Bedömningsgrund: Styrdokument (utbildningsplan och kursplaner)

Det finns inte utbildningsplan och kursplaner för hela utbildningen.

Utbildningsplan och kursplaner beslutas i utbildningsnämnden. För varje utbildningsprogram ansvarar en programansvarig lärare, som utses av prefekten. Programansvarig ska bland annat initiera och leda arbetet i samverkan med ett lärarteam, aktivt medverka i programmets internationalisering, studenters delaktighet i utveckling av programmet och säkerställa forskningsanknytning i programmet. En svaghet enligt bedömargruppens uppfattning, trots ovan beskrivning av beslutsgång och ansvarsfördelning, är att huvudområdet för magisterexamen är oklart formulerat i utbildningsplanen.

I utbildningsplanen och kursplaner ska det tydligt framgå vilken nivå och vilka poäng som ingår, vilka förkunskapskrav som behövs samt att former för examination ska anges.

I den ursprungliga ansökan finns litteraturlista för varje kurs, men i kompletteringen saknas litteraturlistor. Därmed kan inte nya kurser bedömas fullt ut, vilket är en svaghet.

Utbildningsplanen för magisterexamen i RPSH är integrerad i utbildningsplanen för barnmorskeexamen på avancerad nivå. Utbildningsplanen innehåller också SHHs värdegrund som vilar på en humanistisk människosyn och alla människors lika värde. Beskrivningen av huvudområdet innehåller också ett tydliggörande av högskolans utbildnings- och forskningsinriktning reproduktiv och perinatal hälsa samt examensrätten för forskarutbildningen, "Människan i sjukdom, vård och hälsa".

Barnmorskeprogrammet omfattar tre terminer, 90 högskolepoäng och i de olika kurserna integreras magisterprogrammet. Hur och var i programmet är dock oklart. I samband med intervjuerna framkom att detta kommer att tydliggöras men bedömargruppen anser att detta är centralt för hela magisterutbildningen och identifierar detta som ett viktigt förbättringsområde innan examenstillstånd kan erhållas.

Den första kursen i termin 1 är kursen" Profession och vetenskapsmetod, 10,5 högskolepoäng" där studenterna inhämtar fördjupade kunskaper inom olika forskningstraditioner och vetenskapens möjligheter och begränsningar. Vetenskapens roll i samhället diskuteras samt vad en evidensbaserad vård innehåller och innebär. I termin två genomför studenterna den största delen av det självständiga arbetet. En successiv fördjupning och progression inom området sker under utbildningen. Examensordningens krav på minst 30 högskolepoäng med fördjupning inom huvudområdet uppnås.

SHH bedriver ett systematiskt kvalitetssäkringsarbete på samtliga nivåer. Samma kvalitetsuppföljande modell som används i dag kommer att gälla för magisterexamen i RPSH. Kvalitetsutveckling ses som en integrerad del av kärnverksamheten. Ledningen, medarbetare och studenter är alla delaktiga i kvalitetssäkringen och dess processer. European Standards and Guidlines (ESG) är integrerat i kvalitetsarbetet.

Sammantaget är bedömargruppens bedömning att aspekten styrdokument inte är tillfredställande då högskolepoängen som relaterar till magisterexamen inte är definierade och kurslitteratur saknas från nya kursplaner.

Bedömningsgrund: Säkring av examensmålen

Genom utbildningens utformning, genomförande och examination säkerställs att studenterna uppnått målen i examensordningen när examen utfärdas.

Examination sker utifrån definierade lärandemål. En två gradig betygsskala med betygsgraderna G (godkänd) och U (underkänd) används. Tyngdpunkter ligger bland annat på, insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete; fördjupade metodkunskaper inom huvudområdet; "visa förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information"; självständigt identifiera och formulera frågeställningar och med adekvata metoder genomföra uppgifter. Studenten ska visa värderingsförmåga att " göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter".

Högskoleförordningens examensordning ligger till grund för utformningen av lärandemålen. Examinationen är kopplad till lärandemålen och betygskriterierna är tydligt definierade. För att säkerställa måluppfyllelse används målmatriser i programmet. Undervisning och examination länkas till lärandemålen på ett tydligt sätt. I utbildningen används olika former för inlärning, till exempel: gruppdiskussioner, grupparbeten, fördjupningsuppgifter, case metodik och seminarier. Lärandemålen styr läraktiviteterna. Studenterna får fördjupa sig i ämnet, skriva en problemformulering, söka kunskap, analysera data och redovisa sina resultat.

I termin ett inhämtar studenten fördjupade teoretiska kunskaper inom huvudområdet och medicinsk vetenskap. En specifik kurs fördjupar vetenskaplig metod och teori, vilka sedan återkommer i övriga kurser. Studenten förbereder sitt självständiga arbete genom att skriva en projektplan. Under termin två genomför studenten huvuddelen av sitt självständiga arbete. I termin tre inleds terminen med en kurs i komplikationer under graviditet och förlossning. Progressionen i utbildningen visas genom att kursinnehållet går från det okomplicerade till det komplicerade förloppet vid graviditet och förlossning.

Vid formulering av olika lärandemål används Blooms taxonomi där studentens utveckling av förståelse och förmåga till syntes och värdering betonas. Kurserna genomsyras av nära forskningsanknutet innehåll. Utbildningen anpassas efter studenternas behov och lärostilar.

Sammantaget är bedömargruppens bedömning att aspekten säkring av examensmålen är tillfredställande.

Utformning, genomförande och resultat

Examensmålen för magisterexamen är tydliggjorda i utbildningsplanen för barnmorskeexamen. Tyngdpunkter ligger bland annat på, insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete; fördjupade metodkunskaper inom huvudområdet; Barnmorskeprogrammet omfattar tre terminer, 90 högskolepoäng och magisterprogrammet integreras i de olika kurserna. Det är dock oklart hur och var i programmet poäng relaterade till magisterutbildningen i RPSH finns och det är bedömargruppens uppfattning att dessa måste tydligt definieras i utbildningsplanen. Utöver detta saknas kurslitteratur i de nya kursplanerna, vilket också är ett viktigt förbättringsområde.

SHH bedriver ett systematiskt kvalitetssäkringsarbete på samtliga nivåer. Samma kvalitetsuppföljande modell som används i dag kommer att gälla för magisterexamen i RPSH och betygskriterierna är tydligt definierade. Undervisning och examination länkas till lärandemålen. I utbildningen används olika former för inlärning.

Sammantaget är bedömargruppens uppfattning att styrdokumenten inte uppfyller kraven i examensordningen medan säkring av examensmålen är tillfredställande.