Arbetsliv och samverkan

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet[

Tillfredsställande

Bedömargruppen anser att kvalitetssystemet innehåller rutiner och processer för att säkerställa att utbildningarna har ett arbetslivsperspektiv och utvecklar studenternas och doktorandernas beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Även om detta inte var helt tydligt i självvärderingen så framkom det av övrigt bedömningsmaterial som lärosätet lämnat in, som styrdokument och processbeskrivningar. Det bekräftades och förtydligades även under intervjuer med medarbetare, studenter och samverkanspartner i samband med platsbesöken.

Sammantaget vill bedömargruppen lyfta fram följande styrkor inom bedömningsområdet:

• Interaktionen med externa parter i arbetet med utveckling av utbildningarna är strukturerad och tydlig.
• Lärosätet har en karriärenkät för att få återkoppling på utbildningar.
• Det görs en analys av karriärenkäten, som är en viktig del vid utveckling av utbildningar.
• Lärosätet samarbetar med bland annat akademi och forskare i OpenLab.

• Lärosätet bör förtydliga processen för interaktion med arbetslivsrepresentanter vid större förändringar av utbildningar och utbildningsutbud.
• De obligatoriska frågorna vid den kontinuerliga uppföljningen av utbildningar bör uppdateras så att de även täcker arbetslivets behov.
• Rollen för arbetslivsrepresentanter i olika styrande forum kan förtydligas.
• Lärosätet bör införa de förslag på kriterier som arbetsgruppen för arbetslivssamverkan i utbildning har tagit fram.
• Lärosätet bör förtydliga hur de programansvariga ska använda karriärenkäten.

Bedömning av bedömningsgrunden:

6.1 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, att utbildningarna utvecklar studenternas och doktorandernas beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Uppfylld

Samverkan med myndigheter, kommuner, landsting och företag är en viktig del av lärosätets Vision 2027. Lärosätet skriver att det bland annat är via samverkan som lärosätet bidrar till att utveckla morgondagens teknik och forskning. I utvecklingsplanen för 2018–2023, Ett ledande KTH, skriver man även att lärosätet har "ledande samverkan" som mål och att "utbildningen ska präglas av samhällsrelevans". Detta pekar på att lärosätet ser samverkan som en viktig del för att jobba med framtidens utbildning, samt i att vara ett ledande universitet för de som söker både kompetens och forskningsresultat. Bedömargruppen upplevde däremot samverkansaspekten som anonym i självvärderingen, och uppfattar att tyngdpunkten i självvärderingen ligger på att beskriva det interna arbetet hos lärosätet "inifrån och ut". Platsbesöken gav ändå svar på de frågor som uppkommit vid läsningen av självvärderingen och visade på att det finns ett systematiskt "dubbelriktat" arbete för att stärka arbetslivsanknytningen och samverkan i utbildningarna.

Ansvaret för samverkan är uppdelat på flera ansvarsområden. Exempelvis så har grundutbildningsansvariga ett stort ansvar för samverkan och internationalisering i grundutbildningen och samverkan med det omgivande samhället. Grundutbildnings- och forskarutbildningsansvariga leder kvalitetsforum på skolnivå och där ingår i förekommande fall externa representanter.

I Riktlinje om kvalitetssäkring av utbildning anges att utbildningarna på alla nivåer ska granskas i den kontinuerliga uppföljningen och den regelbundna granskningen ur ett samverkansperspektiv. I den regelbundna granskningen som ska ske vart sjätte år, är det tänkt att arbetslivsföreträdare ska delta och bidra till att säkerställa utbildningarnas relevans och förberedelse för arbetslivet. Av bilagan till Programanalys utbildning på forskarnivå 2019 framgår att arbetslivets perspektiv ska vara med.

I instruktionen för den årliga kontinuerliga uppföljningen av lärosätets utbildningar finns inte någon obligatorisk återkoppling från samverkansrepresentanten. Det finns en obligatorisk del som alltid består av samma frågor och en del som byts ut varje år. I den senare kan frågor kopplade till samverkan förekomma under en sexårsperiod. Bedömargruppen menar att samverkansfrågor även bör komma in i den årliga kontinuerliga uppföljningen.

Vid förändring av utbildningsutbudet (inrättande av ny utbildning och större förändring av befintliga utbildningar) är det utbildningsutskottet som tar ställning till om det behövs extern granskning eller inte. Bedömargruppen noterar att det inte finns några fastställda riktlinjer för när arbetslivsrepresentanter ska involveras i arbetet, utan att det beslutas av utbildningsutskottet från fall till fall. Bedömargruppen ser det som en risk att utbildningsutskottet själva ska besluta när det ska göras eller inte. Det kan finnas anledningar att göra avsteg från att ta in dessa yttranden, men det borde i stället vara norm att hämta in dem. Bedömargruppen menar att detta är ett viktigt inslag för att säkerställa att de krav som finns från arbetslivet blir synliggjorda samtidigt som det ökar transparensen till utbildningarna.

Bedömargruppen noterar att det i riktlinjerna för avveckling av utbildningar inte finns angivet att ansökan ska innehålla en analys av eventuella konsekvenser för samhälle och näringsliv om utbildningen inte ges. Ett förslag från bedömargruppen för att stärka arbetslivsperspektivet är, att i det beslutsmaterial som skickas till rektorn tydliggöra hur man i de föreslagna förändringarna beaktat arbetslivsperspektivet.

Samverkanspartner finns representerade i lärosätets styrande och beredande organ, som styrelsen och fakultetsrådet. De finns även representerade på andra nivåer men detta är inte centralt reglerat. Lärosätet har även elva strategiska partner (företag och offentliga organisationer). Målet med dem är att höja kvaliteten på utbildning och forskning genom ett långsiktigt samarbete. Bedömargruppen vill rekommendera lärosätet att göra det tydligt för de externa representanterna varför de sitter med i olika organ, eftersom det under granskningen framkommit att det funnits olika uppfattningar om syftet med arbetslivsrepresentanternas deltagande.

Tillsammans med bland annat Karolinska institutet och Stockholms stad har OpenLab etablerats med målet att skapa förutsättning för innovativa lösningar för invånare i Stockholms stad. Här samarbetar studenter från lärosätet tillsammans med företag, forskare, invånare och offentliga aktörer för att ta fram lösningar för olika problem i samhället. Hittills har man genomfört 40 projekt sedan 2013. Bedömargruppen ser det som positivt att lärosätet arbetar med OpenLab, eftersom man genom detta arbete kan knyta samman sin forskning och utbildning med aktuella problem i samhället. Detta visas genom det antal projekt man har genomfört.

Under 2017–2018 har en arbetsgrupp arbetat med arbetslivssamverkan i utbildningen, och tagit fram ett förslag på kriterier för att säkerställa arbetslivssamverkan med progression i utbildningar på olika nivåer. Bedömargruppen ser det som positivt att lärosätet har identifierat utvecklingsområden inom arbetsliv och samverkan för utbildningarna samt föreslår ett antal aktiviteter per årskurs för att säkerställa arbetslivssamverkan i programmen.

Lärosätet genomför en karriärenkät där tidigare studenter kan beskriva arbetsmarknaden de befinner sig på och kopplingen till den utbildning de gått. Under platsbesöken framkom det att skolorna, i olika sammanhang och i stor utsträckning, använder sig av karriärenkäten för att utveckla utbildningarna. Bedömargruppen menar att det är en styrka att den typen av enkät finns men att den kan behövas användas mer systematiskt, eftersom det vid platsbesöket kom fram att det finns en stor variation i hur karriärenkäten används vid olika utbildningar.