samt lärare. Däremot verkade processen att sammanställa kvalitetsredovisningen och handlingsplanen inte vara lika förankrad bland dem. Kvalitetsredovisningen och handlingsplanen är sammanställda av en särskilt utsedd kvalitetssamordnare. Det framkommer däremot vid platsbesöken att de programansvariga har fått återkoppla på kvalitetsredovisningen. Processen har under året komplicerats av att kvalitetssamordnartjänsten var vakant under perioden april–juli 2019.

Bedömargruppen anser att nödvändiga åtgärder som identifierats för att förbättra och utveckla utbildningarna kommuniceras öppet. Lärosätet kan däremot förbättra informationsvägarna till studenterna och andra relevanta intressenter, för att säkerställa att informationen når ut.

Lärosätet har och tillämpar goda rutiner för antagning av studenter och doktorander, tillgodoräknanden samt för utfärdande av examensbevis. Lärosätet har även en fastställd rutin för omprövning av beslut gällande studenter och doktorander.

Uppfylld.

Lärosätet följer nationella författningar och föreskrifter i högskoleförordningen, högskolelagen samt i Universitets- och högskolerådets föreskrifter. Det finns ett styrdokument (Antagningsordning för utbildning på grund och avancerad nivå vid Sophiahemmet Högskola) samt rutiner för att tillgodoräkna och ompröva beslut.

I styrdokumentet Antagningsordning för utbildning på grund och avancerad nivå vid Sophiahemmet Högskola finns de föreskrifter som lärosätet tillämpar vid ansökan, behörighet, urval, antagning och överklagande av beslut. I självvärderingen och i styrdokumenten beskrivs lärosätets rutiner för tillgodoräknanden av relevant högskoleutbildning vid ett annat lärosäte. Däremot anger lärosätet att man inte har möjlighet att pröva så kallad reell kompetens. Det finns även ett styrdokument från 2018 om regler för examination, Regler för examination på grundnivå och på avancerad nivå vid Sophiahemmet Högskola, där man beskriver processen för rättelse och omprövning av betyg.

Bedömargruppens anser att det finns fungerande skriftliga rutiner för antagning av studenter och doktorander, tillgodoräknanden, utfärdande av examensbevis samt överklaganden av beslut.Bedömningsområde: Jämställdhet

Bedömning med motivering: Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande.

Lärosätet arbetar tillfredsställande med att inom kurser och program, i framtagande av kursplaner, vid rekommendation av kurslitteratur, vid utformning av fallbeskrivningar samt i föreläsningar alltid beakta ett jämställdhetsperspektiv. Jämställdhetsmålen kan däremot integreras tydligare i kurserna.

Bedömargruppen identifierar följande styrka inom bedömningsområdet Jämställdhet:

Lärosätet arbetar tillfredsställande med att beakta jämställdhet ur olika perspektiv.

Bedömargruppen identifierar följande utvecklingsområde inom bedömningsområdet Jämställdhet:

Jämställdhet kan integreras tydligare i kursernas innehåll.

Bedömning av bedömningsgrund:

Lärosätet säkerställer ett systematiskt arbete med att beakta jämställdhet i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande.

Uppfylld.

Enligt lärosätets självvärdering utgår arbetet med jämställdhet ur mål fem i Agenda 2030:s 17 globala mål för hållbar utveckling. Jämställdhetsperspektivet ska alltid beaktas vid rekrytering av nya medarbetare och lärosätet har ett likabehandlingsråd. Lärosätets första likabehandlingsplan publicerades 2009, men lärosätet har uppmärksammat att det saknas en handlingsplan för likabehandling 2018. Det pågår ett arbete med att färdigställa en sådan. Lärosätet har utbildningar inom kvinnodominerande professioner, och arbetar med att attrahera fler manliga studenter, i likhet med andra lärosäten med utbildningar inom dessa professioner.

Vid platsbesöken framkom att man inom kurser och program arbetar med att kursplaner, kurslitteratur, fallbeskrivningar och föreläsningar alltid ska beakta jämställdhetsperspektivet bland annat när det gäller medicinska skillnader mellan män och kvinnor samt mäns våld mot kvinnor. Varje kurs innehåller genusmål, som bedömargruppen uppfattar inkluderar jämställdhetsmål. Vid platsbesöken framkom att det är viktigt att tydligare knyta dessa till kursens lärandemål, det vill säga att de behöver integreras med kursens innehåll rent generellt i större utsträckning. Jämställdhet har inte beaktats i de första utbildningsrapporterna som ingår i kvalitetssäkringsarbetet, men detta har identifierats av lärosätet och kommer att åtgärdas. I styrdokumentet Vägledning och rutin vid arbete med kursplaner vid Sophiahemmet Högskola finns i checklistan för formulering av lärandemål en fråga som rör jämställdhet: Tar målen hänsyn till frågor kopplade till jämställdhet? och under läraktiviteter finns följande formulering: På vilket sätt inbjuder läraktiviteter till verksamhet som främjar jämställdhet mellan män och kvinnor. Även kursutvärderingar innehåller frågor om jämställdhet.

Bedömargruppen anser att lärosätet arbetar tillfredsställande med att beakta jämställdhet i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande. Integration av kursmålen för jämställdhet kan utvecklas.Bedömningsområde: Student- och doktorandperspektiv

Bedömning med motivering: Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande.

Lärosätet visar överlag tillfredsställande möjligheter och förutsättningar för studenter att utöva inflytande över utbildningen och sin studiesituation. Trots att bedömargruppen ser stor förbättringspotential och identifierar flera förbättringsområden, finns också möjligheter för samtliga studenter att påverka. Framför allt vill bedömargruppen lyfta behovet för lärosätet att bättre kommunicera med sina studenter och att säkerställa systematik bland de goda exempel som finns på lärosätet.

Sammantaget anser bedömargruppen att lärosätet har följande styrkor inom bedömningsområdet Student- och doktorandperspektiv:

Studentrepresentation finns vid beredande och beslutande organ.
Studentkåren får ekonomisk ersättning.
Lärosätet erbjuder studeranderepresentanterna utbildning om högskolors organisation och styrning tillsammans med Röda Korsets högskola och Ersta Sköndal Bräcke högskola.

Bedömargruppen identifierar följande utvecklingsområden inom bedömningsområdet Student- och doktorandperspektiv:

Studenternas rättigheter att kombinera studentinflytande med studier behöver synliggöras.
Studenterna behöver systematisk återkoppling, särskilt om kursvärdering och kursanalys.
Studentinflytandet behöver kompletteras systematiskt för kurser med låg svarsfrekvens på kursvärderingar.
Avtalet mellan Sophiahemmet Högskola och dess studentkår behöver ses över.

Bedömning av bedömningsgrunden:

Lärosätet säkerställer studenternas och doktorandernas möjligheter och förutsättningar att utöva inflytande över utbildningen och sin studiesituation.

Uppfylld.

I självvärderingen beskriver lärosätet hur studentrepresentation via studentkåren fungerar i olika sammanslutningar på lärosätet. Studentrepresentanter bjuds in till beredande och beslutande organ som påverkar studenterna, de får utrymme att uttrycka åsikter bland annat genom stående punkter på dagordningarna, och ska få möjlighet att komplettera eventuella obligatoriska kursmoment till följd av dessa möten. I studentinlagan beskriver också studenterna en god möjlighet att påverka sin utbildning och studiesituation på central nivå. Bedömargruppens intryck av studenternas inflytande vid de centrala mötena stärktes vid platsbesöken. Däremot uppfattar bedömargruppen att studenternas rättigheter att kombinera studentinflytande med studier och obligatoriska moment, särskilt VFU, bättre kan synliggöras för samtliga studenter vid lärosätet.

Både självvärderingen och studentinlagan nämner kursvärderingar och analyser som viktiga verktyg för studentinflytande. Studentinlagan nämner bland annat att studenterna har varit med och tagit fram en ny mall till kursvärderingen. I självvärderingen beskriver lärosätet en tydlig ansvarsfördelning som tydliggör kursledarens ansvar att återkoppla till berörda parter, som studenter. I studentinlagan framkommer ordval som bedömargruppen anser tyder på att detta inte är en återkoppling som genomförs systematiskt, utan mer av enskilda lärare. Den uppfattningen förstärktes vid platsbesöken, där det framkom att även om vissa lärare återkopplar är det inte alla som gör det. Här skulle bedömargruppen vilja se att lärosätet bättre säkerställer att samtliga kurser erbjuder studenterna återkoppling.

Utifrån kursanalyser framkommer det också att svarsfrekvensen på kursvärderingar överlag är låg. Någonting som lärosätet enligt sin självvärdering har uppfattat och vill förbättra. Denna vilja och arbete lyftes också vid platsbesöken. Bland annat skriver lärosätet att de arbetar för att skapa en gemensam process för kursvärderingarna. Likaså arbetar lärosätet för att skapa en gemensam process också för programutvärderingarna, men där har lärosätet inte nått lika långt. Vid platsbesöken framkom det att lärare arbetar på olika sätt för att hämta in studenternas tankar och åsikter. Det är bedömargruppens uppfattning att studenterna får möjlighet att påverka sin utbildning och studiesituation med kursvärderingarna, men bedömargruppen vill uppmana lärosätet att mer systematiskt komplettera studentperspektivet för kursutveckling när svarsfrekvensen är låg.

Lärosätet tar i självvärderingen upp att man sedan 2018 börjat arbeta mer med enkäter inom programstart och introduktion vilket lett till förändringar inom utbildningar och studiesituation. Likaså har man i och med lärosätets nya kvalitetssystem också alumnenkäter i sin 3-årscykel, som används för att granska studentinflytandet. Vid det andra platsbesöket lyfte också lärosätet att man börjat fundera på hur man kan använda enkäter vid fler typer av informationshämtning från studenterna. Bedömargruppen ser med viss oro på om lärosätet riskerar att förlita sig för mycket på enkäter och hur svarsfrekvensen kan falla ut, men ser positivt på att lärosätet arbetar aktivt med att hitta nya sätt för studentinflytande.

Det finns ett samarbetsavtal mellan Sophiahemmet Högskola och studentkåren som bland annat omfattar ekonomisk ersättning och tillsättande av studentrepresentanter i centrala organ. Utöver central ersättning till studentkåren erbjuder lärosätet arvode till studenter i olika nämnder och råd. Överlag uppfattar bedömargruppen detta avtal som väldigt positivt. En formulering som bedömargruppen reagerade på var att det är studentkåren som enligt avtalet ska ansvara för introduktionsverksamhet för studentrepresentanterna. Bedömargruppen rekommenderar därför att avtalet ses över för att betona studentkårens och lärosätets gemensamma ansvar för att introduktion till studenter ska fungera.

Det finns goda exempel på när lärosätet tar ett särskilt ansvar för studentinflytandet. Bland annat får studeranderepresentanterna en insyn i högskolors organisation och styrning genom en utbildning tillsammans med Röda Korsets högskola och Ersta Sköndal Bräcke högskola. Detta togs också upp som ett positivt exempel vid platsbesöken. Utbildningen är ett nytt initiativ som saknas i styrdokumenten, och bedömargruppen rekommenderar att lärosätet lägger in en punkt i avtalet med studentkåren för att systematisera utbildningen. Bedömargruppen uppfattade vid platsbesöken att utbildningen i dagsläget inte tillfredsställande ersätter studentrepresentanternas behov av introduktion till råd och nämnder, utan ses som en komplettering som hjälper studentrepresentanterna att skapa sig en större bild av studentinflytande och lärosätens styrning.

Doktorandinflytandet är svårt att uttala sig om eftersom lärosätet inte tidigare haft egna doktorander. Enligt självvärderingen ska doktoranderna få inflytande på flera sätt som bedömargruppen tycker verkar ändamålsenliga. Bland annat nämner självvärderingen deltagande i beredande och beslutande organ, både interna och externa mentorskap, samt inrättandet av en doktorandombudsman.

Övergripande anser bedömargruppen att lärosätet trots ett antal brister och förbättringspotential säkerställer studenternas möjligheter och förutsättningar att utöva inflytande över utbildningen och sin studiesituation. Studenterna erbjuds goda möjligheter att påverka via kursvärderingar, muntlig kommunikation och engagemang via studentkåren, där lärosätet tar tillvara på de åsikter som kommer in. Däremot rekommenderar bedömargruppen starkt att lärosätet fortsätter det förbättringsarbete som lärosätet uppvisat sedan omorganisationens start. I förbättringsarbetet ingår mer systematisk återkoppling till studenterna, fortsatt arbete att tillsammans med studenterna hitta sätt för dem att påverka på sina villkor, samt stärkt stöd till studentkåren och dess representanter i form av kunskap och utbildning.Bedömningsområde: Arbetsliv och samverkan

Bedömning med motivering: Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande.

Lärosätet har rutiner och processer som säkerställer att utbildningarna är användbara och utvecklar studenternas beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Det finns däremot ett behov av att utveckla rutiner och styrprocesser mellan lednings-, kurs- och programnivåer när det gäller arbetsliv och samverkan. Dessutom behöver lärosätet bredda samverkan med det privata näringslivet. Eftersom forskarutbildningen inte har påbörjats, har den inte bedömts.

Bedömargruppen anser att lärosätet har följande styrkor inom bedömningsområdet Arbetsliv och samverkan:

Lärosätets kvalitetssäkringssystem fungerar väl på kurs och programledningsnivå, vilket säkerställer att utbildningarna är användbara och utvecklar studenternas beredskap att möta förändringar i arbetslivet.
Lärosätet har en god samverkan med landstinget, omkringliggande lärosäten samt både nationella och internationella lärosäten.
Jobbtorget är ett uppskattat evenemang som möjliggör för studenterna att träffa framtida möjliga arbetsgivare.

Bedömargruppen anser att lärosätet har följande utvecklingsområden inom bedömningsområdet Arbetsliv och samverkan:

Jobbtorget bör utvecklas ytterligare genom att lärosätet även bjuder in privat näringsliv utöver vårdföretagen (t.ex. företag inom medicinsk teknik eller läkemedel).
Prioriteringsarbetet för lärosätets forskningsmedel genomförs med gängse utvärderingsparametrar, men sker helt internt förutom en representant från Sophiahemmet sjukhus som är med i prioriteringsarbetet. För att kvalitetssäkra processen rekommenderas att några externa bedömare finns med i bedömningsarbetet, eftersom detta skulle bidra till bättre samverkan.
Bedömarna ser betydande behov av utveckling av ett strukturerat arbetssätt för ledningsnivåns samverkan med externa aktörer utanför koncernen och för dess koppling till de kurs och programnära samverkansaktiviteterna.

Bedömning av bedömningsgrunden:

Lärosätet har rutiner och processer som säkerställer att utbildningarna är användbara och utvecklar studenternas beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Uppfylld.

Utbildningsrapporten är ett viktigt dokument för att säkerställa att utbildningarna är användbara och utvecklar studenternas beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Eftersom arbetsliv och samverkan finns med som en särskild punkt, följs det upp av kurs- och programansvariga. Vid platsbesöken framkom att resultaten från rapporten återfördes till kurs- och programansvariga, och att ansvariga arbetade med att kontinuerligt utveckla kurser och program. Något som framkom vid platsbesöken var att ansvariga för program och kurser tycker att framtida förändringar i hälso- och sjukvården är viktiga att ta hänsyn till. Sådana bredare frågor om utbildningarnas innehåll behandlas även i det regionala utbildningsrådet för VIL/VFU, vilket bedöms ge god input från arbetslivet på kurs- och programnivån. Vid en granskning av utbildningsrapporten har kurs- och programansvariga kommit fram till att de bör inrätta referensgrupper med bred representation från arbetslivet, vilket de nu planerar att göra. Det är bedömargruppens uppfattning att lärosätets kvalitetssäkringssystem fungerar väl på kurs- och programledningsnivå samt säkerställer att utbildningarna är användbara och utvecklar studenternas beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

I sin självvärdering skriver lärosätet att Sophiahemmet Ideell förenings verksamhet, med lärosätets och sjukvårdens verksamheter under samma huvudman med en gemensam koncernledning, skapar goda möjligheter till samverkan. Därför är de arbetslivsrepresentanter som sitter i lärosätets ledningsorgan koncerninterna. Eftersom de fysiskt sitter nära varandra, är det lätt att prata med varandra även utanför rådande mötesstruktur.

Ledningen som är gemensam för Sophiahemmet sjukhus och lärosätet har en särskild kvalitetsgrupp, där både representanter från sjukhuset och representanter från lärosätet finns med. Här diskuteras bland annat utbildningsutbud och behov för nyexaminerade. Koncernledningen får rapporter om utvecklingen och uppföljningen av lärosätets kvalitetssystem. Motsvarande rapportering görs från sjukhuset. Kvalitetsgruppen synkar med kvalitetssamordnaren på lärosätet. Organisationen är liten och mycket arbete sker utanför strukturen, vilket framkom vid första platsbesöket. Då framkom även att integreringen mellan lärosätet och Sophiahemmet sjukhus har ökat.

Lärosätet har ett samarbete med Stockholms läns landsting och åtta högskolor som bedriver utbildningar inom vårdområdet. Här bedrivs samarbete i ett gemensamt utbildningsråd, för att på strategisk nivå skapa samordning och kvalitetsuppföljning av VIL-platser. Sophiahemmets sjukhus har ett avtal med lärosätet om VFU-platser och uppföljningssamtal om dem sker regelbundet enligt intervjuerna vid det första platsbesöket. Här påtalades även att det är lätt att förmedla förbättringsförslag till lärosätet när man sitter i samma koncernledning.

Enligt självvärderingen anordnar lärosätet varje termin ett jobbtorg för de studenter som går på sjuksköterskeprogrammet. Här får studenterna tillfälle att träffa arbetsgivare från olika hälso- och sjukvårdsverksamheter i Stockholmsområdet. Studenterna är i sin inlaga mycket positiva till jobbtorget, och skriver att de är med i både planeringen och genomförandet av evenemanget. Här menar bedömargruppen att detta bör utvecklas ytterligare genom att lärosätet även bjuder in privat näringsliv utöver vårdföretagen (t.ex. företag inom medicinsk teknik eller läkemedel). I självvärderingen och vid platsbesöken framkom att lärosätet dessutom har en rad samarbeten med både nationella och internationella lärosäten, något bedömargruppen anser vara positivt. Vid platsbesöken framkom att lärosätet inom forskningen samarbetar både med externa lärosäten, som Karolinska institutet, och med det privata näringslivet. Detta anser bedömarna vara positivt, eftersom det stärker forskningens samhällsrelevans.

Vid det första platsbesöket framkom att Sophiahemmet ideell förening lägger in mycket pengar i lärosätets forskning. De projekt som får medel måste spegla sjukhusets verksamhet. Därtill tillkommer övriga fokusområden som till exempel förlossningsklinik, BB. Prioriteringsarbetet sker efter gängse utvärderingsparametrar men sker helt internt, förutom en representant från sjukhuset som är med i prioriteringsarbetet. Vid intervjuerna framkom att forskningsanslag ska tilldelas forskningsaktiva på sjukhuset via lärosätet för att kunna attrahera kompetens till sjukhuset. Prioriteringsförslag ställs till styrelsen för beslut. Detta arbete skulle, enligt bedömargruppen, behöva kvalitetssäkras genom att några externa prioriteringsledamöter bjöds in till prioriteringsprocessen, något som är mycket vanligt på andra lärosäten. Vid rekrytering av doktorander använder lärosätet extern granskning, vilket bedömargruppen menar är positivt.

Bedömargruppen ser en betydande utvecklingspotential för strukturer och former för ledningsnivåns samverkan med externa aktörer utanför koncernen. Efter platsbesöken är det bedömargruppens uppfattning att den gemensamma koncernen, med dess fördelar, även kan innebära ett något för snävt och introvert perspektiv på arbetsliv och samverkan. Det kan vara svårt för lärosätet att särskilja sig från koncernen i detta perspektiv, eftersom allt finns inom koncernen. Det kan på sikt påverka kvaliteten på utbildningarna. Bedömargruppen menar därför att lärosätet även på ledningsnivå borde samverka mer med externa arbetsgivarrepresentanter från olika branscher, till exempel inom läkemedel, medicinsk teknik och Contract Research organisationer (CRO).

Lärosätet har i sin självvärdering själv uttryckt att man saknar ett strukturerat arbetssätt för samverkan som kan visa resultat av vad det bidragit till och hur samverkan kan utvecklas. För detta har en samverkansstrateg anställts med början i januari 2019. Det finns enligt bedömargruppen även ett behov av att knyta samman de utbildningsnära samarbetena som görs på kurs- och programnivå med ledningens arbete med arbetsliv och samverkan.

Bedömargruppen rekommenderar att ledningen arbetar med att bredda sina perspektiv på arbetsliv och samverkan. Bedömargruppen finner denna bedömningsgrund uppfylld, men rekommenderar utveckling av samverkan med aktörer utanför koncernen, och med aktörer utöver de vårdgivare som deltar i VFU/VIL-samverkan.Samlat omdöme: Godkänt kvalitetssäkringsarbete med förbehåll

Sammantaget visar underlagen på att kvalitetssäkringsarbetet endast kan godkännas med förbehåll. Bedömningsområdet Styrning och organisation bedöms inte vara tillfredsställande. Bedömargruppens uppfattning är att lärosätet kan åtgärda bristerna i det bedömningsområde som inte är tillfredsställande inom två år.

Sophiahemmet Högskola har nyligen (2017) genomgått en genomgripande omorganisation, bland annat för att ge goda förutsättningar för att bedriva utbildning på forskarnivå. Forskarutbildningen planeras starta 2019 efter att tillstånd att utfärda examina på forskarnivå beviljades 2017. I samband med organisationsförändringen skedde även en betydande nyrekrytering av framför allt disputerad undervisande personal. Styrelsen för Sophiahemmet ideell förening beslutade 2018 om en gemensam modell för kvalitetssäkring och kvalitetsarbete vid Sophiahemmet sjukhus och Sophiahemmet Högskola. Införandet av modellen samt utvecklingen av processer och strukturer för kvalitetsarbetet i den nya organisationen inleddes 2018, och pågick under granskningens gång. Bedömargruppen noterar att det skedde betydande utveckling från det att granskningen inleddes vid årsskiftet 2018/2019 till att den avslutades i maj 2019. Sammantaget finner bedömargruppen att större delen av de nödvändiga komponenterna i ett kvalitetssystem är på plats, att det finns en kvalitetskultur och kvalitetsmedvetenhet i organisationen samt att det finns belägg för att viktiga processer fungerar. Den mätning av kvalitetskulturen inklusive delaktighet och engagemang, som ingick i underlaget, framstår som ett gott exempel på systematiskt arbete med kvalitetskulturen i organisationen.

Utvecklingsarbete återstår däremot inom det område som benämns regelbunden granskning av utbildningar i Standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring i det europeiska området för högre utbildning, vilket för Sophiahemmet Högskola motsvarar de granskningar som ska ske i 3-årscykler. I avsaknad av färdigutvecklade modeller för regelbunden granskning i 3-årscykler för utbildningarna på grundnivå och avancerad nivå, finner bedömargruppen inte att systemet är tillräckligt uppbyggt för att säkerställa kvaliteten i utbildningarna, vilket medför att bedömningsområdet Styrning och organisation inte är tillfredsställande.

Bedömargruppen ser även att en regelbunden granskning i 3-årscykler är en central process för att utveckla utbildningsverksamheten, och finner därför inte heller att bedömningsgrunden om ändamålsenliga rutiner och processer för utveckling av utbildningsverksamheten är uppfylld inom bedömningsområdet Utformning, genomförande och resultat. I avsaknad av en genomförd granskning i 3-årscykeln går det inte heller att finna tillräckliga belägg för att resultat och slutsatser tas tillvara i kvalitetsarbetet. Som helhet är dock bedömningsområdet Utformning, genomförande och resultat tillfredsställande.

Bedömningsområdet Förutsättningar är tillfredsställande. Bedömargruppen finner de bedömningsgrunder som rör den undervisande personalens kompetens uppfyllda, men vill understryka vikten av att utveckla tillgången till högskolepedagogisk utbildning i det fortsatta arbetet.

Bedömningsområdet Jämställdhet är tillfredsställande, även om jämställdhet kan integreras tydligare i kursernas innehåll. Bedömningsområdena Student- och doktorandperspektivet samt Arbetsliv och samverkan är tillfredsställande. Ett gott exempel är de utbildningsinsatser för studeranderepresentanter kring lärosätenas styrning och organisation som anordnas tillsammans med två andra lärosäten. Områden som kan utvecklas är studenternas delaktighet i lärosätets verksamhet samt samverkan med arbetslivet utanför koncernen och med andra än de vårdgivare som deltar i VFU/VIL-samverkan. Utbildning på forskarnivå i egen regi avses starta under 2019, och även här återstår ett utvecklingsarbete.

Det är bedömargruppens intryck att lärosätet har god kapacitet att driva utvecklingsprocesser inom kvalitetsarbetet. Självvärderingen beskriver en påbörjad utveckling av modeller för granskning i 3-årscykler, och det verkar rimligt att utvecklade och åtminstone delvis utprovade modeller för regelbunden granskning, och för tillvaratagandet av deras resultat, kan finnas på plats inom en tvåårsperiod. Bedömargruppen rekommenderar därför omdömet Godkänt kvalitetssäkringsarbete med förbehåll.

Kontakta utvärderingsavdelningen:
Utvärderingsavdelningen (e-post)

Favoriter

Så här söker du i Högskolekollen

Filtrera så här

Inledning Kvalitetssäkringsarbete

Bedömargruppens uppdrag

Bedömargruppens sammansättning

Bedömargruppens arbete

Bedömningsprocessen