Bedömningsgrund: Styrdokument (utbildningsplan och kursplaner)

Det finns inte utbildningsplan och kursplaner för hela utbildningen.

Av utbildningsplanen framgår att utbildningen är på 120 högskolepoäng, helfart, och består av 11 delkurser inom området klinisk hälsopromotion, inkluderat ett självständigt arbete om 30 högskolepoäng. Kurserna benämns; Introduktion till klinisk hälsopromotion 15 högskolepoäng, Patientperspektiv och personcentrerad vård 7,5 högskolepoäng, Beteendeförändring för hälsa 7,5 högskolepoäng, Kliniska forskningsmetoder I 7,5 högskolepoäng, Begrepp och fördelar med klinisk hälsopromotion i patientens vårdkedja 7,5 högskolepoäng, Teamarbete och evidensbaserat praxis 7,5 högskolepoäng, Levnadsvanor; rekommendationer och bedömningsmetoder 7,5 högskolepoäng, Hälsopromotion i praktiken 10 högskolepoäng, Implementeringskunskap, kvalitetshantering och hållbarhet 10 högskolepoäng, Klinisk forskningsmetod II 10 högskolepoäng och ett 30 högskolepoäng självständigt arbete. Målen är utformade utifrån Högskoleförordningens (HF) examensordning. I ansökan beskrivs hur betygskriterier är relaterade till lärandemål för att studenten ska uppnå målen. Bedömargruppen noterar dock två betydande brister vad gäller styrdokument: kursplanerna beskriver för lite progression mellan kurser och vissa kurser har andra behörighetskrav än själva masterutbildningen. Båda dessa brister kommer att utvecklas vidare under aspekten säkring av examensmål.

Sammantaget är bedömargruppens bedömning att aspekten styrdokument inte är tillfredställande.

Bedömningsgrund: Säkring av examensmålen

Genom utbildningens utformning, genomförande och examination säkerställs inte att studenterna uppnått målen i examensordningen när examen utfärdas.

Lärosätet arbetar utifrån målmatriser i programmen för att säkerställa måluppfyllelse. I ansökan beskrivs också att kvalitetsuppföljningsarbete och systematiskt kvalitetssäkringsarbete bedrivs samt att kvalitetsutveckling ses som en integrerad del av kärnverksamheten och kännetecknas av delaktighet, transparens och aktiv omvärldsdialog. I underlaget redovisas att de tillgängliga resurserna utnyttjas effektivt för att hålla en hög kvalitet i verksamheten. Formativa bedömningar ges till studenter kontinuerligt för att stödja lärande under kurserna medan examinationer sker företrädesvis i slutet av kurserna. Kursledare har ansvar för att följa upp och utveckla kursernas innehåll.

Masterutbildningen omfattar 11 obligatoriska kurser på avancerad nivå inom området klinisk hälsopromotion. Vid programstart ges en introduktion av de övergripande målen för utbildningen enligt utbildningsplanen. Vid varje kursstart introduceras lärandemålen i kursplanen. Kurslitteraturen är relevant och examinationen har tydlig koppling till lärandemålen. Utbildningen är utformad med olika pedagogiska angreppssätt för att tillgodose studenternas olika förutsättningar.

Masterutbildningen vänder sig främst till personal inom hälso- och sjukvården men anges i ansökan vara tvärprofessionellt och inkluderar därmed, utöver hälso- och sjukvårdspersonal också till exempel tandläkare, ingenjörer, jurister, samhällsvetare, administrativ personal, psykologer och socionomer. Det är oklart hur denna grupp studenter med stor variation i förkunskaper inom hälsoområdet ska kunna tillgodogöra sig en utbildning inom hälsoområdet; här ligger redan en svårighet att säkra examensmålen för en masterexamen på fullgott vis. Vidare är det tänkt att masterprogrammet i klinisk hälsopromotion präglas av tydligt forskningsanknutna och klinikförberedande studier. Det är svårt att se hur detta ska kunna fungera i praktiken med den stora variation i studentgruppen man kan förvänta sig enligt ansökan. Även efter intervjuerna med lärosätets representanter är det fortsatt svårt att se hur det är möjligt att hålla en utbildning på avancerad nivå inom klinisk hälsopromotion när förkunskaperna hos studenterna kommer att variera betydligt.

I masterprogrammets utbildningsplan är behörighetskraven för att antas till utbildningen mindre specifikt angivna än till exempel för den första kursen som är "Introduction to Clinical Health Promotion" vilket kräver 180 högskolepoäng specifikt inom "public health science, healthcare or other relevant social sciences subject area". Behörighetskraven borde vara enhetliga för hela utbildningsprogrammet och dess kurser, annars uppstår problemet att man är antagen till utbildningsprogrammet men inte behörig till dess första kurs.

Enligt ansökan sker progressionen inom utbildningen i lärandemålen för varje kurs där komplexitet och svårighetsgrad ökar från termin till termin. Nivån på den förväntade prestationen höjs gradvis mot ökad självständighet. Studenterna måste enligt ansökan ha 20 högskolepoäng godkända för att gå vidare till nästa termin. Innehållet i de föreslagna kurserna är relevant för masterutbildningen, dock ligger lärandemålen för kurserna på fel nivå. Lärandemålen behöver tydligare avspegla en högre nivå av lärande (se Blooms taxonomi för lärandemål) där det framgår att studenterna ges möjlighet för analys, syntes och värdering av området.

Bedömargruppen identifierar ytterligare ett antal problem:

· Nivåerna på de inlämnade kursplanerna saknar progression i stort; endast första kursen är A1N (har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav), övriga är A1F (har kurs/er på avancerad nivå som förkunskapskrav) förutom examensarbetet på A2E.

· Progression i kurser ska ske stegvis från A1N nivå och uppåt. I nuläget är alla fördjupningskurser på A1F med samma förkunskapskrav, vilket innebär att det saknas systematisk progression i förkunskapskraven för kurserna som kommer efter introduktionskursen.

· I nuläget ligger en del kursmål på grundnivå istället för avancerad nivå - det föreligger till exempel många mål som innebär identifiera och diskutera i första kursen.

· Ytterligare exempel av avsaknad av progressionen är mellan metodkurserna Clinical Research Methodology I och Clinical Research Methodology II. Båda ligger på A1F nivå.

Ytterligare en försvårande omständighet är att det av masterutbildningens 120 högskolepoäng totalt, enligt ansökan krävs att samtliga 120 högskolepoäng utgörs av en fördjupning inom klinisk hälsopromotion. Detta innebär att masterutbildningen inte tar avstamp i existerande utbildningar och magisterexamen inom närliggande huvudområden. I praktiken innebär detta att studenter som redan har en masterexamen inte kan tillgodoräkna sig denna utan måste läsa 120 högskolepoäng i klinisk hälsopromotion. Detta upplägg strider inte mot HF, men exkluderar aktivt studenter som redan har en masterexamen och vill fördjupa sina kunskaper i klinisk hälsopromotion. Bedömargruppen rekommenderar därmed lärosätet att se över detta upplägg.

Sammantaget är bedömargruppens bedömning att aspekten säkring av examensmålen inte är tillfredställande.

Utformning, genomförande och resultat

Det finns utbildningsplan och kursplaner för hela utbildningen och lärosätet arbetar utifrån målmatriser i programmen för att säkerställa måluppfyllelse. Formativa bedömningar ges till studenter för att kontinuerligt stödja deras lärande. Utbildningsplan och kursplaner är dock inte tillfredsställande då systematisk progression i förkunskapskraven för de kurser som är placerade efter introduktionskursen saknas. Lärandemålen behöver tydligare avspegla en högre nivå av lärande i enlighet med Blooms taxonomi för lärandemål. I nuläget ligger en del kursmål på grundnivå och inte på avancerad nivå. Det är även anmärkningsvärt att det finns olika behörighetskrav för kurser och utbildningen i stort. Det är vidare tveksamt hur den aktuella studentgruppen med så stor variation i förkunskaper inom hälsoområdet ska kunna tillgodogöra sig en utbildning inom hälsoområdet och hur examensmålen för en masterexamen ska kunna säkras på fullgott vis. Ytterligare en försvårande omständighet är att av utbildningens 120 högskolepoäng är det enligt ansökan krav på att samtliga 120 högskolepoäng utgörs av en fördjupning inom klinisk hälsopromotion.

Sammantaget är bedömargruppens bedömning att aspektområdet utformning, genomförande och resultat inte är tillfredställande då aspekten styrdokument (utbildningsplan och kursplaner) och säkring av examensmålen bedöms som inte tillfredsställande.