Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Bedömargruppen anser att bedömningsområdet är tillfredsställande. Lärosätets kvalitetssystem består av flera sammanhängande delar som alla syftar till att följa upp, säkra och utveckla kvaliteten i utbildningarna. Styrningen av och organisationen för kvalitetssäkringsarbetet är systematiskt uppbyggd. Det finns ett väl genomtänkt och strukturerat kvalitetssäkringssystem med två grundbultar: den årliga kontinuerliga uppföljningen och den regelbundna granskningen som genomförs vart sjätte år.

Kvalitetspolicyn är känd i verksamheten och har styreffekt främst via de regler och rutiner som följer av policyn. Policyn är också tydligt länkad till den strategiska styrningen av verksamheten. Bedömargruppen anser att lärosätet har en ändamålsenlig och tydlig ansvarsfördelning som stödjer utvecklingen av hög kvalitet i utbildningarna. Ansträngningar görs systematiskt för att nå allt fler med information och därigenom uppnå ökat engagemang och ökad delaktighet. Men trots det anser bedömargruppen att det som görs för att kommunicera den information och de resultat som tas fram inom kvalitetsarbetet inte räcker till för att bedömas som tillfredsställande.

Bedömargruppen anser att lärosätet har visat att den kontinuerliga uppföljningen utförs systematiskt. Anvisningarna för den regelbundna granskningen beslutades 2018 och har ännu inte tillämpats, men de delar som ingår i den regelbundna granskningen är i stor utsträckning tidigare tillämpade och beprövade. Självvärderingen är oklar på den punkten, men platsbesöken skapade klarhet i den regelbundna granskningens bakgrund och utgångspunkter samt även för betydelsen av den interna inventering av kvalitetsarbetet som genomfördes 2015. Den regelbundna granskningen bygger till stor del på tidigare erfarenheter av extern granskning av verksamheten.

Bedömargruppens uppfattning är att kvalitetssäkringssystemet i sin helhet har goda förutsättningar att fungera som avsett för att säkerställa kvaliteten i utbildningarna.

Sammantaget vill bedömargruppen lyfta fram dessa styrkor inom bedömningsområdet:

• Kvalitetspolicyn är känd i verksamheten och har styreffekt främst via de regler och rutiner som följer av policyn. Policyn är tydligt länkad till den strategiska styrningen av verksamheten.
• Lärosätet har en ändamålsenlig och tydlig ansvarsfördelning som stödjer utvecklingen av hög kvalitet i utbildningarna.
• Ansträngningar görs systematiskt för att uppnå ökat engagemang och ökad delaktighet.
• Kvalitetssystemet är nytt och det är en styrka att lärosätet tydligt kan visa hur man bygger vidare på tidigare erfarenheter.
• Lärosätet har fått en tydligare ansvarsfördelning genom omorganisationen där tio skolor blev fem samt förtydligandet av fakultetsrådets roll som ansvarig för kvalitetssäkring och utveckling av kvalitetssäkringssystemet.
• Kollegial granskning av skolrapporterna inför kvalitetsdialogen och erfarenhetsutbyte mellan ansvariga är ett exempel på en aktivitet som bedömargruppen anser bidra till kvalitet.

• Modellen med regelbunden granskning börjar tillämpas först 2019/20. Det betyder att det egentligen inte finns belägg för att den regelbundna granskningen är kvalitetsdrivande och skapar kvalitetskultur. I den fortsatta utvecklingen av de två huvudkomponenterna, kontinuerlig uppföljning och regelbunden granskning, bör lärosätet undvika att systemet blir alltför svåröverskådligt och överbelastat. Synsättet att det yttersta syftet är att skapa en kvalitetskultur bör ständigt vara närvarande.
• Det är viktigt med ett fortsatt systematiskt arbete för att förbättra kvaliteten på kursanalyserna, både enkäterna och övriga underlag för analyserna, eftersom det är grunden för de underlag som ledningen får.
• En sammanhållen plan för spridning av resultaten av arbetet med kvalitetssäkring saknas. Det är viktigt att prioritera arbetet med att ta fram en kommunikationsplan.

Bedömningar av bedömningsgrunder:

1.1 Lärosätets kvalitetssystem är uppbyggt för att säkerställa kvaliteten i utbildningarna och det relaterar till övergripande mål och strategier som lärosätet fastställt för sin utbildningsverksamhet.

Uppfylld

Kvalitetssäkringssystemet relaterar till lärosätets övergripande vision och mål. Uppbyggnaden av kvalitetssäkringssystemet återspeglar strävandena att skapa ökad enhetlighet inom lärosätet och stärka helheten. Det beskrivs i självvärderingen och kommer bland annat till uttryck i strategidokumentet Ett ledande KTH där det står om "Ett integrerat KTH" och att utbildningen ska "vara ett gemensamt ansvar och utvecklas enligt gemensamma strategier för att upprätthålla högsta kvalitet". Kvalitetspolicy för KTH inleds med ställningstagandet att "KTH ska vara ett ledande internationellt tekniskt universitet som skapar kunskap och kompetens för en hållbar framtid".

Uppbyggnaden av lärosätets kvalitetssystem har sin utgångspunkt i det nationella kvalitetssäkringssystem som Universitetskanslersämbetet (UKÄ) ansvarar för. Lärosätets kvalitetssystem består av två delar: en årlig kontinuerlig uppföljning och en regelbunden granskning som följer en sexårscykel. Systemet i sin helhet omfattar utbildning, forskning och samverkan.

Den kontinuerliga uppföljningen har sin grund i kursvärderingarna. Studenternas och doktorandernas kursvärderingar ligger till grund för kursanalyser tillsammans med annan information om kursen, som till exempel kompetensförsörjningsplaner, samt resultat och uppfattningar redovisade vid möten och samtal. Dessa utgör i sin tur grunden för programanalyser och i nästa steg skolrapporter från de fem skolorna. En eller två av bedömningsgrunderna i UKÄ:s examenstillståndsprövningar väljs systematiskt ut för uppföljningarna. Det innebär att samtliga UKÄ:s bedömningsgrunder kommer att ha granskats under en sexårsperiod. Skolrapporterna överlämnas till dekanus, och är sedan grunden för dialogen mellan skolorna och lärosätets ledning. Den kontinuerliga uppföljningen innehåller också en beskrivning och tolkning av till exempel antagningssiffror, genomströmning och examinationsfrekvens på kurser och program.

Genom den regelbundna granskningen kommer samtliga utbildningar att granskas under en cykel på sex år. Information och underlag från den kontinuerliga uppföljningen är en del i den regelbundna granskningen. Modellen för den regelbundna granskningen är nyligen utformad och beslutad, och har ännu inte tillämpats. Den bygger på det tidigare tillämpade kvalitetssäkringssystemet och erfarenheter av kvalitetsutvärdering, som bland annat bestått av omfattande utvärderingar där externa bedömare har granskat kvaliteten på utbildning, forskning och administration. Den regelbundna granskningen ska innefatta en självvärdering utifrån bedömningsgrunderna i UKÄ:s examenstillståndsprövningar och lärosätets egna mål. I den regelbundna granskningen kommer kollegial bedömning och bedömning från externa aktörer att ingå, och den ska resultera i en skriftlig rapport som ska innehålla de sakkunnigas analys och eventuella rekommendationer.

Modellen med regelbunden granskning börjar tillämpas först 2019/20, vilket innebär att det egentligen inte finns belägg för att den regelbundna granskningen är kvalitetsdrivande och skapar kvalitetskultur. I självvärderingen redogör lärosätet för vikten av att reflektera över insatser i förhållande till resultat. Och vid intervjuerna uppfattade bedömargruppen att lärosätet uttryckte vissa tveksamheter om systemets förväntade resultat och effekter i förhållande till de stora insatser som måste göras. Detta gäller inte minst den del som innebär att man genomför delvis externa utvärderingar. Bedömargruppen anser ändå att det finns en god grund för att utgå från att modellen kommer att bidra till kvalitetsutveckling. Skälet är att kvalitetssäkringssystemet bygger på erfarenheter av tidigare kvalitetsarbete, bland annat planering och genomförande av stora kollegiala utvärderingar av verksamheten.

Kvalitetssäkringssystemet omfattar också olika enkätundersökningar, där synpunkter samlas in från studenter, alumner och medarbetare. Lärosätet genomför en startenkät, mellanårsenkät, karriärenkät, doktorandenkät och medarbetarundersökningar. En del i det systematiska kvalitetsarbetet är också de så kallade storträffarna som genomförs en gång per termin, vars syfte är att informera om genomförda åtgärder och diskutera utvecklingsbehov. Under rundabordssamtal utbyter man erfarenheter och idéer om hur verksamhetens kvalitet kan förbättras. Genom träffarna förväntas intresset och engagemanget för kvalitetsarbetet skapas. Storträffarna leds av vicerektorn för utbildning och arrangeras av lärosätets högskolepedagogiska enhet. Till storträffarna inbjuds samtliga medarbetare och studenter. Vid det senaste tillfället deltog cirka 150 medarbetare, inklusive många från det gemensamma verksamhetsstödet, vilket uppfattades som viktigt och positivt.

Problem finns samtidigt med den minsta byggstenen i systemet, nämligen kursvärderingar med låga svarsfrekvenser. Detta skapar en osäkerhet i tillförlitligheten i de underlag som når ledningen. En medvetenhet finns om problemet och åtgärder har genomförts, bland annat för att öka studenternas engagemang och intresse för att göra kursvärderingar och för att förenkla formerna för kursvärderingar.

Bedömargruppen anser sammantaget att underlagen, och inte minst platsbesöken, har visat på ett väl genomtänkt och trovärdigt system baserat på kombinationen av kontinuerlig uppföljning och regelbunden granskning. Men bedömargruppen anser samtidigt att systemet är komplext och vid en första genomgång svårt att få grepp om. Uppfattningen att systemet är komplext framhålls också av företrädare för lärosätet, som nämnt den klassiska konflikten mellan struktur och kultur. Det vill säga att strukturen inte får hämma utvecklingen av en kvalitetskultur, utan i stället ska stödja en förstärkning av kvalitetskulturen.

En inventering under 2015 av innehållet i kvalitetssäkringsarbetet har spelat stor roll för utvecklingen av dagens modell. Det nya systemet kan beskrivas som att olika delar i det tidigare kvalitetssäkringsarbete nu knyts ihop till en helhet, och att aktiviteter som inte tidigare har kallats kvalitetssäkringsarbete, nu har tydliggjorts och integrerats i ett system. Bedömargruppen anser att systemet är väl uppbyggt, och det finns belägg för att det kommer att bidra till att stärka kvaliteten i utbildningarna och kvalitetskulturen inom lärosätet samt att lärosätet når sina mål.

1.2 Lärosätet har en beslutad kvalitetssäkringspolicy, eller motsvarande, som är en del av den strategiska styrningen.

Uppfylld

Bedömargruppen konstaterar att lärosätet har en kvalitetspolicy som utgår från lärosätets mål. Bedömargruppen konstaterar också att policyn är en god beskrivning av kvalitetssäkringssystemet och hur kvalitetsarbetet ska bedrivas, snarare än att den anger och argumenterar för en idémässig inriktning på kvalitetsarbetet. Policyn är känd i styrelsen och bland medarbetare och fyller en viktig funktion i kvalitetssäkringsarbetet. Den har styreffekt för verksamheten främst via de regler och rutiner som följer av policyn. Policyn är också tydligt länkad till den strategiska styrningen av verksamheten.

Den nu gällande kvalitetspolicyn beslutades av lärosätets styrelse i juni 2018. Grunden för policyn är hög kvalitet genom gemensamma mål för "Ett ledande KTH". Policyn är en beskrivning av hur kvalitetsarbetet inom lärosätet ska bedrivas med tydliga deklarationer om att hög kvalitet ska utmärka verksamhetens alla delar. Utgångspunkten är de mål och krav som uttrycks i lärosätets centrala styrdokument, som Vision 2027 och utvecklingsplanen för perioden 2018–2023 Ett ledande KTH. Vidare ska lärosätet uppfylla de krav som ställs nationellt i högskolelag och högskoleförordning, samt i standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring inom det europeiska området för högre utbildning (ESG).

Kvalitetspolicyn ses över varje år och revideras vid behov av styrelsen. Självvärderingen beskriver arbetsprocessen när den nya policyn togs fram, och att representanter för både utbildningsnivån och ledningen medverkade för att säkerställa förankring i hela organisationen. Bedömargruppen bedömer att processen visar att policyn har förankrats.

Lärosätet beskriver att policyn är ändamålsenlig som utgångspunkt vid arbetet med styrdokument. Detta bekräftades också vid platsbesöken, där det bland annat kom fram att den årliga behandlingen av policyn i styrelsen framför allt har till syfte att uppdatera styrelsen om hur lärosätet arbetar med kvalitetsfrågor. Bedömargruppen uppfattar att detta är ett viktigt tillfälle för att informera styrelsen om kvalitetsarbetet och att det förefaller utnyttjas väl och systematiskt.

1.3 Lärosätet har en ändamålsenlig och tydligt definierad ansvarsfördelning för kvalitetsarbetet

Uppfylld

Kvalitetspolicyn anger att kvalitetsarbetet ska präglas av tydlig ansvarsfördelning. Av de olika underlagen framgår att rektorn har det yttersta ansvaret för verksamheten. Ansvaret för kvalitet, kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling är delegerat från rektorn till fakultetsrådet, vilket leds av dekanus. En av rådets uppgifter är att utforma, följa upp, utvärdera och kontinuerligt utveckla kvalitetssäkringssystemet. Dekanus leder och planerar den kontinuerliga uppföljningen av utbildningar och ansvarar för att resultaten tas om hand av fakultetsrådet och dess utskott. Rektorn har delegerat ansvaret för kvalitetssäkringen av utbildningen till dekanus och enligt Riktlinje om kvalitetssäkring av utbildning fördelas ansvaret vidare på alla nivåer till grundutbildningsansvariga, forskarutbildningsansvariga och programansvariga. Grundutbildnings- och forskarutbildningsansvariga samlar in programanalyser från programansvariga och ansvarar för sammanställning på skolnivå. Grundutbildnings- och forskarutbildningsansvariga ska också återkoppla synpunkter och resultat som kommit fram i processen till de programansvariga. Skolrapporterna ligger sedan till grund för kvalitetsdialogen med dekanus och prodekanus.

Fakultetsrådet ger anvisningar till skolorna hur de ska arbeta med den regelbundna granskningen. Skolledningarna ansvarar för att planera och genomföra den regelbundna granskningen vid respektive skola. I skolornas handlingsplaner ska det framgå hur ansvaret är fördelat inom skolorna. Företrädare för lärosätet framhöll vid platsbesöken att de anser att ansvarsfördelningen är tydlig, med en övergripande beskrivning i policyn och preciseringar i andra dokument. Ett utvecklingsområde som lärosätet har identifierat är skolornas fördelning av ansvar för planering och genomförande av den regelbundna granskningen.

Bedömargruppen uppfattar att ansvarsfördelningen är tydlig. De synpunkter och belägg som kommit fram vid platsbesöken visar att ansvarsfördelningen är ändamålsenlig och tydlig för ledning och medarbetare inom lärosätet, vilket är grundläggande för ett systematiskt kvalitetssäkringsarbete. Omorganisationen har inneburit en tydligare ansvarsfördelning genom att tio skolor blev fem samt att fakultetsrådets roll har förtydligats som ansvarig för kvalitetssäkring och utveckling av kvalitetssäkringssystemet. En notering är ändå att samtidigt som fakultetsrådet har en central roll när det gäller kvalitetsfrågor, har också dekanus och prodekanus ett ansvar för vissa frågor. Bedömargruppen fick en uppfattning att detta i vissa fall kan riskera att orsaka oklarhet kring ansvarsförhållandena. Sammantaget menar bedömargruppen att lärosätet har en ändamålsenlig och tydlig ansvarsfördelning som stödjer utvecklingen av hög kvalitet i utbildningarna.

1.4 Lärosätet har systematiska processer som uppmuntrar till delaktighet engagemang och ansvar hos lärare, övrig personal samt studenter och doktorander.

Uppfylld

Kvalitetspolicyn anger att det är ledningens ansvar att främja ett brett engagemang och inkludera studenter och medarbetare i kvalitetsarbetet. Lärosätet arbetar systematiskt med att öka engagemanget. I sammanhanget tillmäts fakultetskollegiet, storträffarna, så kallade "PriU-grupper" (tillfälliga arbetsgrupper för prioriterade frågor) och diverse andra nätverk stor betydelse för att öka engagemanget och delaktigheten. Lärosätet möjliggör också genom finansieringen av Tekniska högskolans studentkår (THS) heltidsarvodering av tolv studenter. På så sätt skapas förutsättningar för studenterna att delta aktivt i kvalitetsarbetet och för att stödja ett brett studentinflytande i centrala frågor. Ett bekymmer är samtidigt att det saknats studentrepresentation och säkrat studentinflytande inom grupperingar på skolnivå. Lärosätet försöker att komma tillrätta med problemet i samarbete med studentkåren.

En annan aktivitet som gynnar kvalitetsutveckling är den kollegiala granskningen av skolrapporterna som sker inför kvalitetsdialogen och som bidrar till erfarenhetsutbyte mellan ansvariga. Grundutbildnings- respektive forskarutbildningsansvariga granskar varandras rapporter och lämnar synpunkter till varandra. Arbetet med att engagera medarbetare följs bland annat upp vartannat år genom medarbetarenkäter. Resultat från medarbetarundersökningarna har också inneburit förbättringar och ändringar av rutiner. En särskilt viktig roll för att skapa engagemang och delaktighet har fakultetskollegiet, som är en diskussions- och kommunikationsgrupp som samlas inför fakultetsrådets möten. Samtidigt noterar bedömargruppen att fakultetskollegiet inte omnämns mer än marginellt i samband med platsbesöken, vilket bedömargruppen uppfattar som att det finns en osäkerhet om kollegiets roll i praktiken och att den inte är lika central som det skriftliga underlaget ger intryck av.

Bedömargruppen uppfattar att det finns en medvetenhet, inte minst inom lärosätets ledning, om svårigheterna med att skapa engagemang och säkra delaktighet på alla nivåer. Särskilt svårt är att säkerställa att studenterna och doktoranderna systematiskt får tillfälle att påverka sin egen utbildning. Platsbesöken bekräftar också det problem som beskrivs i självvärderingen med att uppnå studentrepresentation i beslutande och beredande organ på skolnivå. Det finns en ny riktlinje om studentinflytande, Riktlinje om studentinflytande, som trädde i kraft 1 mars 2019 och reviderades i juni samma år. Den illustrerar dels ambitionen att hantera svagheter i den ordning som gäller i dag, dels ett systematiskt arbetssätt. Riktlinjen har trätt i kraft, ambitionen är hög och åtgärder har genomförts, men det är ännu inte möjligt att uttala sig om ifall den leder till förväntat resultat. Bedömargruppen bedömer ändå att lärosätet arbetar systematiskt och genomför åtgärder eftersom man har tagit fram den nya riktlinjen. Ett viktigt påpekande från bedömargruppen är att lärosätet har ett stort ansvar för att kommunicera och skapa förutsättningar för engagemang och delaktighet. Ansvaret för detta kan inte flyttas över till studenterna.

Vid platsbesöken påpekades vid flera tillfällen att lärosätet har en stor organisation och att det är svårt att nå ut och skapa ett engagemang hos alla. Bedömargruppen är medveten om de svårigheter som finns, och menar att det finns goda belägg för att lärosätet gör systematiska ansträngningar för att nå allt fler med information och därigenom öka engagemanget och delaktigheten. Inte minst förefaller storträffarna utvecklas väl och ha blivit ett viktigt forum för kommunikation. Vidare genomförs som en ny aktivitet workshoppar och kollegial granskning av skolrapporterna. Även arbetet med att få till en bättre fungerande modell för kursvärderingar är ett led i att skapa ett större engagemang och delaktighet hos studenter och lärare, liksom åtgärder för att sprida goda exempel på hur studenternas synpunkter tas tillvara.

Trots de utmaningar som finns för ett stort lärosäte att skapa ett brett engagemang, menar bedömargruppen att lärosätet på flera sätt visat att detta är något som man systematiskt arbetar

1.5 Lärosätet säkerställer att de resultat och slutsatser som genereras av kvalitetssystemet systematiskt tas tillvara i den strategiska styrningen, kvalitetsarbetet och i utvecklingen av kvalitetssystemet.

Uppfylld

Lärosätet har på ett tillfredsställande sätt och med flera exempel visat att kvalitetssystemet bidrar till utveckling och den strategiska styrningen.

Av självvärderingen framgår att dekanus, som ansvarar för kvalitetsfrågor, har en stående punkt på det strategiska rådet och på rektorsrådet för att redogöra för aktuella kvalitetsfrågor. Dekanus får också vid dessa tillfällen återkoppling från ledningen. Det här innebär att varannan vecka är kvalitetsfrågor kontinuerligt och systematiskt på ledningens bord och blir därigenom en naturlig del av lärosätets strategiska styrning.

Vidare beskriver lärosätet i självvärderingen hur de resultat och slutsatser som kommer fram genom kvalitetssäkringssystemet i den årliga kontinuerliga uppföljningen, ligger till grund för diskussioner om utveckling och behov av åtgärder mellan dekanus och respektive skolas ledning. Detta möte sker i maj. Dekanus informerar därefter rektorn om resultaten och redovisar vilka prioriterade områden som bör föras vidare till den fördjupade rektorsdialogen som genomförs i oktober. Rektorn rapporterar resultaten från den kontinuerliga uppföljningen och kvalitetsdialogen med skolorna till lärosätets styrelse. Rektorns rapportering kommer också att avse information som genereras av den regelbundna granskningen när den är införd. Detta anser bedömargruppen visar att lärosätet på ett systematiskt sätt kopplar kvalitetssystemet till den strategiska styrningen av lärosätet.

Lärosätet har identifierat ett antal svagheter i systemet, bland annat har det för utbildning på grundnivå och avancerad nivå framkommit behov av att tydliggöra kopplingen mellan kursmål, programmål och målen i examensordningen i några utbildningsprogram. Bedömargruppen anser också att det är viktigt att tydliggöra integreringen av hållbar utveckling, som är ett av lärosätets strategiska mål, och integreringen av jämställdhet i utbildningarna. Behov finns också av att skolorna förtydligar ansvar, befogenhet och kompetenskrav för de grundutbildningsansvariga, forskarutbildningsansvariga och programansvariga. De här exemplen stärker bedömargruppens uppfattning att kvalitetssystemet förmår fånga upp och hantera utvecklingsbehov.

Lärosätet påpekar också att utöver utveckling av styrdokument och mallar för uppföljning har det praktiska arbetet med systematisk kvalitetssäkring utvecklats under 2018. Den kontinuerliga uppföljningen och kvalitetsdialogen har vidareutvecklats utifrån den återkoppling som skolorna lämnat efter kvalitetsdialogerna som genomfördes under våren. Flera åtgärder har också genomförts för att stärka en svag länk i systemet, nämligen genomförandet av kursvärderingar och kursanalyser. Det styrker, enligt bedömargruppen, uppfattningen att systemet leder till utveckling av både verksamheten och kvalitetssystemet i sig.

Som nämnts tidigare framkom vid platsbesöken att det är svårt att få tillfredsställande svarsfrekvens på skriftliga kursvärderingar. Det finns därför, vilket påpekas av flera vid intervjuerna, olika sätt att få underlag om vad som behöver utvecklas, och enkäterna är bara en del.

Ett påpekande från bedömargruppen är betydelsen av det horisontella perspektivet, att lära av andra program och kurser inom den egna skolan och inom andra skolor. Bedömargruppen uppfattar genom både skriftliga underlag och intervjuerna att det finns en medvetenhet om och att man arbetar med de svårigheter som finns. Det här är en viktig förutsättning för att kvalitetssäkra och utveckla utbildningarna.

1.6 Den information som genereras av kvalitetssystemet kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt med relevanta intressenter och får en spridning inom organisationen.

Inte uppfylld

Bedömningsgrunden anses inte vara uppfylld. Till stor del beror det på de brister i återkoppling som bedömargruppen konstaterat och på att det blev tydligt för bedömargruppen att det finns mycket kvar att göra i arbetet med att nå ut brett, både internt och externt. Lärosätet visar visserligen att man är medveten om att det finns stora utmaningar, men bedömargruppen hade gärna sett fler exempel på systematiska åtgärder för att komma tillrätta med dem.

Efter att ha tagit del av både skriftliga underlag och intervjuer anser bedömargruppen att det finns brister i den kontinuerliga uppföljningen i form av svag återkoppling från ledningen tillbaka till verksamheten efter genomförda dialoger och bedömning av verksamheten. Enligt företrädare för ledningen utgör den delen i dag systemets svagaste länk och bristen på återkoppling bekräftades också vid platsbesöken. Det framgår inte heller klart för bedömargruppen hur information sovras och aggregeras på väg från de kursansvariga till de programansvariga, skolcheferna, fakultetsrådet, rektorn och styrelsen.

Det finns, vilket lärosätet beskriver i självvärderingen, en tydlig väg i organisationen för hur resultatet av olika analyser förs vidare mellan olika nivåer. En tydlig väg innebär däremot inte alltid att resultaten ligger till grund för åtgärder för att förbättra kvaliteten. En viktig fråga är därför hur återkopplingen sker i praktiken från ledningen på olika nivåer nedåt i organisationen. Lärosätet har redovisat en rad exempel på förändringar som har genomförts för att förbättra uppföljningen och se till att resultat tas tillvara i verksamhetsutvecklingen och att åtgärder faktiskt genomförs. Men bedömargruppen anser att de brister som gruppen har noterat i återföringen av resultat är så pass omfattande att det krävs mer för att komma tillrätta med dem.

Sammanställningar av underlag från kvalitetsdialoger vid respektive skola publiceras på webbplattformen för kontinuerlig uppföljning och kvalitetsdialog. I självvärderingen konstateras, liksom vid platsbesöken, att det är svårt att nå ut med information inom en så pass stor organisation. Detta är ett problem som också bekräftades för bedömargruppen. Särskilt gäller det att nå ut till lärare som inte är direkt engagerade i utvecklingsarbete och brett till studenter. Detta problem menar bedömargruppen att lärosätet behöver ta tag i mer systematiskt.

För att nå ut brett, även till dem som inte är direkt involverade i olika organ, skriver lärosätet att arbetet med att ta fram en kommunikationsplan behöver prioriteras. Kommunikationsplanen är tänkt som ett verktyg för att sprida information och systematiskt nå ut med resultatet från den kontinuerliga uppföljningen och den regelbundna uppföljningen. Det finns problem med att kommunicera kvalitet och kvalitetsutveckling, men lärosätet visar att man har insikter om problematiken och att man genomför åtgärder av skilda slag. Detta uppfattar bedömargruppen som positivt. Samtidigt saknas än så länge den sammanhållna planen som skulle stödja en ändamålsenlig kommunikation.

I lärosätets riktlinje om kvalitetssäkring av utbildning framgår att resultaten från kontinuerlig uppföljning och regelbunden granskning ska följas upp genom kvalitetsdialogerna i den årliga verksamhetsuppföljningen. Detta innebär att det strategiska rådet, rektorsrådet och skolchefsrådet informeras om resultaten och att resultaten därefter tas med i verksamhetsplaneringen. Samtidigt har lärosätet uppmärksammat behovet av ökad systematik. Här blir den planerade, sammanhållna planen för strategisk kommunikation av kvalitetssystemet, kvalitetssäkringsarbetet, resultatet och utvecklingsarbetet viktig.

Även om lärosätet är väl medvetet om de utmaningar som finns inom området, och även genomför vissa åtgärder, så menar bedömargruppen att arbetet så här långt är otillräckligt.